”… och här vilja dö”. Om en onsdag i maj i Jättendal, och om nykalvade vajor i kustlandet år 1732 m.m

Om de som ”talte god svenska”
K U S T S A M E R – kustskogssamerna, sjösamerna –
om en minst månghundraårig kultur- och nöringsföreteelse 

Det handlar om en nyupptäckt.
Men den är inte gjord av en nykläckt
forskare, utan av en som varit med ett ganska bra tag.

Apropå samiska ”shelters” och ”i stormens öga”…

Undertecknad började följa Medelpads, Ångermanland och Hälsinglands samer i arkiven i samband med en projektledartjänst som inleddes den 15 september 1998.
Det var då jag började arbeta på Länsmuseet Västernorrland (idag kallar Länsmuseet Murberget). Kombinerade färdiga och egna nyinsamlade excerpter. Redan i samband med vårt seminarium i Ramsele 5-6 februari 1999 hade jag ett par tusen namn och drygt tusental till inkom under de följande ren.

Men det var inte förrän år 2014 som jag på allvar i arkiven började följa en av dessa grupper (egentligen tre generationer av ungefär samma upplägg av vinter-/årstidsgrupp) i arkiven. Detta tarvade att mer aller mindre dammsuga ett 40-50tal församlingar i vilka dessa samer rörde sig.

Nomadiseringsområdet är nära nog lika stort som fjällsamernas.
Deras kontaktytor sinsemellan med denna grupp är ännu i huvudsak mest outredd.

På förmiddagen den 17 maj 1732 stötte dessa samer ihop med en ung vetenskapsman från södra delarna av landet; nämligen Carl von Linné.  Dessa samer med sin hanterliga renhjord (60-70 djur – synbarligen vuxna  – nämner Linné) kommer alltså nykalvade. Den unge Carl använder verbet ”hinte”; varför vi tänker att riktningen var helt eller delvis densamma som hans egen. De kan ha siktat på några sjöar eller havsvikar där fisken gick till – eller gå en gängse rutt uppåt Attmar och sedermera vidare västerut.
Ska man tänka sig att han med sitt hästekipage saktar in och samtalar med denna grupp? Han hinner i vart fall fråga gruppen varifrån de kommer – indirekt, med frågan om varför de var så ”långt nere”. ”De sade sig här nere vid havssidan vara födda, och här vilja dö”. Och så de semi-berömda slutorden: ”talte god svenska”. Detta möte äger alltså rum mitt i en period där samerna fördrivs och fördrivits mycket intensivt i ett drygt decennium. Just innan detta har en av de mer drivande maktmännen, Kopparbergs landshövding Danckwardt avlidit (sannolikt av den av honom så illa avskydda faluluften). Linné ska sedermera (1734) råka på dalasamernas kåtor i Äppelbo, och av kyrkoherden få goda vitsord rörande dessa samers kristendomskunskap.
     I gruppen som möter Linné 1732 kan högst sannolikt ha ingått en förmodat rask åldring, som sedermera ska leva till sin 105-årsdag; Anders Pålsson som vådligt avlider av en skogseld i samma Jättendal i oktober månad 1759. Han är en patriark i den aktuella gruppen och sätter 25 barn till världen med tre fruar. Själv är han född i  centrala Ångermanland år 1645 (således kring 87 år denna arla majmorgon!), som dåförtiden utgjorde ett och samma samma län.

Även andra resenärer noterade tidigt samer i kustområdet – exempelvis Outhier 1736 i Harmånger och de La Motraye i (sannolikt) Mo Myskje 1718. Clarke noterar 1799 sommarbete på en vacker ö utanför Sundsvall och Schmidt med sällskap. 1786 tar till och med resenärerna Consett, Bowes och Liddell med sig tre samer från trakten till Old Britain. Om detta står att läsa i andra bloggposter – om Sigrid och Anna Jönsdöttrar och deras samiske kamrat och tillika sockenlappsättlingen Anders Larsson, renhandlaren, affärsmannen och äventyraren från Skogs socken. På max tre veckor effektivt lyckas de ta sig till Göteborg under sommarhalvåret med en liten renhjord. På hemvägen ska de i kungens frånvaro ha blivit uppkallade till slottet av Gustav III:s yngre bror, den ockult lagde Carl XIII (1748-1818) – detta har dock ej kunnat bekräftas ännu.

 

 

  1. Linnés text i bearbetad form via Runeberg, 2. Bottenhavet, 3. Samerna i Ulvöhamn 1890, närmast att betrakta som sentida semi-sjösamer eller säsongsfiskande samer  (i gruppen ingår bland andra Nils Nilsson Burgström och Lisa Stina Andersdotter samt sannolikt Nils Jonsson), yrkes- och närings-/försörjningsmässigt, 4. CvL, mer nedan. 5. Författaren PE, nyss. Mer om bilderna 3 och 4 nedan!

    En väldig mängd  möten mellan resenärer äger alltså runt decennierna före och runt 1800 – och som om inte det vore nog, möter flera tyska resenärer sockenlappar kring 1820-talet. Men redan då erfar detta ”kast” en klar nedgång och de totalt sett ganska omfattande renhjordarna har drastiskt börjat försvinna. Som det ser ut hinner fördrivningarna ikapp dessa eljest från fördrivningarna förhållandevis förskonade samer.

Utöver kustskogssamer ser vi grupper av mer renodlade (!) skogssamer och sedan på samma sätt mer av en sjösamisk livsstil präglade sjösamer. Och sortera dessa från varandra medför en ganska svår hantering; ty de samarbetade ganska ofta och syntes ej sällan i samma fiske- och årstidsläger.

Ser vi dessa strukturer, blir begreppet sockenlappar en mycket mer differentierad
och intressant benämning på en ytterst heterogen grupp folk som syns från tidiga 1700-talet och ända in på 1900-talets mitt omtalade samer på kusten och annorstädes.

NOTERA:

Om dessa samer kommer under det kommande året en utförlig artikel i en antologi under trycket (ca 1½år försenad) författade av undertecknad. Professor emeritus i finsk-ugriska, Lars-Gunnar Larsson har f n initiativet i antologiprocesse, idén till en sådan antologi om sydsamernas historia kom av oss två gemensamt.
En bok kommer också att skrivas, minst en – av undertecknad.
Eventuellt kommer medförfattare att ingå i  ett eller flera av det sistnämnda projektet!
Dessutom kan Du (1) läsa mer om hälsingesamerna i Saepmie Times, samtliga nummer
och (2) Beställa föreläsningar (även för skolor!!) i ämnet av och med undertecknad

Tfn (sms) 0729070058 
Eller mejla saepmieforskning@gmail.com alternativt kontakta mig på Facebook!

Peter Ericson 14 januari 2018

Bilderna 3 och 4:
3. Från Ulvö Museums hemsida, bildtext:
Samer i Ulvöhamn år 1890. Fotograferade av kaptenen på Oscar II:s fartyg Drott.
Fotografiet är taget där hotellet nu ligger.
http://www.ulvomuseum.com/ulvohamn-1905-befolkning-och-bebyggelse
4. Carl von Linné 
Linné i sin kolt efter resan i Lappland. Målningen är en kopia från 1853 av Hendrik Hollander efter ett verk av Martinus Hofman målad 1737 i närheten av Haarlem i Noord-Holland. I handen håller Linné blomman Linnaea borealis som namngivits efter honom.

Annonser

Who were these women? How many GBP did Bewick get for this etching? And who was this ”Swedish servant”?

Sigrid and Anna

Matthew Consett followed his habit of spelling any Swedish word or name as he heard it.


Therefore the etching by Bewick is called Sighre and Aniha, if we read directly on the work; museum mistakenly twisted it into Singhre and Aniha. Well, the Swedish name Sigrid at the time generally was pronounce Segri, Sigri or Sigre.. So that is no mystery. Anna is more tricky. Anna is Anna, but on dialect – and add to that her mother and mother’s parents with a Dalecarlian past, could have pronounces it ”Arnna”. Like in this below:

Next thing is: How do we know these are the actual Anna and Sigrid?
Well; since exactly those two, Anna and Sigrid Jönsdotter at Gävle Castle a Saturday early in July, 1st or 8th. get a passport  They are thoroughly recorded in the parish of Njutånger since their later childhood days. Earlier on they grew up close to Lake Sördellen. They grew up in fishing environments; and their father got employed ass a parish Saami already around 1750. They had an older sister.

And we might also ask why they persistently were called ”the Lapland girls”?
Well, that’s where people do suppose Sami girls or women to live, right?
But these ladies lived 700 km from Jokkmokk, a great portion south of the very midst of Sweden.

And what do we know of their parents and other ancestors? Actually not so much about her father. But most likely he is a typical coastal Saami from Medelpad area. Motheris more evidently investigated genealogically; her parents were extensive nomads. Mother with s Central Jämtland origin; father is a typical coastal forest Saami – Jonas Larsson. Their maternal grandmother, was a name-sake to Sigrid.

Why were they in North Durham and Northumberland? Due to a a bet by Baron Liddell (with an acteur which the story never has revealed). He was supposed to bring home two ”Lapland girls” and two reindeers.  he got away back home with two young Saami women, a ”Swedish (male) servant”, who actually always must have been Anders Larsson, a  Saami merchant. And six Helsingian reindeers. At least six animals enetered the deck of Captain Forhergill’s Gottenburg Merchant ship. We might guess the sixth already died or got sick during the long wait for right wind, between July 29 and Aug 12.

Bewick got a lousy pay for this painting job.
More on him later!

 

 Painting of an older Bewick by James Ramsay. Uppermost we see the British Museum-original of Sigrid and Anna by Bewick 1786. )c) British Museum. – Link here:

http://www.britishmuseum.org/research/collection_online/collection_object_details/collection_image_gallery.aspx?assetId=1392751001&objectId=3530513&partId=1

You can read more on this (sofar only in Swedish; but we do plan to make an English edition!) in Saepmie Times.
LINK: http://en.calameo.com/books/005245564ee872bdaddb0

SUBSCRIBE @ Saepmie Times: By transfer 22 GBP or 29 USD to IBAN
SE2380000842022240045340 (four issues, in one year).
We do have a PayPal-number; please contact us if you need it!)
Please also do supply os with your mail-address and a message on the transfer.

And I do also offer lectures on the subject!
Please contact me on saepmieforskning@gmail.com

Peter Ericson November 9, 2017

Inför 2018: Boka? Angående föreläsningar om samernas historia. Priser, tema – uppdatering 6 november 2017

Aviserar nu en rejäl prishöjning på mina föreläsningar till 2018.
— UNDANTAGET är kampanjen med den återvunna föreläs
ningstiteln
”Om samernas historia i Svealand – Från Vänern till Roslagen ca 1500-1570.”
(se er nedan därom) 
 
Grundpris kommer att bli ca 20% över de tidigare:
10 200 SEK minimum exkl moms.

FOKUS i VÅR: Samernas kvinnohistoria, samernas organisationshistoria,
Ångermanland. Kurs i vår (”Stay tuned!”) i Ångermanland.
Och Sigrid & Anna Jönsdotter – speglande samhället 1786 och sockenlapparnas och inte minst kvinnorna i dessa kretsar och deras hårdnande villkor.
Sommar: Geografiska fokus: Finland, Värmland, Hälsingland, Gästrikland, Bergslagen
FOKUS HÖST: Pan-samiska perspektiv, medeltid, trolldomsprocesser.
Samt samerna utmed kusterna; etnohistoria i Norden och ryska norden.
Och Sigrid & Anna Jönsdotter-temat och -titlarna fortsätter!
Sedvana och mitt deltagande i Nordmalingsmålet är ständiga teman.
Skolturnéer prioriteras högt! Gärna internationella skolor och på engelska!

 
Nya priserna gäller vid alla bokningar fr o m 1 dec.
Det kommer att gå att uppnå ett lägre pris vid bokning av flera föreläsningar.
Bokar ni i november kommer ni också ner till helt andra summor.
Det gäller även bokningar för vt 2018.
Men max tre sådana bokningar per inblandad arrangör!
Som alltid gäller först till kvarn.
 
Detta bedömer jag vara enda vägen att få firman att överleva och att kunna fortsätta denna verksamhet.
Jag måste skatta bort ca 80% av oavsett vad jag tar ut.
Samtidigt vidtar jag åtgärder för att bli en ännu bättre föreläsare.
 
Förslag att ni går ihop två-tre förvaltningskommuner,
och samma med museer/länsmuseer!
 
Halva februari, halva april och närmast hela mars är uppbokade.
 
Priserna på skolföreläsningar förblir låga.
Utlandsföreläsningar kommer också att vara ganska förmånliga.
Även vernissageföredrag osv kommer ha moderata nivåer.
 
Föreningar och privatpersoner tar kontakt med mig för specialprislista.
 
Hör av er för Offert!
 
Angående kampanjen för den återvunna titeln”Om samernas historia i Svealand – Från Vänern till Roslagen ca 1500-1570.”
Att samer historiskt bott långt söder ut i Sverige är en ganska okänd historia. Det är också en historia om fördrivningar, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Med denna föreläsning växer ett nytt samiskt landskap fram och ger färg och ny klang åt den svenska och pan-nordiska historien. Peter Ericson driver även bloggen South Saami History.

Den har specialpriser jan-juni 2018.  Återkommer inom ca en vecka.

Kontakta mig ASAP om denna eller andra titlar är intressanta!

 

 

”Singhre and Aniha” on European Tour ”again”?

To note: Someone changed the already bewildering title on Bewick’s fine art work.
But these Helsingian Saami (thus not from ‘Jockmo’) women were 
beyond any doubt called Sigrid and Anna Jönsdotter.

This is, in short, an offer to get a lecture in English language
in any European country for travel expenses, accommodation
and a ”kind” introduction offering price between 400 and 480 €
– please note that this is just available in a period from December 2017
until Aug 31, 2018.
NB Premise is either a booking before December, or a request befor December, leading to a booking!

Title and theme is Sigrid & Anna, the coastal Saami and parish Saami daughters,
which went to UK in 1786. More info to come, in English.

BOOKING: saepmieforskning@gmail.com

You can READ about these women here (in Swedish)
http://en.calameo.com/read/005245564ee872bdaddb0
… Which is a link to out Free test number, the very first one.
Number two will be out in a few weeks.

You can subscribe for 240 SEK or 22 GBP/29 USD/24 €,
four numbers in a year.


IBAN for international payments
SE2380000842022240045340OBS
BIC: SWEDESS

US: Contact us for PayPal!

saepmieforskning@gmail.com

 

Museum number

1882,0311.2875

Description

Recto

Two Sami women in traditional dress and cap standing in front of a large rock at the edge of a forest, pointing towards a brook at left; illustration to Matthew Consett’s ‘A Tour through Sweden, Swedish-Lapland, Finland and Denmark’ (London: 1789, facing

© The Trustees of the British Museum