… Samiskt urfolk i Mottiland, Attmar, Årskogen, Bergsjö och runt Norrdellen?

1. Invånarna i Norrbo, Bjuråker och Gnarp (eventuellt även i andra dellensocknar – eller dellennära socknar – som Forsa och Hög) har flyttsamer som inhyses 250 år före alla andra  i kustlandet….  och socknen känner ett ansvar för samerna i trakten och låter gamlingar gå rotegång som en del andra inhemska åldringar. Allt detta är fullständigt unikt!
Dessutom har Bergsjö dels en mycket djupt inarbetat sametradition, dels hade man bland jämtlandssamerna gjort sig kända långt in i 1900-talet för att vara generösa med samer som hamnat på obestånd. Det gäller allrafrämst invånarna i byn Vade.

2. Swab & Robsahm beskriver hur ingen av samerna vid Middagsberget – som ingpr i Bjuråkers sockenlapps sijte – någonsin varit i den ”egentliga lappmarken”; liksom de icke
an göra sig förstådda på sin samiska med de andra samerna, de som kommer uppöverifrån.

3. Richard Gothe skriver 1945 att samerna kom före svedjefinnarna till Medelpads södra finnmark. Då handlar det om Torp, Ramsjö, Borgsjö och Stöde. Den första ort som nämns där samer vistas i västra medelpad är veterligen Ensillre år 1705.

4. Några odiskutabla nav, hjärtan och samlingsplatser för kustskogssamerna ligger i angivna socknar samt i Jättendal, Hudiksvall och Njurunda.

5. Ett viste är dokumenterat i slutet av 1700-talet i gränsskogen kring Årskogen.

MER I SAEPMIE TIMES no 2/2018, som utkommer i juni!

Lappkyrkan Bergsjö
Foto föreställande Lappkyrkan i Bergsjö socken.
Från nordanstig.se, turismsidan.

Annonser

Om Samernas äldre historia i Södermanland: Kända samer i Sörmland med omnejd 1672-1737, samisk historia 1480-1737. Del I/? (fortsätter i Saepmie Times!)

Samer på mälaröar, söder om Mälaren och i arkipelagen. Vilka näringar hade dom? Det ser vi närmare på nåsta gång!

Österhaninge 1672 Sidonia, gammal samekvinna (eventuellt på Ornö?)
Färingsö 1683 ”Lappgúmman”
Botkyrka 1717 Pär Thomasson med Cecilia Andersdotter, nomadiserade oftast i Uppland-Gästrikland
Kjula 1720 (bild 1: ser ut att ha varit ett helt flyttlag) ”Lappens son Lars”
Torshälla 10 sep 1722 ”En lapp hústrú”
Kjula 1737 (bild 2) ”Lappgumman Lisa Andersdotter feb 1737

Utöver detta finns en lång rad lapp-namn i ytterskärgårdarna.
Bara några exempel (årtal först):
1480 Boo socken
1670 Tystberga (utanför Nyköping!)
1670 Ornö (Lappwijken m fl)

Under 1500- och tidiga 1600-talet transporterades kronan en massa renhjordar t ill bla Gripsholm samt till en del sörmländska och uppländska gods och slott.

Det finns stor anledning att undersöka denna spännande historia vidare!

KJULA 1720

Kjula 1737

 

Om Samernas äldre historia i Södermanland: Kända samer i Sörmland med omnejd 1672-, samisk historia 1480-1737. Del I/? (fortsätter i Saepmie Times!)

Samer på mälaröar, söder om Mälaren och i arkipelagen.

Österhaninge 1672 Sidonia, gammal samekvinna
Färingsö 1683 ”Lappgúmman”
Botkyrka 1717 Pär Thomasson med Cecilia Andersdotter, nomadiserade oftast i Uppland-Gästrikland
Kjula 1720 (bild 1: ser ut att ha varit ett helt flyttlag) ”Lappens son Lars”
Torshälla 10 sep 1722 ”En lapp hústrú”
Kjula 1737 (bild 2) ”Lappgumman Lisa Andersdotter feb 1737

Utöver detta finns en lång rad lapp-namn i ytterskärgårdarna.
Bara några exempel (årtal först):
1480 Boo socken
1670 Tystberga (utanför Nyköping!)
1670 Ornö (Lappwijken m fl)

KJULA 1720

Kjula 1737

Kokgropen på Vitheden

Ny post från Norrbotten

Kulturmiljö vid Norrbottens museum

I höstas genomförde Norrbottens museum en arkeologisk räddningsundersökning av en sönderkörd boplats strax utanför Kalix. När boplatsen besöktes hösten 2016 i samband med fältförsök med arkeologiska sökhundar tillsammans med Åkes Hundtjänst, noterade vi att boplatsen var skadad av terrängkörning. Det låg brända ben, skörbränd sten och kvartsavslag i körspåren, som skär igenom boplatsen på ett flertal ställen. Vi rapporterade in att boplatsen var skadad till Länsstyrelsen, som under 2017 gav oss medel till att göra en räddningsundersökning av de skadade delarna av boplatsen. Så under två veckor i månadsskiftet september-oktober förra året gjorde vi en liten insats för att rädda det som kunde räddas i fält. Nu har dessutom alla analyser blivit klara och vi har ett resultat!

Vid räddningsundersökningen samlade vi in de fynd av brända ben och de enstaka kvartsavslag som låg synliga i de öppna markskadorna. Vi har inte grävt i orörd mark utan endast fokuserat på…

View original post 1 416 fler ord

Tiburtius 14 april

Brummarevaknardagen.
Sistflyttardagen.

Gamla märken stämde bättre förr.
Och nog mer i norr.

14 april steg björnen, sa man, ur sitt ide.
Och (fjäll-)samen packade rajden och reste åter till fjälls.

Jonas Åhrén skrev under rubriken Från renskogen
i Samefolket no 1/1932 ”De gamla nordiska vintrarna komma aldrig åter”.
Ty under sena 1920- och första halvan 1930-talet råkade de södra fjällsamerna på en hel del problem vid vårflyttningarna. Detta torde vara en faktor att räkna med,
när vi diskuterar skäl till av kustflyttningarna i Medelpad och Hälsingland minskade för att nästan helt upphöra kring 1940-50-talen. Bland andra orsaker brukar ofta följade ofta anges: tilltagande motortrafik, dito skogsbruk, vattenkraft som omöjiggjorde flyttning på älvarna som minskade renhjordar och därmed minskat behov av långväga betesresor.

Idag har nog så ofta den lurvige vintersovaren varit vaken länge så här års.
Vi får se vad en bromsad golfström kan göra.

BÖRN

Peter Ericson Vuelielaantesne Tiburtius 14 april 2018

Bilden: Detalj ur J. V. Vallander 1858, ”Björnjakten”.
Foto: Bertil Wreting, Nordiska Museet. Via Digitalt Museum.

Ladulås – samernas betvingare, Erikskrönikan och Kidha skär

Sidhan sköt honom gud i håg
fore sina siel ok synne husfrua
A en holm het Kidha skär
eth kloster lät han mura thär
sva vänt ok sva hövelikt
at i hans rike var ej annat slikt.
Kyrkian är vän ok stor
ok haver en fagran ljusan kor
Svigbogane äre alle lage med gull;
ther är mykit folk i tha hon är full
Thet kloster gaf han barföttabröder
ther bad han läggia sik tha han var döder

Ur Erikskrönikan, om Magnus Ladulås

130-140 år senare, efter skänkerna till gråbröderna (eller franciskanerna)
och till S:a Clara klosters clarissor – där han satte sin och drottning Helvegs dotter Rikissa besökte den samiska kvinnan Margareta de bägge klostren.

Men (se) det är en annan historia, och den tar vi sedan!

Mer i Saepmie Times
240 kr helår Swish 0724243922

Hertig_Erik_Magnusson_(från_hans_sigill)
Hertig Erik Magnussons sigill

ERIKSKRÖNIKAN
https://sv.wikisource.org/wiki/Erikskr%C3%B6nikan

SAMERNA – folket som fördrivits, bortrensats, utrotats (!) och bränts – ”trail of tears in the Swedish empire 1693-2018”. Och andra bränder.

Bränts – Flera av de samer som dömdes i de nordiska trolldomsprocesserna emot samerna kom att brännas på bål, ex arjeplogsamen Lars Nilsson år 1693.

Utrotats – efter rensningarna 1720-30 kom det att passera ett par generationer med sockenlappar (en tjänst som inrättades för att samer skulle få stanna i bygderna). Till en början fortsatt man att nomadisera som alltid. Men från ganska exakt 1789 tvangs man till bofasthet. Härfrån är spädbarnsdödligheten – till följd av de sönderslagna tusenåriga umgängesmönstren –  skoningslöst och odiskutabelt förintande hög, 80-90%. Till detta kommer en enorm överdödlighet i barnsäng för kvinnor och en allmän överdödlighet för sydliga samer och synnerligast gruppen sockenlappar i lungrelaterade sjukdomar, till följdd av fruktansvärda boendeförhållanden.

Etniskt rensas – Från kusterna, från södra områdena – men även i hela Härjedalen (1646); dess vinterland (Härjedalsmålet). Årtal: 1646, 1648, 1652; 1720, 1723, 1725 osv.

Fördrivits – Dislokationer – dvs tvångsförflyttningar från söder och norr. Men även av finska samer till Ryssland på 1590-talet; och privata lynchuppbåd i Norge på 1800-talet.

Andra bränder?

700-1300 e.Kr.. Och vidare. Karelare (och andra) på frammarsch svedjebrände.

1799 då Schmidt & co passerade Kårböle på väg emot Älvros möttes de av mil efter mil av avbränd skog.

1866 drev nybyggare samer framför sig med eld. Om detta åkte Maria Magdalena Matsdotter för att påtala för och protestera emot hos kungen den hösten.

Staden/orten Sveg betyder svedd plats.

Och inte nog med detta! Ty samma morgon som detta skrivs – dvs dagen efter kåtabränningen – fann renskötarna i Rans sameby sin foderbil uppbrunnen!
Se nedan länk till intervju med Per-Mikael Jonsson; f ö god vän med undertecknad.

Häxprocess_Mora_1670
Häxprocess i Mora 1670. Tyskt kopparstick. I förgunden djävlar och häxor. Där ovan förhörskommissionen med en hop klagande kvinnor och barn som avger vittnesmål. En fångknekt driver fram en flock fängslade häxor och trollkarlar. Omkring bålet där de dömda brinner, syns häxor som bortför barn på sopkvastar, bockar och dynggrepar medan demoner i djurskepnad tumlar i luften.

NYTT SAMISKT FÖRVALTNINGSLÄN! Välkommen på Utbildningsdag i samernas och rennäringens (och andra samiska näringars) historia – platser kvar – sista anmälningsdag för (även halvdagspass för åhörare!)

GYMNASIEKLASSER? Kontakta oss för grupp-pris (absolut förmånligt per halvdag!) !

Utbildningsdag – fortbildning
Kursen i Orrestaare (Ö-vik) 19/4 – samarrangemang med och på Örnsköldsviks Folkhögskola

Jämtland – Ångermanland – södra Västerbotten – södra Lappland – Medelpad – Härjedalen – norra Hälsingland i fokus …. men hela Sápmi belyses!

PRISLISTA NEDAN

SAMEBYAR: Rabatterade priser erbjudes.
Vi är medvetna om att tidsperioden passar er byar illa; men vi arbetar på fler kurser under bättre datum. Märk väl att ni med fördel kan beställa hem kurser till era åretruntmarker!

Obs grupprabatt för företag och social prissättning = hanterliga priser för privatpersoner och ensamföretagare med enskild firma.
Förkunskaper en stor fördel Inget absolut krav, men vi tror det ger mest då.
Obs också att alla kursdeltagare erhåller en prenumeration fr o m no 1/2018 på Saepmie Times och specialpris på no 2/2017! Skynda Er att anmäla Er nu!

High_Coast_from_Skuleberget_-_PanoramaBilden: Creative Commons: P. Lindgren

Peter Ericson 20180409

Anmälan sms 0729070058 Ange kostkrav/allergier och organisation

 

Kontonr Swedbank 2240045340, clearing 84202 (Peter Ericson)
V.g. observera: Anmälningsavgift betalas senast 20180411
SWISH 0724243922 Johan Ericson
FRÅN NORGE: IBAN/BIC: SE2380000842022240045340. BIC: SWEDESS

 

Prislista i kommande bloggpost (måndag 9 april kl 1600-1700)
inklusive priser för halvdagspass såsom åhörare.

———–

Välkomna!

Vi v e t att datumet ligger illa till för samebyarna, men någon kanske kan skicka en ordförande eller så?

I uppföljande – fristående – träffarna (no 2) tittar vi på platser i fält samt
(i no 3) på vindkraft och antropologi/etnicitet.

Deltagande nu ger 40% rabatt på varje kommande träff
(plus ingår en personlig årsprenumeration av Sapmie Times!)!

Peter Ericson

 

”HISTORIEN OM SÁPMI” maj – nov (paket)

”HISTORIEN OM SÁPMI 500 e.Kr – 2018”
av PETER ERICSON, historiker


Föreläsning som erbjuds maj till november.

Obs! Även i sommar!

HISTORIEN OM SÁPMI
ERBJUDES I HELA SVERIGE

MAJ-NOVEMBER

Total kostnad 10 000 SEK inkl oms och a l l t (logi, resa) för t v å dagar =
FYRA föreläsningar, vara tre för skolor och en kvällstid, ex på bibliotek!
Samiska förvaltningskommuner * utom Sundsvall (som har andra specialavtal): 8 600 SEK för samma sak

Kombination med erbjudna seminarier ………………………………….. 13 000 (11 000)
Kombination med regionalhistoria kväll 2 ………………………………. 12 000 (10 600)
Kombination med guidning i samisk Stockholmiana dag 2 ……. 13 000 (12 000)

På engelska, 1,2,3 eller 4 av föreläsningarna ……………………………. 11 000 (10 000)

Även  Finland från juli
Och i Norge från augusti!

 

(Värmlandssamen) ”hafuer wactat de Rennerna som alle först hitkommo efter Per Bullers Zedell” – Samer och renskötsel vid Värmlands Nykroppa kring år 1600. I. Ur Sign HC 1922-24.

Renskötsel vid Nykroppa. Den på 1580-talet anlagda kungsgården vid Nykroppa var belägen i en ganska oländig skogsmark, hvarest förut troligen blott obetydliga odlingar funnits vid den lilla, där tidigare befintliga bergsmanshyttan. Enligt vad som uppgifves (Gustaf Ekman: Ur Storforsverkens historia, s 28) lades därför under gården och kronobruket vissa, rätt långt från Nykroppa belägna öar och strandområden, hvilka troligen användes som betesmarker för den boskap, som i stora mängder behöfdes för proviantering för den tidvis ganska talrika brukspersonalen.
Emellertid synes man vid ett tillfälle också hafva gjort ett försök att till orten införa en djurart, som je haft högre anspråk på betesmarkernas bördighet än att de steniga skogsbackarna i trakten kunde förväntas fylla den, nämligen renen.
I kronobrukets räkenskaper för bruksåret 1603 (14 okt.1602-13 okt. 1603) upptages nämligen i ”mantalet” för andra veckan, således slutet af oktober, Oluf Rennewactare, hvilken dock snart är försvunnen och under fjärde veckan ersättes med en person, som benämnes Renäwactare, lapefinne. Denne redovisas till räkenskapsårets slut, utom för 27:de till 40:de veckorna, men upptages ej i räkenskaperna för följande år. Om den förstnämnde, som ibland kallas lappe Drenng, upplyses att han ”hafuer wactat de Rennerna som alle först hitkommo efter Per Bullers Zedell”, och att han i lön uppbruti 12 alnar vadmal, 12 alnar blaggarn och 3 par skor. Om lappefinnen säges, att han ”wactar Rennerne och eliesth här efter Dem wacta skall”. hans lön var densamma utom att 1 par skor utbytts mot 4 alnar vadmal.
Att det funnits en renhjord vid Nykroppa år 1603 kan sålunda tagas för avgjordt, men det är egendomligt att densamma ej blifvit upptagen i inventarielistan, och något spår af att hjorden skulle hafva afkastat kött eller hudar har ej kunnat anträffas. Detta är så mycket egendomligare, som kreaturen alltid redovisas mycket noggrant. —

Vår kommentar: Funderingarna går vidare i en del II. Som publiceras i Saepmie Times, tillsammans med en version av denna text

kroppakartagruvor
lyshuset

Ur ”Blad för bergshandteringens vänner”, sjuttonde bandet. Örebro Dagblads tryckeri, 1922-1924.

Källan tillsänt mig av en initierad lokalhistorisk förening. Tack!