Samuel Liljeblad i Selånger 4 juni 1788: ”Här åt jag först[a] g[ången] rökt Renkjött.”

”Allmen frugtan var i orten för Ryssen. vi reste ut til Sellångers (sic) Prästgård, moderkyrka til Sundsvall. Kyrkoherden, min Landsman, Hallberg var nyss bortrest åt Hernösan[d]. Vi blefvo af Hans fru ganska väl emottagne. tracterades väl (til) med middag. Här åt jag först[a] g[ången] rökt Renkjött.”  

”Vi kommo om afton til Sundsvall. belägen vid en hafsvik – liten jämna gator -ojämt byggd – saknade alla prydnader (prydhus) som stad.”

Men det blir desto mer smickrande, om vi läser vidare! (länk till hela texten nedan!)

Liljeblad i Sundsvall; Medelpad med Njurunda, Skön, Timrå samt Hässjö – med Selånger (citat nedan) kring 4 juni 1788;

”Här åt jag först[a] g[ången] rökt Renkjött.”.

Samuel Liljeblad
DIARIUM
för en
Lappsk Resa
Anträdd d. 29 maji 1788 (Urkunden nr 15. Red: Snellman. Forskningsarkivet. Umeå universitet. Umeå 1994)

”Allmen frugtan var i orten för Ryssen. vi reste ut til Sellångers Prästgård,moderkyrka til Sundsvall. Kyrkoherden, min Landsman, Hallberg var nyss bortrest åt Hernösan[d]. Vi blefvo af Hans fru ganska väl emottagne. tracterades väl (til) med middag. Här åt jag först[a] g[ången] rökt Renkjött.”

Och innan, vid ankomsten till staden via Njurunda:

Hebre kallas visthus, lika så berättade Ekholm i O[ster]bot[te]n. De voro byggde på särskilt sätt med svalor och för Knut stenar bygde på stolpar.
Emellan Gryttje Gästg[ifvare]gård och Maj voro stora backar – öf[ve]r Ljung moar. Njurunda, Tuna Elf passerades – är stor och ansenlig. Ett ofantligt (högt)
Berg, Norby Knöl kallat, foro vi förbi.

Nära Njurunda kyrka sågo vi Achonitum Lychoctonum [nordisk stormhatt] i vanlig storlek – skada at han ej var i fullkomlig blomma tycktes ha pedunculis floris. Stjelken pipig, stor – fol. amplexicaul[is]. radix.

Medelpad var i allmenhet mer bergit än Helsingeland. Klappur agtig var marken.

Vi kommo om afton til Sundsvall. belägen vid en hafsvik – liten jämna gator -ojämt byggd – saknade alla prydnader (prydhus) som stad.
Nära staden voro prägtigt färgade Hellesten och granit arter. Ingen tvifvel om de voro slipade at de skulle täfla med de aldra vackraste utländska. (En Vacker Phalaena myrtilli [ljunghedfly (fjäril)] hoctus Spiril (in silvis asp.)
träffades.)

Foto: Jan Norrmann, Raä. CC. Foto taget 16 juni 1788.

Selånger-Kungsnäs_-_KMB_-_16000300023029

LÄNK (PDF) TILL TEXT: 

https://www.foark.umu.se/sites/default/files/publikationer/urkunden/urkund15.pdf

Annonser

Kris, bloggen är nedläggningshotad. Donera gärna omgående!

Fortfarande så!

SouthSaamiHistory

Till Dig som nyttjat denna blogg till kunskap under de snart fyra år vi funnits:

Nu behöver vi verkligen Din hjälp.

Donera en summa till Swedbank (beklagar, men vi ska byta snart!)
22400435340, clearing 84202

Eller Swish 0724243922

Skriv i meddelandefältet ”Gåva SoSaHi”.

Stort och varmt tack på förhand!

Peter Ericson

PS. ENG Please donate (PayPal to be listed shortly, in due time! DS

 

View original post

SÁPMI I FOKUS, historia! Välkomna – deltag, boka, bilda!

Saepmie Utbildning i Stormens Öga! Dekalog (10-av något) av spännande aktiviteter!


Vårt utbud, det som är klart idag 190412 till och med oktober

1. Stadsvandringar Sthlm. Premiär!

Säsongspremiär to 2 maj Mariatorget kl 12.30

Förhandsbetalning Swish 0724243922

(Swedbankkonto nedan, prisinfo repeteras i em)

Fredagen 10 maj Mariatorget, samling kl 11.00.
(finns även kortare och längre vandringar!)

2. Kurs Bollnäs etc
Samernas historia i hela Sápmi och i Hälsingland med omnejd,
datum och lokaler fastställer inom några dagar.
Erbjuder kurser på distans och ambulerande;:
Samernas historia, Sápmis historia och samernas organisationshistoria.
Specialle kurser för lärarstuderande finns.
Flera kurser riktar sig till samiska organisationer och förvaltningskommuner!
SMS först, ring sedan: 0729070058.

3. Föreläsning Njurunda 17 april
Samernas historia i Njurunda (inkl kort Sápmi-historik)

4. Skolföreläsningar plus handledning Helsingfors.
Nya datum 26 och 29 april i Stor-Helsingfors – ännu vakanta att boka för Er!
nbjudningar har gått ut till de svenska gymnasierna samt någon tiondeklass i Nylands län. Fler datum och skolor tillkommer. Har föreläst på Tölö och Lärkans gymnasier, fler på gång. Boka pronto: saepmieutbildning@gmail, tfn +46729070058 (texta med fördel först!)

Johan_Tirén-Samepojke_leker_med_sin_hund

 

5. De samiska historiedagarna.
Sámi History Days 3-5 okt i Helsingfors.

Tid och plats kommer.

6. Senare föreläsningar – troliga datum:

26 sep Jakobstad (Nanoq, dvs inte i staden), obekräftat 190412

24 okt Uppsala (Träffpunkten) kl 18-20

Flera orter och även tidigare datum tillkommer.
Förfrågningar ligger ute i hela Mälardalen, Gävle-Dala m fl distrikt.
Hade gärnat deltagit i Ume samiska vecka, men måste tacka nej till Jokkmokks marknad 2020,
då jag är bokad på Arbis i Helsingfors 5 feb 2020.

I skrivande stund ter det sig sannolikt med 1-2 föreläsningar mellan Värnern och örebo, trol Karlskoga
och sedan antagligen Kristinehamn eller Degerfors.

7. Konferens om regional kolonialism Jämtland,
datum och ort kommer!

8. Saepmie Times kommer ut i bokform, först som PDF.

9. Boken Bottniska samer växer fram.
Därpublikationer om olika regioner går att förhandsbeställa!

10. Ett etnologisk projekt med samer i fokus
startar i XYZ-län närmsta tiden,

VÄLKOMNA ATT BOKA OCH DELTA!
Anmälan generellt till: saepmieutbildning@gmail.com,
samma vid förfrågningar om samarbete etc
Förhandsbetalning Swish 0724243922
Swedbank privat 2240045340, clearing 84202

Peter Ericson
Saepmie utbildning
Enskild firma

”Helsinge Lappar hafwa förut med sina Rens=hjordar färdats härigenom åt Fjäll=kanten — ” Sanningen om hälsingesamerna? Del 1 av 2. Vilka, var?

Vilka var Hülphers’ ”helsingelapparne” – de som vistades i södra Härjedalen?
Del 1. Vilka, var?

Helsinge Lappar hafwa förut med sina Rens=hjordar färdats härigenom åt Fjäll=kanten, men äro nu wid 10 Daler Silfw:mts wite förbudne, at komma hit åt”

Vi har från Saepmie utbildning på ett detaljerat sätt via främst ministerialböckerna kartlagt de aktuella samernas rörelsemönster sedan 2014, och vi idag nu konstatera följande:

De hälsingesamer som Hülphers åsyftar 1770, är samma slags grupper som Linné mötte 1732. Deras visten låg i södra Färila, delar av Bergs socken, i Ensillre (samt sannolikt också på södra sidan Grundsjön) i Borgsjö samt på några håll i Torp, högst sannolikt bland annat kring Naggen; sannolikt på Lappnäset i Häggsjön i södra delen av Stöde socken; samt på diverse håll i Attmar, Njurunda, Gnarp och Jättendal, som vi återkommer till. Samma flyttgruper kunde ligga vintertid och ibland höst/vår i Dellens centrala eller södra delar. Marknaderna i Färila och Järvsö besöktes i allmänhet. Fiskarmiljöerna runt Hudiksvall ingick i intresse- och nomadiseringsområdet. Vissa grupper hade som nordgräns Tynderö, andra Njurunda, Alnö eller också t ex Gnarp eller Nordingrå.

Somliga av dessa samer bör betraktas av sjösamer eller skogssamer (dessa bägge grupper vände i i sin årliga nomadisering mellan hav och inland ofta redan vid Dellen. I en antologiartikel av undertecknad som ligger för trycket har elva nomadiseringsmönster ideintifierats och beskrivits.

AAH
Abraham Hülphers, ev av J. Streng.


Samiska föremål från Sveg, bl a en pänningkatta via E Modin. Utförligare beskrivningar i Del 2 (via Digitalt Museum). Vykort från Sveg-Duvberg.

Hülphers om Sveg och hälsingesamerna:

”Lappar uppehålla sig icke nu för tiden på detta pastorats skogar. Helsinge Lappar hafwa förut med sina Rens=hjordar färdats härigenom åt Fjäll=kanten, men äro nu wid 10 Daler Silfw:mts wite förbudne, at komma hit åt, för den skada de tilfogat ortens Inbyggare.” ***

Det här är helt uppenbart en beskrivning av en tidigare fördrivning. Var och när är inte helt känt, men torde kunna handla om 1748 års fördrivningsplakat, undertecknat Adolf Fredrik, i gamle kung Friedrichs frånfälle (sjuklig) 1 dec detta år.

SVEG är ett ord som kommer sig av att svedja, en slags substantivering av ett forn”svenskt” ord (eller kanske hellre fornnordiskt/fornnorrländkt/fornnorskt). Den samiska närvaron i södra Härjedalen är inte på långt när utredd.

Handlarsonen A. A-son Hülphers (1734-1798) var en av sin tids mest erkända reseskildrare samt skildrare av Sverige. han reste snart sagt genom hela riket och genom större delen av Norden. Typiskt nog har hans finländska resande i hög grad fallit i glömska; om än det finns utgivet av Leinberg i Bidrag till kännedom af vårt land. Rysslands besågs också.

*** Abraham Abrahamsson Hülphers, Samlingar till en Bekrifning öfwer Norrland, Fierde Samlingen om Ångermanland, Westerås 1780, faksimil Umeå 1985, s.219

ORDALYDELSEN I 1748 ÅRS FÖRDRIVNINGSPLAKAT:
http://www.lenvik-museum.no/meny5/Samisk%20historie/1748_Kongelig_forordning_om_utflytting_fra_lappmarkene.pdf

Peter Ericson 9 april 2019

Mahke, Maria, Malin, syskonen, Odlingsgränsen och Härnön

Mats eller Mathias Pålsson (Mahke, med all sannolikhet) begagnade under åren med Gitsfjäll och Fjällfjäll ofta en under 1860- och -70-talen vanlig flyttväg över öarna och isarna till sitt vinterbete vilket oftast ägde rum på södra Härnön.
Någon enstaka vinter kan nån av de inre lederna via Bötsle och Kullarmark ha begagnats –  eller (den gamla; känd från åtminstone 1841) Norrstig-Byåker och över Nässjön och sedan över Södra sundet efter Norra Fällöviken.
Någon vinter kunde man vända på flyttvägarna och ta Hemsö på återväg; andra vintrar räckte betet på Hemsön till.

Någon vinter ser vintergruppen ut att ha gått direkt på isarna förbi Hemsön till Härnön (eller enligt inre leden vi nämner ovan); medan han oftast ser ut att ha haft ett uppehåll på Hemsön. Sannolikt har ankomsten till hemsön timat runt 23-25 januari, och i höndelse av vidareflytt sådana vintrar, så har det skett i medio februari eller strax därefter. Staaff beskriver i en intervju förhållandevis utförligt hur en bofast ortsbo vid Grönvik invid Solumssjön brukat interagera med samerna.

Härnösand-i-trägravyr-år-1865
Härnösand i trägravyr från 1865. Bildkälla: kommunens hemsida.

Mahke avled 1868, på Hemsön. Hans dotter (nästäldast av fyra föttrar,som var de av Malins och Mahkes barn som uppnådde vuxen ålder) skulle komma att kallas Lapplands apostel, samma hedrande epitet som gavs den medeltida samekvinnan Margareta. Modern Malin (också hon har alternativa namn) dog 1880, och överlevde således sin berömda dotter med sju år. Genom att Maria dog i Nätra, har eftervärlden gärna velat koppla hennes vinterbete dit och absolut fanns period då man flyttade dit. fast av allt att döma ännu oftare till trakterna av Härnösand.

Maria Magdalena Matsdotter reste såvitt vi vet två gånger till Stockholm, 1864 och 1866. Första resen företogs med skidor till Gävle, därefter med postdiligens. Andra med ångbåt från Härnösand, eventuellt med byte i Sundsvall. Sistnämnda resan skedde under november månader 1866, eventuiellt aningen längre. Hon förlorade dock sin skinnpung full med värdesaker – och kan ha nödgats åka hem tidigare än planerat. Förhoppningsvis hade hon sin returbiljett till ångbåten kvar. Inför hemresan hade hon via regeringsmedlemmar – eventuellt med konungens (Karl XV) bistånd –  fått till ett möte med Västerbottens landshövding Erik Viktor Almqvist (1817-1872); ett möte som skulle (och kom att) äga rum just i Härnösand, Det var det mötet som brukar hävdas ha gett upphov till uppdragandet av Odlingsgränsen, som skulle skydda samerna och deras näringar.

”Epilog”: 
Kjell-Åke Lundströms släktforskning (kom ihåg att han vanligtvis anger mantalsskrivningsort och sällan födelsesocken, som för Maria var Dal):
http://sijtijarnge.no/sorsamiskeslekter/vefslapskk/sida1/h____94a.htm

Peter Ericson 7 april 2019 

MMMny3
Denna imposant karismatiska kvinna har inte fått sitt fotografi försett med namn; troligen för att samtiden såg henne som såpass berömd att det torde ha upplevts som överflödigt. Men vi tror att det är Maria Magdalena Matsdotter, och året nog 1864.
En av originalen förvaras hos British Museum.

Olof Anundsson Tulkki (1500-1562)

TEXT VIA lejonclou.se
http://www.lejonclou.se/genealogi/0001/10_1077.htm

Birkarlaöverhuvud, lappfogde. 
Född 1500-..-… 
Död 1562 i Armassaari. 
Anundsson d.ä. boende på släktfården Tulkki Birkarl och fogde i Kemi Llappmark 1539-1562

Tulkki betyder tolk, och är ett hemman på Tulkkilansaari i Armassaari by känt redan från 1539. Tulkkis var birkarlar och fogdar i Torne och Kemi lappmarker. Vilket innebar att de uppbar skatt från samerna. Många av dessa, rent av de flesta av dessa birkarlar och lappfogdar hade ”lapska frillor” som de någon gång om sänder fick böta till kyrkan för att de hade lägrat. Enligt Erik Wahlberg så fick söner som de fått utom äktenskapet bära sin fars namn och också ärva. Med tanke på barnadödligheten då så är det nog troligt att det finns en gnutta väl uttunnat sameblod i ådrorna på dagens ättlingar.

Tulkkila Olof Anundsson d.ä) Husbonde på Tulkkila gård i Armassari 1539-1572. På 1540-talet var han inblandad i en konflikt med Kemi birkalar (se Henrik Larsson, tab. 34808). 1549 fick han böta 8 mark för hor med sin samiska frilla.

Karta_öfver_Kemi_Lappmark

Olof Anundsson hade under sin fogdetid ett mycket brutalt förhållingssätt gentemot samerna; han tvingade dem att sälja sina varor till honom till underpriser, samtidigt som han tvingade dem köpa hans varor till överpriser. Han utsatte också regelmässigt samekvinnor för våldtäkter och andra sexuella övergrepp. Vidare sades, att dem som inte åtlydde hans befallningar ”them låther slåå ihjäll och fare ille medt.” Hemma i Armassaari skall han och hans söner också ha fört ett mycket obscent och förargelseväckande leverne. Trots sina mycket betänkliga personliga egenskaper var han en mycket duglig ämbetsman, och efterhand valde Vasasönerna att rehabilitera honom; han kom bl.a. att delta i gränsdragningsförhandlingar med ryssarna. Det är mycket möjligt att släkten Tulkki härstammar från Selånger i Norge; flera släktmedlemmar kom att begravas där. I jordeboken för 1543 skattade han 408 penningar för sin gård. Bomärke: Tulkki.

Kris, bloggen är nedläggningshotad. Donera gärna omgående!

Till Dig som nyttjat denna blogg till kunskap under de snart fyra år vi funnits:

Nu behöver vi verkligen Din hjälp.

Donera en summa till Swedbank (beklagar, men vi ska byta snart!)
22400435340, clearing 84202

Eller Swish 0724243922

Skriv i meddelandefältet ”Gåva SoSaHi”.

Stort och varmt tack på förhand!

Peter Ericson

PS. ENG Please donate (PayPal to be listed shortly, in due time! DS

 

 

Sörmlands samer revisited – 3 april 2019

Södermanlands samer revisited 3 april 2019

Omnejden

Östergötland. Vadstena har haft besök av medeltida samekvinnan Margareta. Samt ägde en trolldomsrättegång rum där år 1636. Bråviken bör ha begagnats av samiska säljägare i tiderna.
S:a Annas skärgård utanför Linköping gömmer en del toponymer som pekar på samisk närvaro.

Västmanland.
Dingtuna noterade samiska sijte år 1643, i september månad i östra delarna, och ett myller av samisk närvaro i de flesta socknar.

Uppland. Svartsjölandet, Färentuna noterar samer på 1680-talet.

Närke. Asker socken med forna och numera försvunna byn Köpsta eller Köpstadh/-e-/r noterar en samisk magiker (hans egen ord om sig själv), nämligen Bencgt Nilsson, som attackeras och vinner ett mål i tinget år 1650.

Städerna
Strängnäs med Ytterselö synes ha haft samisk aktivitet av en del toponymer att döma.
Eskilstuna, Nyköping och Södertälje känner vi samtliga dåligt vad gäller det samiska livet.

De på samer rikaste socknarna ser hittills ut att vara
Torshälla, Kjula, Botkyrka (med sex individer noterade över en tidsmässig spännvid 1666-1725); emedan såväl Boo som Österhaninge med Ornö och Tystberga pekar på att ha inrymt samisk verksamhet. Generellt är den angivna tiden 15-16-1700-tal, men det finns anledning att titta på såväl äldre som nyare tid.

Södertörn – som egentligen är en ö – ser ut att bära på mycken samisk historia, vilken bör utforskas mer: här ligger ju både Botkyrka och Österhaninge.

Slotten och herresätena:
Gripsholms slott i Mariefred tog emot såväl renprodukter som levande renar under 15-1600-talens renavelsbenägna Vasatid. Det torde ha förekommit att samiska ”Renwahtare” medföljde som i fallet med Västerås slott.
Betydligt fler frälsegods gjorde detsamma, och vi hoppas kunna återkomma till detta.

SIDONIAb

Bilden: Samekvinnan Sidonia noteras i Österhaninge 1672.
Hon kan ha varit en sjösamekvinna född på 1500-talet.

Ptolemaios och finlapparnas land

pillappelantia.png

Claudius Ptolemaios var den som började ha norr uppåt på kartor. Här ser vi på verket  Cosmographia Claudii Ptolomaei Alexandrini från 1467 utfört av Jacob d’ Angelo efter just Ptolemaios och under överinseende av Nicaolaus Germanus hur man uppfattade samernas område på den tiden. Som ett tudelat dels Pillapelalanth och Finlappelanth.

Nedan hela kartverket i två olika versioner.

 

Author Jacob d’Angelo after Claudius Ptolemaeus[1]
Title Cosmographia Claudii Ptolomaei Alexandrini
Year of publication
Place of publication Reichenbach Monastery
Language Latin
Artist
Nicolaus Germanus
Title
English: Scandinavia.
Polski: Skandynawia.
Date 1467
Medium ink and color on parchment
Dimensions Height: 28.8 cm (11.3 ″); Width: 42 cm (16.5 ″)
Current location
Warsaw
Accession number
Rps BOZ 2/I-II
Object history : transferred to Chancellor Jan Zamoyski (purchased in Paris)
: transferred to Library of the Zamoyski Estate

: transferred to National Library in Warsaw

Notes
English: Dedicated to Pope Paul II.
Source/Photographer www.polona.pl

Ptolemaios_1467_CBN_Polona_Scandinavia

Ptole 11th_European_Map