Minst femte århundradet med vinterbete – Medelpad, Sundsvall: I. Torghandel renkött 1945-50, 1891-1910

Viktigt.

southsaamihistory

Ingen som känns igen?
Samer från ett vidsträckt område – från Vilhelmina  till Idre- nyttjade det förmånliga vinterbeter runt Sundsvall förr. Idag är det främst Jijnjevaerie och Oredahke som rör sig i krokarna.

En  tidigare bild (N.G Nilsson 1891-1910, uppger Sundsvalls Museum) syns här:


Som vanligt inga namn på de samiska aktörerna. Hör av er om ni vet någonting om bilderna och om sundsvallsflyttare eller -flyttningar!

Lars Larsson Kråik har sagt att upp till iallafall åtta flyttlag kunde stå samtidigt.
Slakt skedde ofta på Gärdetjärn. Arbetarna köpte mest blod; herrskapsfolken och krögare stekar. Följer man dasgpress dag för dag; finnner man ofta att näringsställena och handlare erbjuder enprodukter från ca februari månad.

Jag kan inte ser några uppehåll i sundsvallsflyttningarna (med omnejd) under perioden 1843-1936; håller sannolikt för närmast årliga medelpadska flyttningar 1600-idag (fjällsamiskt; skogssamiska kan ha pågått mycket längre); medan i mina ögon ovedersägliga belägg eller närmast sådana finns…

View original post 52 fler ord

Gränsbete och svenskt sommarbete i fjällen (Renbeitekommissionen af 1907) 1:3

                                    RENBEITEKOMMISSIONEN AF 1907

Dokumenter angaaende flytlapperne
m. m.
samlede efter renbeitekommissionens opdrag

Eftersom den norska staten ideligen inte vill kännas vid Lappkodicillen, tar vi upp detta angeläfna ämne igen! / PE

2do På frågan hwad tid flyttningen skier om året inpå Norriges Gräntz? Sw: omkring

midsommars tiden då starkaste hetan infaller, hwaremot wåra Lappar söka skydd bakom Bergen förblifwande på samma ort mera och mindre efter som Sommar hetan aftager, til fiorton dagar, tre weckor eller högst en månad.

Side 41   Lapparna i Torne, Åsele och Ume lappmarker.

År 1756 den 10 Januarii, På Åsele Lapp marks Laga Härads Ting:

1:o Frågas huru många Swenska lappar, som umgås med öfwerflyttning årligen härifrån til Norrige?
Swarades 22 — men der ibland allenast 5 à 6: hushåll som äro ägare af Renar, hwilkas antal sig tilsammans kan bestiga ungefärligen til 2000: stycken. Jfrån Norrige brukas sådan öfwerflyttning af 25 eller 26: hushåld hit innom Swerriges gränts, deras Renars antal

gaf Norriges Länsman Lars Jonsson wid handen sig bestiga til ungeferligen 4000 st:n dock
utan någon wiss räkning; Äfwen som ej heller bem:te Länsman derpå hade någon förtekning
med sig, warande ljkwäl hans utlåtelse at om detta ärende blefwit nemt i Norrige, så at det
med Renbetet skulle förblifwa efter som gammalt warit til dess Gräntze Linien warder redres-
serad och Rörlagd.
2do På frågan hwad tid flyttningen skier om året inpå Norriges Gräntz? Sw: omkring
midsommars tiden då starkaste hetan infaller, hwaremot wåra Lappar söka skydd bakom
Bergen förblifwande på samma ort mera och mindre efter som Sommar hetan aftager, til
fiorton dagar, tre weckor eller högst en månad.
3tio Frågades om Sweriges Lappar komma neder til hafwet: Swar: ej widare än at
twå eller tre Lappar, som besöka Dollstad marknads Platz; liggande eljest desse lappar om-
kring Ardovaik [i själfva domboken står Ardowaid], och fiellryggen hwarifrån til närmaste
fjord och berörde marknads ställe räknas twenne dagzleder. — — —
5to Fr: när Norrska Lapparne flytta hit innom Swerriges Gräntz? Sw: De som bo
närmare hafwet flytta ej förr än efter All Helgona tiden; Men fiäll lapparne omkring
Larssmässan.
6to På frågan om Swerriges lappar här innom Gräntzen ej allenast för sig sielwe, utan
ock för fremmande hafwa tilräckeligit Renbete? Sw: J fjället derest någon större myckenhet
Renar finnes, är betet nog otilräckeligt och knapt, men här nedre der lapparne äro fattige
och ägare af få Renkreatur, är betet ymnigare.
Äljest klaga Sweriges lappar, at de Norrske skola wisa sig bång styrige och ej gierna
wara någon ordning undergifne; deremot kunde närwarande af Norriges Lappar ej klaga
öfwer de Swenskas förehållande, widare än at någre enskilte twister dem emellan kunde
förefalla.
7mo Uppå tilfrågan när Norrska Lapparne med sine Renar härifrån afflytta? sw:
Wallborgsmässotiden eller den tiden som Renarne kalfwa.
Lapparne begiärte härjemte weta huru långt neder emot Landsbyggden dem kan til-
låtas, at nyttia Renbetet; men hwarpå Befallningsman Renhorn gaf wid handen, at skillnaden
emellan Ångermanland och Åsele lappmark ännu wore stridig, och kunde således deröfwer
intet utlåtande meddelas; dock yttrade sig bemälte Befallningzman, at emellan Kubbe i
Anundsiö Sockn och Guhltiäl i Åsele funnes wida tracter af Renbete ymnige, synnerligen
wid Rensiön och Rensiöån nedan och ofwanföre til Gafselesiön, på hwilka ställen Renbete
af Ålder påstods wara nyttiadt.

Ovanstående kan jämföras med

   Vid tinget i 
Ume lappmark den 14 jan. 1740 omtalade nämdemannen Jon Thomasson
från Vapsten, att »som Swäriges skattskylldige Allmoge uti Wapstehn icke kan undgå, at om sommaren komma med Renarne på wästra sidan om högsta Fiällryggen, så ha the af ålder måst ärlägga skatt till Öfwerheten uti Norje, serdeles som större dehlen af Allmogen jämwähl har sig wisse tilldelte land på then sijdan«. 

lap-of-angermanna

Umbyns och Granbyns i Ume lappmark gränser år 1671.

Ur 

Renbeitekommissionen af 1907: Dokumenter angaande flytlapperne m.m., bind II (med K.B Wiklund)

Umbyns och Granbyns i Ume lappmark gränser år 1671.


Vid ett besök i Ume lappmark i jan. 1670 lät landshöfding Johan Graan upprätta ett
utkast till jordebok för denna lappmark, aftryckt ofvan II 237 ff. I skrifvelse till K. M:t,
tryckt i Handl. rör. Skand. hist. XXXI 309 ff., föreslog han sedermera, att lappmarkerna
skulle uppmätas och undersökas i afseende på odlingsbarhet etc., och med regeringens begif-
vande förordnades så i ett memorial af den 9 maj 1671 landtmätaren Jonas Giädda att
med Anders Olofsson Hollm såsom notarie undersöka och upprätta karta och beskrifning
öfver Ume lappmark. Under sommaren bereste dessa skogslandet därstädes, en utförlig
beskrifning med karta i skala 1:100,000 upprättades och insändes till K. M:t. Beskrifningen
finnes nu i bunten »Topographica, Lappmarken II« i svenska Riksarkivet och kartan i kart-
samlingen sammastädes. Med hjälp af dessa aktstycken erhålles följande detaljerade fram-
ställning af Umbyns och Granbyns gränser mot söder (eller sydväst), väster och norr (eller
nordost).

Umbyns sydgräns.


Umbyns gränser taga sin begynnelse i SO vid
Raune oiwe, som synes vara = rået
mellan Örträsk, Fredrika och Bjurholms socknar (jfr Kjellerstedts karta öfver Västerbotten).
S härom står å kartan antecknadt: »Ångermanlandz Lappmarch tager här emoth«.
Från Raune oiwe går gränsen mot NV till berget
Seibe Kywylch, som synes ligga
strax Ö om Löfås by, vidare till ett berg V om
Masche Jauri, en tjärn NO om Alskalidens
by, samt
Rauna wari, ungefär = rået mellan Fredrika, Åsele och Lycksele, och
Ox Kywylch,
ett berg S om Sandsjön. Öfver
Auren Jauri = St. Arasjön (i SO på kartbladet
48 och
SV på 49) går den så till en punkt på N stranden af bäcken från
Metke Jauri (= Baksjön,
48 Ö) ett stycke från dess utlopp ur sjön och en punkt något S om Rislidshobben (48 Ö)
hvarefter den ungefär följer nuv. sockengränsen mellan Stensele och Vilhelmina till
Wuörche
Jauri
 (en af Verkansjöarna,
48 N) och Dajkanberget (41 V). I närheten af detta berg viker
den mot Ö och går, omfattande
Vlles-Jauri (= Ullisjaure) och
Walsels Jauri (= sjön V om


Side 431   Umbyns och Granbyns gränser 1671.


Rödingtjärnkullen och N om Niepen), åter mot NV till
Elpseies wari (= Bastanliden) och
nuv. Slussfors (41 NV) samt ytterligare c:a 1 1/2 mil mot NV till
Kirias Jauri (= Kirjes-
jaure 33 SV), af hvilken sjö en del synes falla inom byns gränser.

      Här står å kartan antecknadt: »Här kommer Wapst byens Land, Hörandes till Vhmeå
Lappmarch«.

Umbyns nordgräns.

      Från Kirias Jauri går gränsen mot SO till
Gardewari (ungefär = Kvarnberget Ö om
Gardsjöbäcken, 41 NV) och näset, där Ankarsund nu ligger, samt utefter midten af Stor-
uman ned till Ersmark (på N stranden). Härifrån går den åter mot NV till
Wuoschon Oiwe
(= Abborrbergen på nuv. gränsen mellan Stensele och Sorsele, 41 N. 33 S). Här i NV
går alltså Granbyn in ett stycke på Umbyns naturliga område, d. v. s. Umeälfvens vatten-
område.

      Följande nuv. sockengränsen mot SO går gränsen så till
Schrida Bledick (= Lill-
blaiken), hvarifrån den går ned till
Olboenwari vid östra ändan af
Steen-Jauri = Stenträsk
NO om Stensele kyrkoby. Den går så mot NO till
Algs Jauri (tjärnen strax V om St.
Gubbträsket, 41 Ö) och vidare mot N öfver V ändan af
Madder Jauri (= Lomträsk) till
ön i
Oxe Hierim i Juktån, där stigen från Juktfors kommer ned till ån, samt härifrån mot
NO till
Huptzoiwe (ungefär = berget med höjdsiffran 528 V om Käringträsket,
41 Ö).

      Gränsen går nu mot SO till
Ackaniönes (jfr Käringberget) och
Saddowari (trol. =
Näfverliden, 42 V) samt öfver V ändan af
Saddo Jauri (= Sandsjön) till
Saddooiwe (= ber-
get med höjdsiffran 445 SO därom) och
Kengel Kelis (= Mutterliden eller något berg mellan
detta och Sadiliden). Härifrån går den mot NO till
Sweipken oiwe (trol. = Rågoberget) och
så åter mot SO till
Merten oiwe (= Fäbodliden eller något längre bort liggande berg, t. ex.
det med höjdsiffran 412) samt utefter Bjurbäcken till
Staat tresch, en tjärn ofvanför Ny-
träsket S om Vindelälfven. Härifrån går den mot N öfver näset mellan Bjurbäcken och
älfven, nedanför Dobbmanberget, fram till ett berg, som ligger ungefär vid rået mellan Lyck-
sele, Malå och Norsjö, samt vidare mot SO till Ö ändan af
Man Jauri = Manjaurträsket,
som hör till denna bys område.

      Granbyns sydgräns sammanfaller med Umbyns nordgräns.

Granbyns västgräns.

      Granbyns västgräns börjar vid Kirias Jauri vid slutet af Umbyns sydgräns (jfr ofvan).
Den omsluter så hela denna sjö och går mot N till en punkt S om
Ailes Jauri (
32 Ö) och
vidare mot NV till
Rastaichwari (trol. = Stuortjåkko NO om Biellojaure), hvarifrån den
går mot V öfver
Baal Jauri (= Biellojaure) och
Borgen Oiwe (= Bångfjället) till ett berg
midt på V sidan af
Terna-Jauri (= Tärnasjön,
32 N). Härifrån går gränsen mot NO midt
öfver denna sjö till ett berg, som synes vara = Åikevare (25 S) och vidare mot N öfver
Åkroken och väster om
Postock iauri (= ?) och det därinvid liggande
Laifwa Jauri
(= Laivajaure) till fjällryggen
Birgio Waari (= »Björkfjället« mellan Pite och Ume lapp-
marker) på en punkt N om
Amert Jauri (= Ammarjaure Ö om Laivajaure).

      Det anmärkes här på kartan, att de två
Altziauri (= Ältsvattnen) och det N om det
öfre af dem liggande
Altzwari höra till »Raan- eller Laiss Lappernes Landh och Fiske-


Side 432   Granbyns gränser 1671. Lappar på de norska öarna 1827.


wattn«. Att döma af en gränslinje längre i S synes Ranbyns trakter börja vid
Altock Jauri
(= Oltokjaure SV om Biellojaure).

Granbyns nordgräns.

      Långs fjällryggen Birgio Waari går gränsen nedåt mot SO till berget
Kierdz Kywylch
N om Ö ändan af
Kierdz Jauri (= Gertsjaure,
33 NO), samt, omslutande denna sjö, till
ett berg, som torde vara = Tjäktsasi S om Gertsjaure, och vidare mot SO till
Kiyddellkelis
(= Guoteleskielas, 33 Ö) samt öfver
Lais-Ellff til
Råa wari, som synes ligga N om Svergo-
träsken (34 SV). Härifrån kröker gränsen mot NO till
Ortzwari (jfr Arresåive) och går
så mot S till
Smalakken (
42 NV), hvarifrån den gör en krok V om sjöarna vid Aha och
går ned N om Hemsjön och
Staggo Jauri (= Staggträsk) till sammanflödet af åarna från
Staggträsk och Görbocken, strax ofvan Gargnäs. Nu går den åter mot N väster om
Kaddi
Jauri
 (kanske = Kruttjärn Ö om Gargnäs),
Nierreswari (berget med höjdsiffran 482),

Nierres Jauri (= Näresträsket) och
Werbaoiwe (= Verboberget), öfver V ändan af
Werba
Jauri
 (= Verbosjön) och V ändan af
Maal Jauri (sjön med höjdsiffran 339) samt V ändan
af
Abres Jauri (= Bockträsk) till
Ox Kywylck, något af bergen NO om den sistnämnda
sjön. Slutligen går gränsen mot SO till
Adichen oiwe (= Adakhöjden) och
Kiedge Kiolme
wari
 (något berg V om Lajnijaur) samt
Blålijden (något berg på St. Skeppträsks N strand)
och slutar på
Swart bergh (= N. eller S. Rackejaurheden,
43 V).

Oulusjaurlandet

Oulusjaurlandet, från Geddas samtida karta.

Länk till text:
http://www.dokpro.uio.no/perl/historie/innholdqvigstad.cgi?text=renbeite&hand=Nei&udel=&del=&verk=8#her

Dubbelbeskattade samer 1606-1619

 I Daniel Thordsson Hiorts berättelse af den 28 april 1606 (å svenska Riksarkivet i
bunten »Danica, Gränshandlingar, Lappland mot Norge 1604 — 1699«, tryckt i Handl. rör.
Skand. Hist. XXXIX, s. 189 ff.) omtalas bl. a, »att Vmhå Lappar, och the Pithå Lappar,
som aff ålder haffue legatt till Laysby, huilke wester söder ifrå Vmhå Mark, emoth Noriges
sijden boandes ähre, skola tilhopa byggie theres Kyrkio, på een Ortt be:dt Lyksälie, vdi
Vmhå lapmark«. I den åttonde punkten nämnes, att »någre Lapper aff Laysby haffue aff
ålder skattat så wäll till Norge, som till Swerige, huilke bho hart vnder Noriges sijdann,
Först vdi Wafst bho 13 lapper, som skatte en daler till Swerige, och een daler till Norige.
Sedan vdi Bindall boo 6 lapper Som göre een daler i skatt till Swerige, och 2 daler till
Norige. Widere vdi Nåndall bo 6 lapper, som skatte een daler till Swerge, och een till
Norge, Yttermere vdi Raadan wid Westerhaffuett bho 10 lapper som skatta åhrligen een
daler till Swerige, och een halff till Norge«. Från uppgifterna i denna berättelse utgå
motsvarande partier i Karl IX:s instruktion för Baltzar Beck m. fl. af den 20 okt. 1606
(tryckt ibid., s. 217 ff.).

      I 1607 års räkenskaper räknas Laisbyn icke vidare till Pite, utan till Ume lappmark.
Där säges:

      »Vpbördhen Aff Vmå Lappemark åhr 1607 skatten
      Laijs By the som Liggia i Ran Och skatta Bådhe till Suärie Och Norie Och ähre
Fiälle Lapper [inalles 14 lappar uppräknas]

      Bindalz Lapper Och skatta till Norie Och Suärie [7 lappar]
      Vaffzszen Lapper skatta till Suärie Och Norie [13 lappar]
      Nundalz Lapper skata till Suärie Och Norie [7 lappar]
      Snåszen skata till Suärie Och Norie [5 lappar]
      Granlaper giöra alenast skat till Suärie [26 lappar]
      Vdj Vmo by [35 lappar]
      ångerman Laper [7 lappar]«
      Pite lappmark innefattar nu Arffwes Jerff By, Locke Bynn (Lochtte By o. dyl.) och
Sijmis Jerff Bynn, men ej Laisbyn.

      Liknande anteckningar finnas äfven i 1608 års räkenskaper.
      För år 1609 finner man motsvarande uppgifter i ett häfte med titel »Lappe-Handelen
1609« i bunten »Danica, Gränshandlingar, Lappland mot Norge 1604 — 1699« å svenska
Riksarkivet, som bl. a. innehåller en skattelängd för Ume, Pite och Ångermanna lappmarker
för detta år. Där upptagas 6 skattelappar under »Laijs biden the som liggia thill Rahn och
skatta både till Suerige, och Norrige, och ähre fiell Lapper«. Alla Nondals (6), Bindals (6),
Wäffzten (13) och Radhen (15) lappar skattade likaledes till bägge rikena.

      Äfven i 1610 — 13 års räkenskaper upptagas bl. a. Snaasens, Numdals, Bindals, Vefsens
och Ranens lappar såsom skattande till Sverige. År 1614 försvinna Snaasens och Numdals
lappar, men de andra stå kvar. I ett bifogadt intyg förklaras, att lappfogden skickat bud
öfver fjället till de lappar, som ej kommit för att betala skatten, med förfrågan om orsaken
härtill. Härpå hade dessa svarat, att den danske ståthållaren förbjudit dem att vidare be-
tala skatt till Sverige.

Side 230   Ur räkenskaperna för lappmarkerna 1569-1620.


      Åren 1615 — 17 höra Lais, Ranens, Vefsens och Bindals lappar till Ume lappmark och
endast Semisjerf, Loktebyn och Arvidsjerf till Pite lappmark. Snaasen och Numdal äro
borta 1615 — 16. Snaasen återkommer 1617 och Numdal 1618, men
Bindalslapparna äro
detta senare år borta. Äfven Ornäs fieldh i Jämptelandh finnes nu med. Åren 1619 — 20
upptagas de alla i de svenska räkenskaperna.


I lappfogden Reinhold Stegers räkenskaper för Pite, Ume och Ångermanna lappmarker
1617 finnes en »Förklaring öfver 1617 års besvär«, i hvilken bl. a. säges: »Om den til-
gifft som någre fatige Lapper vthan tilståndh hafue 1616 bekommit som Sigh belöper till
16 L[pund] fisk. Denn tilgifft moste I Lapmarken wara förtij somblige åhrom kunna dhe fhå
Så mykin fisk eller annan afuell att dhe kunne giöra vt Sin åhrlige rettighet stundom fhå
och intett. när han nu icke hafuer fhåt Så mykit att han kan göra vth sin retighet huilket
alt står i gudz hender dhå kommer han mz hustro och barn huilke ghå fögho bettre än
nakott hafuendess Sina grannar och någrannar till wittne bidiendes för gudz skuldh att
fougden will ansee hanss fatigdom och någorledz lijssa hanss skatt, vtlåfuendess sigh ännu
icke wele öfuergifue Sigh vtan bedie gudh om en godh lycko och då bedie helle almogen
för honom, Om fougden Sigh då förwägrer då vpsägher han sitt Landh och watn och begifuer
sigh til wästerhafuet til Juten huilken honom strax gifuer 3 åhrss frijhet och sädhan ställer
han sig liquel på fiellet ihn I Lapmarken fikar och fharar Landh och watn och giör tijo
dubbelt skada sedhan och huadh han då aflar dedh hafuer Juten vthi sigh effter som i desse
åhren förmykitt skedt ähr och är storligen aff nödhen att de welbordne herrer Cammerådh
gunstigh wele befalle fougden att han medh Lagmanssens och flere gode mänss tilhielp
Jänkar lapperness Mantall«.

I 1619 års räkenskaper för Ume lappmark ligger en den 2 maj 1618 daterad för-
klaring om de lappar, som skatta till bägge rikena, i hvilken bl. a. säges: »dee samma Laap-
per, som dee R[iks] D[aler] vtgöra, dee ähre icke Sweriges Crones Ennskyllte Lapper, vthan
boo Inn wijdh wästerhaafs siösijdhe N[ämligen] i Rådhenn, Wefstenn, Bindall Nundall, snåsenn,
och Örnes fielld i Jemptelandh, och skatte Bådhe till Sweriges och Noriges Crono, och
komma alldrig samptligen tillstädes, vthan allenest Någre Lapper aff dem vtskickade, kommo
huartt åhr, och föra på dee andre Lappers Vegna skattenn«.

_____________


http://www.dokpro.uio.no/perl/historie/qvigstadtxt.cgi?hand=Nei&id=renbeite048

titlepage

Tog Strindberg selfies? Det vet vi inte, men…..

ast-1-400x200

Du kan ……… Annonsera i SAEPMIE TIMES!

Helsida i no 1 – 750 SEK
Helsida i kommande nr 2-3 550 SEK (om du bokar annonsen senast 12 sep OBS!)
Uppslag no 1 – 1190 SEK
Uppslag i no 2 – 990 SEK
Övr nr 650 SEK/1080 SEK
Mindre ”blänkare” i tre nr 690 kr
Dito i fem nr 795 kr

Återkommer med priser på helsida och uppslag och dubbla diton i 3-5 nr.

Med ett Annonspaket i Saepmie Times ingår

Reklamplats på facebooksidan Saepmie Times
– Reklamplats här i bloggen SouthSaamiHistory
– Reklamplats på fb-sidan SouthSaamiHistory
– Hjälp med lay-out om ni vill.

Du når en mycket välinriktad del av samiska samhället;
Ex forskarsamfundet och samebyarna och hela Norden!

Du kan boka t ex en helsida som återkommer i de fem första numren.

Boka snarast: begränsat utrymme!

F o r t b i l d n i n g s k u r s SAMERNAS HISTORIA hösten 2017 (inkl ny prislista)

Beställ snarast för bästa avtal!
Specialfortbildningskurs för politiken och tjänstemän, ansvariga i förvaltning etc!

 

F o r t b i l d n i n g s k u r s e r
för politiker och tjänstemän
om samernas historia

1. Samernas historia i Norden Kr.f – 2017
2. Samernas historia i Norden och Sverige Kr.f – 2017
3. ”Saepmie/Sábme/Sápmi i Sverige
(kolonisation i realtid?)”

KURSEN finns i tre delar med olika nivåer.
Del 1 fokuserar på tiden 500 e.Kr – idag;
kolonisation, övergrepp, undanträngning, religionsförföljelse,
etnisk rensning; renskötselns historia och samiska organisationshistorien

ANSVARIG och utförare: Peter Ericson Sakkunnig historiker och mångårig lärare, föreläsare, författare kring samernas historia; arbetat på flera länsmuseer etc.

ORAV

Obs kombinerbart med kommande erbjudande om arkeologiska kurser!
GRUND-PRISLISTA per tillfälle (minskar vid större bokningar) 2 SEP till 30 NOVEMBER 2-3h/heldag exklusive moms (plus minus 50 SEK):

Medelstora företag, små kommunala grupper 5-8 st …………………………………. 6 800 / 7 600
Stora företag 10-15 st deltagare …………………………………………………………………………….. 7 300 / 8 200
Stora företag 16-34 st deltagare …………………………………………………………………………. 9 000 / 9 900
Stora företag 35-59 st deltagare …………………………………………………………………….. 10 200 / 10 600
Aulaföreläsningar/Motsvarande ……………………………………………………………….. 9 000 / 9700
Lärargrupper, lärar-pedagoogikstuderande …………………………………………………..
Enmansföretag upp till tre företag ihop, med sällskap 3-5 personer …… 4 750/5 800 exkl moms
Journalister inkl källkritik-parti …………………………………………… 7 700 / 9 000
Advokater inkl genomgång av tre sedvaneprocesser ur historikerns perspektiv … 14 000/16 000
Politikergrupper ………………………………………………………………….. 8 900 / 9 900
Arkiv, bibliotek museer ………………………………………………… 7 800 / 8 300
Statliga, kommunala, landsting ……………………………….. 9 800 / 10 800
Skolföreläsning klassrum…………………………………. 4 500 / 5 300 (engelska 5300/6100)
Dito aula ………………………………………….. 8 400 (eng. 9 300)
Två aula på en dag …………………..  10 700 (eng. 12 500)
Tre aulaföreläsningar för elever eller studenter på en dag …. totalt 12 500 (eng 14 000)
3-5 på två dagar ………………………….. 16 000 (eng. 18 400)
Engelska tillkommer annars 900 SEK exkl moms på allt.

Peter Ericson
Historiker, Föreläsare, Sakkunnig i samernas historia
SouthSaamiHistory
Enskild firma
.. Som var sakkunnig i Nordmalings- och Rätanmålen 2000-2012,
och utkommer snart med en antologi om sydsamernas historia; undervisat i Umeå och Uppsala mm. Föreläst på universitet sedan 1996 och för allmänheten sedan 1999.

 

Tips: Boka KURSPAKET om samernas historia – för tjänstemän, arbetslag, samebyar etc

Välj nivå och inriktning själva! Edit 20170816.

Boka ett kurspaket med samernas historia inklusive senare belagda rön om de allra mest sydligt kända samerna. Här ingår:

  • KURS om samernas historia, dagtid 2-4 h. Inträde eller avgift möjligt.
  • KVÄLLSFÖRELÄSNING ex på bibliotek. Ni kan ta inträde ex 50-100 SEK
  • 2-3 st. AULA-FÖRELÄSNINGAR för skolelever från åk 6 t o m gymnasiets sista år

Geografisk begränsning för detta specifika program är hela Sverige.
Exakt prislista, innehåll i kurs etc kommer att presenteras kommande vecka kring 17-20 aug.

Jag som håller i allt är rutinerad lärare, föreläsare, forskare kring samernas historia: Peter Ericson. Arbetat på Umeå universitet och på en lång rad länsmuseer.
Jag har föreläst i alla län ovanför Mälaren. Jag har även varit folkbildare och cirkelledare i ämnet. Kurserna går att få på engelska; och i Finland på svenska eller engelska. En viktig antologi om sydsamernas historia utkommer (försenad, men sannolikt senast sommaren 2018) med bland annat min artikel.
OBS vid specialbeställning om etnicitet, språk, antropologi, arkeologi eller till exempel vindkraftsexploateringar tillkommer ibland externa lärare.

OBS kombinerbart med mitt nya tema om Sigrid och Anna Jönsdotter.
Även med ett program om resenärer i Saepmie!

Begrepp och perioder som genomgås: Medeltid, kolonisation, sockenlappar, fördrivningar, etnisk rensning, skatteuppbörd, stormaktstid mm mm

Grundpaketet kostar i höst 12 000 – 19 000 beroende på tid och plats, samt antal förrättade timmar.
Där ideella föreningar är inblandade, kan det i enstaka fall förhandlas nedåt.
Dubbla kursveckor (t ex vår + höst)  kan vi förhandla om pris för,
inom spannet 16 – 26 000 SEK.
Offert kommer senast fyra dagar från bokningsförfrågan, oftast samma dag!.

Deltagandepris för våra egna arrangemang är ännu ej fastställda.

Att notera: Det finns idag, i skrivande stund inget färdigt program för kurser i Norge, Finland eller Ryssland, men det kan möjligen erbjudas med tillräckligt lång framförhållning!

Obs även inspirationskvällar och arbetslagsutbildning i passande bransch kan arrangeras.

Vidare: Jag föreläser även på vernissage; seminarier; universitet; bibliotek, arkiv museer etc etc – eller som utgångspunkt för debattkvällar!

 

Kursen fungerar bra för arbetslag och är påbyggbar.
Samernas organisationshistoria kan läggas i fokus liksom de kvinnliga pionjärerna.
Och kursmomentet kan även omvandlas till en workshop i historiska metod för t ex samebyar.

OBS För samebyar kan också extra  delar om samisk kvinnohistoria, organisationshistoria samt hur man dokumenterar sedvana och ett parti om sedvanemål som bl a Nordmaling inläggas!
I samtliga fall kan ett parti om kolonisation och kolonisationsförlopp inkluderas.
Eventuellt kan arkeologi och förhistoria erbjudas (vi förhandlar om sådan kompetens!).
Då skulle praktiska moment eventuellt redan i höst kunna adderas. Återkommer!

Engelska kurser kostar lite mer, men inga gigantiska summor.

HUR BOKAR DU? Det finns två slags kurser; de ni arrangerar, och de vi arrangerar.

1. Boka snarast, vi skriver avtal. Kurs i slutet oktober eller början november.
Andra perioder kan förhandlas om. Se kontaktuppgifter,

2. Du Anmäler Dig/Er och bokar plats i ett arrangemang som äger rum i vinter och/eller i vår. Datum kommer.  Plats blir någonstans i Västernorrland, Gävleborg eller Jämtland.
Förskotterad betalning. Datum och övrig info kommer.
Nedre bild: Funäsdalen (från äldre vykort!) är en av orterna jag föreläser i nu i sommar (8 aug).

Det vettigaste torde i första fallet vara att gå ihop två-tre arrangörer på en ort.

FIRMAN har gått under namnet SouthSaamiHistory,
men står nu inför namnbyte Saepmie Forskning Förelsning Undervisning (ännu arbetsnamn). Jag har FA-skatt, så ni kan även anställa mig!

Kontakta mig snarast – Peter Ericson
Tfn 0729070058 (skicka gärna sms först!)
Eller mejl retepnoscire@hotmail.com
alt skriv meddelande:
https://www.facebook.com/sosaamihi


Foto av undertecknad: Monika E. Pensar

 

Tips: Boka KURSPAKET om samernas historia – för tjänstemän, arbetslag, samebyar!

Välj nivå och inriktning själva! Edit 20170816.

Boka ett kurspaket med samernas historia inklusive senare belagda rön om de allra mest sydligt kända samerna. Här ingår:

  • KURS om samernas historia, dagtid 2-4 h. Inträde eller avgift möjligt.
  • KVÄLLSFÖRELÄSNING ex på bibliotek. Ni kan ta inträde ex 50-100 SEK
  • 2-3 st. AULA-FÖRELÄSNINGAR för skolelever från åk 6 t o m gymnasiets sista år

Geografisk begränsning för detta specifika program är hela Sverige.
Exakt prislista, innehåll i kurs etc kommer att presenteras kommande vecka kring 17-20 aug.

Jag som håller i allt är rutinerad lärare, föreläsare, forskare kring samernas historia: Peter Ericson. Arbetat på Umeå universitet och på en lång rad länsmuseer.
Jag har föreläst i alla län ovanför Mälaren. Jag har även varit folkbildare och cirkelledare i ämnet. Kurserna går att få på engelska; och i Finland på svenska eller engelska. En viktig antologi om sydsamernas historia utkommer (försenad, men sannolikt senast sommaren 2018) med bland annat min artikel.
OBS vid specialbeställning om etnicitet, språk, antropologi, arkeologi eller till exempel vindkraftsexploateringar tillkommer ibland externa lärare.

OBS kombinerbart med mitt nya tema om Sigrid och Anna Jönsdotter.
Även med ett program om resenärer i Saepmie!

Begrepp och perioder som genomgås: Medeltid, kolonisation, sockenlappar, fördrivningar, etnisk rensning, skatteuppbörd, stormaktstid mm mm

Grundpaketet kostar i höst 12 000 – 19 000 beroende på tid och plats, samt antal förrättade timmar.
Där ideella föreningar är inblandade, kan det i enstaka fall förhandlas nedåt.
Dubbla kursveckor (t ex vår + höst)  kan vi förhandla om pris för,
inom spannet 16 – 26 000 SEK.
Offert kommer senast fyra dagar från bokningsförfrågan, oftast samma dag!.

Deltagandepris för våra egna arrangemang är ännu ej fastställda.

Att notera: Det finns idag, i skrivande stund inget färdigt program för kurser i Norge, Finland eller Ryssland, men det kan möjligen erbjudas med tillräckligt lång framförhållning!

Obs även inspirationskvällar och arbetslagsutbildning i passande bransch kan arrangeras.

Jag föreläser även på vernissage; seminarier; universitet; bibliotek, arkiv museer etc etc – eller som utgångspunkt för debattkvällar!

 

Kursen fungerar bra för arbetslag och är påbyggbar.
Samernas organisationshistoria kan läggas i fokus liksom de kvinnliga pionjärerna.
Och kursmomentet kan även omvandlas till en workshop i historiska metod för t ex samebyar.

OBS För samebyar kan också extra  delar om samisk kvinnohistoria, organisationshistoria samt hur man dokumenterar sedvana och ett parti om sedvanemål som bl a Nordmaling inläggas!
I samtliga fall kan ett parti om kolonisation och kolonisationsförlopp inkluderas.
Eventuellt kan arkeologi och förhistoria erbjudas (vi förhandlar om sådan kompetens!).
Då skulle praktiska moment eventuellt redan i höst kunna adderas. Återkommer!

Engelska kurser kostar lite mer, men inga gigantiska summor.

HUR BOKAR DU? Det finns två slags kurser; de ni arrangerar, och de vi arrangerar.

1. Boka snarast, vi skriver avtal. Kurs i slutet oktober eller början november.
Andra perioder kan förhandlas om. Se kontaktuppgifter,

2. Du Anmäler Dig/Er och bokar plats i ett arrangemang som äger rum i vinter och/eller i vår. Datum kommer.  Plats blir någonstans i Västernorrland, Gävleborg eller Jämtland.
Förskotterad betalning. Datum och övrig info kommer.
Nedre bild: Funäsdalen (från äldre vykort!) är en av orterna jag föreläser i nu i sommar (8 aug).

Det vettigaste torde i första fallet vara att gå ihop två-tre arrangörer på en ort.

FIRMAN har gått under namnet SouthSaamiHistory,
men står nu inför namnbyte Saepmie Forskning Förelsning Undervisning (ännu arbetsnamn). Jag har FA-skatt, så ni kan även anställa mig!

Kontakta mig snarast – Peter Ericson
Tfn 0729070058 (skicka gärna sms först!)
Eller mejl retepnoscire@hotmail.com
alt skriv meddelande:
https://www.facebook.com/sosaamihi


Foto av undertecknad: Monika E. Pensar

 

”haver benådet de vilde Lapper af den Norrske Ssöestranden, de Terske (Trineser lappar), Lofforske (Lagoner), Berske Lappar, — ” [Juli 1517]

Vasili_III
Vasilij Ivanovitj (svensk transkiption)

5935

 
 
Förordning av storfurst Vasilij Ivanovitsch angående skatteuppbörden i Lappmarken.
 
Aktstycket ingår i en 1745 avfattad ”Beskrivelse över Wardehus amt”, uti norska finmarkens amtskontor, och därifrån avtryckt i J. Fellmans Anteckningar om Lappmarken III, sid. 706, med uppgift att urkunden är daterad i ”Moskva uti julii efter Christi födelse 1517”.
 
Juli 1517.
Stormägtigste Herre Basilius af Guds nåde Zar und Herre aller Russen, Grossfurste, Vladimirske, Moschowske, Smålenske, Thverske, Permske, Viorske, Bolgorske og Indigarske, haver benådet de vilde Lapper af den Norrske Ssöestranden, de Terske (Trineser lappar), Lofforske (Lagoner), Berske Lappar, og af den fläch Sumtoufskage Sten Jacobsson, og af den fläch Babinitskago (Akseld) Kiel Nauneksen(?), og af den Lottoserske fläch Storius Pordinussen, og af den Therske odde Jekaja Malendivnasen, og udi alle Lapparnas städ och värn som haver til mig suppliceret och tillkiende gifvit hvorledes vår skattfoged der drager till dennem att samle skatt etc. etc.
 
Jag stormägtigste Herre etc. hafver benådet mine Lappar att när våres skattfogde drager till dem uti Lapparnes land att uppbära våres skatt, då skall den ena af våres skattfogde draga till Kandalax og udi Babinits og udi Lottoser og udi Saniel og udi Niafdain og udi öfverste Niadri og udi Udziuckei och udi Varjagi og udi den Norrske ända – – – – – Så hafver jag også benådet dennem deres söestrand från Palizrekou (d. är Patsjoki) och intill Ombo: på dennem deras söestrand skulle hvarken Corelierne eller de Neugardske eller de Svenske eller nogen anden fördriste sig dit att draga og bruka sin näring.
 

Kristian I anfallen av samer?Diplomatarium Fennicum 21 sep 1457 (edit 20170814 med brasklapp)

Nedre bild: påven Calixtus III.

Enligt uppgift i Diplomatarium Fennicum:

3044 21.9.1457
Kung Kristian till påven Calixtus III hur lappar, mambrer, erpioner och andra vilda folk i stort antal ofta överfallit hans land men blivit med väldig förlust tillbakaslagna och underkuvade; vidare om Karl Knutssons avsättning samt om erövringen från honom av Viborgs fäste.
Avskrift i Bartholinska saml. i Köpenhamns universitetsbibliotek. med överskrift: ”Ad papam Calistum in causa adeptionis regni Swecie per dominum regem 1457, Mathei apostoli;” tryckt i Script. rer. Dan. VIII, sid. 380, varifrån nedanstående utdrag avtryckts.
21 september 1457.
Sanctissimo et beatissimo in Christo patri domino Calisto divina providentia pape tertio, Christiernus Dei gratia regnorum Dacie, Nor. Swe. etc. reverentiam debitam et devotionem filialem – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – (Efter utläggning af Karl Knutssons illgärningar:) Hec, pater sanctissime, diutius non poterat sustinere divinitas, qve sicut virtutum est sedula propagatrix, ita criminibus oportune vindictam exagitat, oppressorum et publice rei iacture lamenta recensuit, ut idem Karolus finali animadversione, totius regni iudicio sceptro et corone indignus fastigio conventione publica declaratus, turpi fuga pulsus est, sicut pridem prelatorum, magnatorum et parliamenti regni Svecie apicibus vestre sanctitati ad plenum innotuit. At vero posteaqvam, dicto Karolo eiecto, vocatus, electus, unctus et coronatus plenam regni, uno tantum castro excepto, possessionem adeptus fui, Karolus memoratus iterum qvod iuste perdiderat, iniqvis machinationibus satagebat. Nam dictum castrum, Wyborgh vocatum, in faucibus Ruthenorum miro murorum et turrium ordine communitum, qvod tunc eius nomine tenebatur, videns se absque spe a regno fugatum, accersitis Ruthenorum et aliarum gentium diversarum cuneis, tam celebre clenodium, catholicorum inexpugnabile defensorium, ex qvo Ruthenos, Cumanos, Erpiones et nationes ceteras a Romane ecclesie ritibus dissidentes humiliari possunt et inpendulum ponere titubantes, illis aperire et traditione pessima subigere molitus est. Unde ad invasionem et cedes istorum regnorum additus pandebat. Sed invaluit celeste imperium, quod destinata militia mea, qve concite advocari poterat, a paucis ultra xxx milia nece multati vel fuga devicti sunt, munitionem illam, qvam persepe vij annorum spaciis frustra dicte nationes vallaverant, tertia die obsidionis, custodibus in partem igne exustis, ceteris se in decursum aqvarum ex muris spontaneo precipitio datis, multis etiam se ultro in captivitatem redigentibus, mei vicerunt, quod nec qvidem humano ingenio fieri unquam potuisse presumit, sed potius Dei genitricis, cui se mei devote devoverant, oraculo impetratum. Nichil in presentiarum remanet in ipso Swecie regno meis ditionibus alienum. Datum etc.

(vår framhävning / PE)

 

KÄLLA Finlands diplomatarium:
Diplomatarium Fennicum
http://extranet.narc.fi/DF/search_base.php

Skythian_archer_plate_BM_E135_by_Epiktetos

BILD:

Skytisk bågskytt med ett gorytos (kombinerat bågskydd/pilkoger) och en sammansatt båge.

KOMMENTAR 14 aug

Som bl a Pekka Sammalahti påtalat, avser ruthenare ett sydostligare folk.
Vi går vidare med innehållet, ämnet och frågan. PE

Alfonso_de_Borja,_obispo_de_Valencia_y_papa_Calixto_III