Forskartjänster Ni kanske behöver under 2018!

Arkeologisk kompetens! Inventering- samt sakkunniguppdrag!
Föreläsningar – skolturnéer!
Kvinnohistoria! Sjösamer! Skogssamer! Vinterbete!
Fyra personer anställda varav bara två av oss har över 60 års ansamlad erfarenhet av studiefältet Samernas historia

UTFÖR arkeologisk inventering inför vindkraft!

ERBJUDER och antar under 2018:

Svensk-norska RENBETESKONVENTIONEN: forskning, förhandling
Sakkunniguppdrag – gränsdragningar -sedvaneforskning!

Stor och mångårig erfarenhet
18 år med sedvanemål (PE)

DESSUTOM: föreläsningar och kurser runtom i landet,
både som vi själva arrangerar och som ni kan beställa och boka!

Hör av er för offert!

Peter Ericson

PS. Glöm ej fortbildningskurs samernas historia i Ö-vik 19 april!
Arkeologi i fält v. 22 (juni)! Etnicitet och vattenkraft v. 34 (aug)
Kurs om ”sockenlappar” i Dalarna v. 24.

 

Annonser

Vinterland, rabatt förstudier.. ?

Decemberrabatt på
förstudie
inför sedvanestudier

1. Om bara förstudie 2-6 h efter överenskommelse 400 SEK/h exkl moms
eller max 2 000 SEK. Det är hälften av normalpriset!

2. Om förstudien leder till mer uppdrag inom sex veckor från dess avslut/rapport, uppdrag på minst tio timmar, avdrages (från del- eller slutfaktura) dessutom halva priset på förstudien!

Boka & betala i december (om inte ”2” träder in .. !)

Detta bildspel kräver JavaScript.


Hör av Er snarast!

Finns ca 40 lediga timmar 16-30 dec
och därtill 50-60 h i januari!

Därefter upptagen till juni.

M.v.h. Peter Ericson
SFFU – Saepmie forskning föreläsning undervisning
saepmieforskning@gmail.com

Tfn 0729070058, +46729070058 (sms först!)

Legendariske Jonas Åhrén, född i Orrnäsfjäll, sedermera till Raedtievaerie: oftast vinterbete i Medelpad (inkl sydsamisk text – berättelse av JÅ 1944)

Ramlade över ett foto på en mycket ung Jonas Åhrén i Sundsvall.
Jonas var förtroendevald i olika sammanhang och erkänt skicklig renskötare.
Han låg ofta med renhjorden i Stöde samt Torpshammar med Medelpads södra finnmarker därnedanför (eller snarare ovanför!) och hade också renbete i norra Hälsingland, Här är han fotograferad av Hildur Björklind i Sundsvall. Han konfirmerades i slutet av 1890-talet i Sätta eller Selånger kyrka, sannolikt i samband med vinterbete i Kvarsätt eller Kolsta mot Klissberget. Under en ganska lång period på 1920-30-talen hade Jonas Åhrén en mer eller mindre fast avdelning i Samefolkets Egen Tidning i Från Renskogen samt skrev han öven annat material.

Foton (Foto + detaljer här) på Jonas: Hildur Björklind, fotograf i Sundsvall kring sekelskiftet 1900.

Jonas Åhrén berättar om händelse vid en offerplats (Sametinget.se)

Denna inspelning gjordes i samband midsommarmässan i Ankarede 23-26 Juni 1944. Inspelare är Manne Eriksson, Levi Johansson och Israel Ruong. Sagesmannen heter Jonas Åhrén, och är vid inspelningstillfället runt 50 år [närmare 60 / PE anm.]. Han tillhörde samebyn Raedtievaerie och hade titeln lapparnas förtroendeman samt förekom upprepade gånger vid deputationer till myndigheter — .

Transkriptionen är gjort av David Jonasson under våren 2005 inom ramen för kursen sydsamiska B vid Uppsala universitet. Den är senare omarbetad av densamme 2012.

Ljudspåret är ännu inte tillgängligt.

Jo, dejpeli. Goh ij daate kristendomme båateme bæjjese dejtie vaeride. Dellie båeries almetjh soptsestieh, ahte tjigkuvh utni. Dïhte tjigkuve lea desnie, dle sjealadieh bovtsh jïh soelph dovne jïh dovne reagkah, dejtie maam jis aaj tuhtjie sjeahta. Jïh dunnie ååhpetje ierkiebielesne, Giertentjahken johken jällehtje bielesne lea desnie aaj tjigkuve.
Dle mov jyöne Kleamma, dïhte lij noere baahtje, dlie dïhte gujht aaj govleme dan tjigkuven bijre jïh deejri aaj gusnie dle. Dle jeahta, ja manne tjoerem vaedtsedh dejtie soelpide vaeltedh. Jijnje soelpide desnie trïsseme lea bovtsen tråervide, dovne maalja, tsovvehtahkh dovne, dan soe jijnje lij gujht desnie.

Dah båeries almetjh jiehtieh, aellieh amma maa datne dahkoe jïh saajvojde goh neeredh.
Lea gujht amma skjeamtjoe vaedtsedh dagkaride stïelline jïh sajvojde goh neerrehtidh. Im maa manne dijjine ohtje saajvetjh. Im maa manne maam dah sajvojde jaehkieh för daelie lea maa upplyste tijje, jïh daelie amma kristendomme lea amma mijjide bijjeles ij amma dah amma naan faamoe utnieh amma mijjen bijjelen. Jaa, åadtjoeh gujht vuejnedh men aellieh amma maa dahkoe.
Men gåajkoe dïhte vualka dahka. Akten biejjien dle lea vualkeme dahkoe jïh dle vaalteme ohtje skåerjie-voessetje meatan jïh dle gaajhkide dejtie soelpide dehtie tjåervijste vaalteme jïh tsaakeme don voessese jïh dlie gujht båata gåetide. Jïh dle soptseste dle vuesehte. Vuejnede maam manne leam vearadamme jïh vaalteme daejtie. Mannasinie edtjieh dah dubpene arredh. Jïh daejtie maa maahtam manne vedtedh dovne nïejtide dovne jïh. Jaa, men dle gujht dle dah båeries almetjh giehtelieh håjjieh. Jaa, men ij leah amma daate reaktoe. Ja, men dle goh jijje aalka vuetjedh dellie damta dle aalka geabjoejidh. Jïh nimhtie dle aalka prägkodh, dle dihte karre dle alvesedtieh gujht dle dah jis dle almejth.
Dle akte laedtie dunnie Invikebielesne, dïhte jis båeries lea gujht hööltieh goh dam goh, nåejties laaketje råvna dellie.
Novh maa  bööremes aktemaa ruahta varki dan gåajkoe jïh.

-Guktie don laedtien nomme?

-Dan ladtien gåhtjoejin laedtie Aamon Gåvva.
Jïh nåejties laaketje lij gujht laedtie jïh deejri gujht dïhte jijnjebh jïh jeatja. Dle dïhte båvroe gosse båata don laedtien gåajkoe jïh soptseste guktie, guktie lea vearadamme dubpene jïh guktie, hel idtji direkte dallegh vearadamme, men goh dïhte laedtie gåvla guktie dïhte skïemtje jis,
dellie gihtjie lie. Ij leah gusnie vearadamme, gusnie ij luhpiem utnieh? Joo, vearadamme hov dunnie luvlijisnie tjigkuven luvnie jïh vaalteme gaajhkide dejtie soelpide dehtie tjigkuvistie. Jaa, råvna jeahta. Vaarrh amma varki datne bååstede jïh jiehtieh edtjh barre varki bååstede
dejtie guedtedh för feerlege. Jis ij leah amma guadteme don jïh don tïjjese så maahta jaemede båetedh.
Doete gujht amma dle båvra dïhte gujht dle ruahta jïh naa gujht guhkie, men ruahta gujht barre tjilleste goske vitnie dej gåetiej gåajkoe. Doete gujht dle pååjke lea gujht barre åerieminie jimmerdeminie, hulvehteminie jïh pragkoeminie dïhte eltie kråahpe. Jïh dle jeahta…

Ja lie hov maa jiehtieminie ja goh dïhte båvra dle  båata bååstede jïh dle soptsesti guktie lij. Ja dïhte gujht dle pååjke jeahta jaa men guktie jis se satne åajsedh vaedtsedh jïh dahkoe  bååstede dej (gåajka)? Ja men tjoerh vaedtsedh, för jis ij vaedtsieh så dle ij boernjh gænnah utan jaemede de dutnjan sjædta. Ja men dle gujht dle tjuedtjele gujht dle bæjjese jïh kråavvoeh dle jïh dle gujht dle vae.. vaalta dam dle maejkievoessem jïh dle gujht dle vaadtseje dejnie. Jïh åå jïh damta satne goh buere buerebe sjædta dle gujht geerjene (gierjene) sjædta annegh maahta vaedtsedh. Jih nimhtie gujht vaarra dahkoe jïh lie dellie båata dahka nimhtie dlie hajkehte dam dlie maejkievoessem dan dle tjigkuvasse (tjigkuvse). Jïh dle ruahta bååstede dle aalh te maa ne ååjse nimhtie gåetide. Jïh goh gået/, naan gåetiem jaksa dlie åajaldahteme dam sov skiemtjielassem jïh dlie gujht dle lea saemma laakan guktie åvtesne.

Sffu – Saepmie forskning föreläsning undervisning utför & e r b j u d e r

Saepmie forskning föreläsning undervisning ………

UTREDER sedvana & hävd & gränser

ERBJUDER föreläsningar, kurser, workshops,

skolturnéer o samernas historia samt inspirationskvällar *

(* den senare formen ska utvecklas till våren 2018)

Diverse andra tjänster (Se blogg och Southsaaamihistory-sidan på Facebook).

OBS utför föredrag på vernissage och utställningar!

UTFÖR rapporter, underlag, MKB mm.

Arkeologisk inventering. Faktagranskning.

Diverse sakkunniguppdrag!

ARRANGERAR kurser – bland annat vecka 16 (i Västernorrland) med lägsta deltagaravgift senast 30/11.

PRODUCERAR en tidning Saepmie Times. Ev film (2018?)

FÖRMEDLAR vetenskaplig kompetens: ex arkeologisk, antropologisk, historisk, genealogisk

D e s s u t o m –

Manushantering

Översättning sv –> eng+ (vice versa) , Da –> sv

Coachning styrkelyft (varit landslagsman bänkpress masters 2013-16, planerar fortsätta 2019-)

Hör av Er!

Peter Ericson

saepmieforskning@gmail.com

Tfn 0729070058 (sms först!)

 

Samiska historien och vi, de samtida forskarnas nya vyer på den i vinterns föreläsningsutbud: GYMNASIET

Lärare! Skolledare! Se hit!
Här  f l e r a  helt nya titlar med fokus på gymnasieskolorna.

Vinterns fokus blir på organisering, fördrivningar, kolonisation, krig och forna samiska storhetstid. Samerna som objekt och inte subjekt.

OBS också att URs produktion ”Historien om Sápmi” har fått sändningstid!!! SVT 2 20:00 den 1/1 2018 (!), 8/1 och 15/1. Det kommer specialutgåvor för de olika skolstadierna.
Citerar härnedan Gunilla Larsson om denna programserie,
som både hon och undertecknad varit inblandad i.

VEM ÄR JAG? Peter Ericson, historiker och fembarnspappa.

PEPEPE
Historiker, författare, redaktör för Saepmie Times och bloggare på SouthSaamiHistory
Arbetat på och för länsmuseer och Umeå universitet. Forskat, skrivit och föreläst om samernas historia i 25 år. Anlitad som sakkunnig/forskare av 12 samebyar sedan 2011 och deltagit i tre olika sedvanemål om renskötselrätt. Listan kan göras längre, men framförallt levandegör jag samernas historia för en angelägen publik!
Det blir också en gedigen hyperintensiv nordisk och nationell historielektion!

TITLARNA 

Saami Trail of Tears? Samernas historia i europeiska och ryska Norden

Erövringen av Sápmi och Nentsien eller ”How the North was won” 

Samerna. Om ett statslöst urfolk i fyra länder och om dess historia

Om Anna och Sigrid – två unga samekvinnor som reste till Newcastle 1786 (och lite om vad som hände  sen)

Från Margareta 1388 över Fredrika Bremer och Maria Magdalena Mathsdotter till Gállok – samiska kvinnor, pionjärer i samernas organisationshistoria

Svenska sjösamer, krig, en samisk medeltida stat? Samernas historia i helt nytt ljus
Nya vyer på samernas historia och nya synsätt på samerna avspeglade i forskningen

Eller Ni erbjuds en modifierad version av denna universitetsföreläsning:
Dixie Saamis: Rather Southern Saamis from 1500 BC till AD 2000, and on the long, continuous Saami history of the Bothnian coastal areas.  From kings to fiscal objects,  to photo objects on shrinking reservation”

PRISBILDEN är skiftande men generellt är det inte kostsamt, men milt talat prisvärt!
En drive i Mälardalen liksom en annan  i Y- och X-län gör det extra förmånligt på dessa ställen.

Bilden på de skidburna, stappliga ryska soldaterna: Sergej Ivanov. Foton på mig: 1. Christina Grubbegårdh-Gottberg 2. Monika E. Pensar. Foto Malung: Jörgen Danielsson.
Trumhänget (eller det sannolika trumhänget) är ett fynd av Länsmuseet Gävleborg (som jag samarbetat med i arton år) – bild från Sameradion, och förklaras i ett klipp nedan.

Citatet av Gunilla Larsson om UR-serien:
Får vi be att få presentera en programserie som vänder upp och ner på gamla myter och och socialdarwinistiska föreställningar, som har med de senaste arkeologiska rönen, som synliggör osynliggjorda människor och händelser, och som låter samer själva utforska, berätta och ge ett annat perspektiv på historien och historieskrivningen!

Ljudklipp om det hälsingska fyndet:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=6789306

Erik Bror Sjulsson jojkar Vartofjället, Arjeplog.
Inspelat av Karl Tirén lördagen den 8 februari 1913 , två månader innan min morfar föddes):

http://www.platsr.se/platsr/visa/plats/id/51000000084860

Sofia Jannok och Anders Sunna
https://youtu.be/EVH0jvnaIqU

Heta H ä l s i n g l a n d i höst-vinter-vår * (Medelpad) – PANGERBJUDANDE! Sjösamer! Samekvinnor! 1768! Föreläsningar! TVÅ för priset av EN. Fullödiga, intressanta, högkvalitativa! Ni kan ta minst 100 SEK per åhörare.

  • Möjligen Gästrikland!

    Två föreläsningar till priset av en!!!
    O b s  senast tisdag 31 oktober måste Du boka!

……..Snart dags för Hälsingland … 

Program och titlar som erbjuds:
Hösten och vintern om hälsingesamestintorna från Njutånger,
Anna & Sigrid Jönsdotter, som reste iväg till Newcastle-trakten via Göteborg!
(titlar kan skifta)
Till sällskap hade de tre andra samer från trakterna (mellersta/södra Hälsingland); Anders Larsson en vittberest och företagsam renhandlare från Skogs socken och hans syster och svåger samt sex renar. Året var 1786. Andra titeln blir antingen lokal/regional samisk historia eller nåt med kvinnoperspektiv (mest om kvinnor), runt samernas organisationshistoria.

I föreläsningen om Sigrid & Anna tittar vi också på sjösamer och kustskogssamers samverkan med varandra, med sockenlappar och med fjällsamer och övrig befolkning!

 

Passa på nu!
Föreläsningarna kan öga rum inom ett eller två dygn
eller ligga på olika år. Men den första ska hållas 2017
(eller jag kan sträcka mig t o m januari månad ut, 2018).

Andra paket:
Aulaturné – februari månad

Annat:
Avancerad kurs i samernas historia i Vösternorrland v 16 2018.
Anmälan i nov, betalning i dec-

Peter Ericson

Saepmie föreläsning forskning undervisning

Mejl

saepmieforskning@gmail.com

Tfn 0729070058

VÄSTERNORRLANDS SAMISKA HISTORIA. Texter om ångermanna- och medelpadssamernas historiska milstolpar; om unika metoder och exkursionsidéer.

Publiceringsplan för bloggposter 2017-18.
Obs en del kommer att huvudsakligen publiceras i Saepmie Times – och så kommer en kortare sammanfattning här,

1. Apropå Edward Daniel Clarke (1804): Wappelsschougen, Tiúff=holmen och nya funderingar om Sunds Walld byggdes på en äldre renvall?

 

2. Botniabanans arkeologiska undersökningar och de femton samiska härdarna

3. Länets och angränsande provinsers resenärer 1450-1850 ca

4. Nomadiseringsmönster i mitten: Berg, Färila och Torp.

5. Höga kustens och Ådalens småskaliga renskötsel 1650-1850

6. Njurunda-Gnarp och stråkets (med bl.a ”Öran”-området) betydelse i den samiska infrastrukturen (just detta är arbetsnamn ännu så länge)

Karta över byar och deras innehav i Vapelskogen 1686. Ritad av C Stenklyft.

OHTSEDIDH seminarium Västmanlands läns museum 27 sep kl 10-17. Program!

SEMINARIUM

27 september, kl. 10.00-17.00

Västmanlands läns museum

Västerås

Sedan lång tid har det funnits en samisk befolkning i Dalarna, Gävleborgs och Västmanlands län. I arkiv och i folktradition framskymtar en grupp människor som lever lite vid sidan av, men ändå i symbios med, det omgivande samhället. Trots att källorna är många vet vi väldigt lite om den samiska kulturhistorien i regionen.

För att uppmärksamma de samiska kulturyttringarna skapades projektet Ohtsedidh. Projektet är ett samarbete mellan de tre länsmuseerna i Dalarna, Gävleborg och Västmanland samt Gaaltije, Sydsamisk kulturcentrum.

Till seminariet i Västerås har vi bjudit in forskare och sakkunniga i ämnet och alla är välkomna att deltaga under dagen. Ingen föranmälan krävs och seminariet är gratis. Dock är antalet platser begränsade.

9.30-10.00 KAFFE
10.00-10.20 Välkomna Carl-Magnus Gagge, Västmanlands läns museum och Joakim Wehlin, Dalarnas museum
10.20-10.50 En mellansvensk samisk befolkning under 1700-1800-tal. En bakgrund. Ingvar Svanberg, Uppsala universitet
10.50-11.20 Samer i syd. Ett arkeologiskt perspektiv Inger Zachrisson, tidigare Statens historiska museum
11.20-11.50 Tjoevkemåjhtoe vs. Saepmie Times. Om norrhälsinge- och medelpadskustsamerna och viss annan samisk historia 1277-1877 Peter Ericson, Firman Saepmie föreläsningar forskning undervisning
11.50-13.00 LUNCH
13.00-13.30 Sydsamer Ewa Ljungdahl, Gaaltije Sydsamiskt kulturcentrum
13.30-14.00 Samer utanför Gävle på 1700-talet – kringströvande och förirrade? Lars Gunnar Larsson, Uppsala universitet
14.00-14.30 Skogssamer vid Barkensjöarna och Norbergs socken Jouni Tervalampi, tervalampi-arkfoto.blogspot.se
14.30-15.00 KAFFE
15.30-16.00 Undersökning av sockenlappboställe i Järvsö Maria Björck och Bo Ulfhielm, Länsmuseet Gävleborg
16.00-16.30 Spåren från historien som aldrig skrivits Gunilla Larsson, Uppsala universitet
16.30-17.00 Avslutande diskussion Joakim Wehlin

Kontakt: Joakim Wehlin, joakim.wehlin@dalarnasmuseum.se

Våra (bloggens) bilder: Wallander 1865, Folkmarknad Västmanland.
Sidonia 1672: 1672. den 11 Feb. En gammal Lappakäring (begrofz). Sidonia wid nampn 

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)