Sol, vind och – död åt Sameland?

 

Av de ca 9 000 vindkraftverk som projekteras i svenska delen av Sápmi, dvs inom renskötselområdet, är kanske 3 900 i kustlandet och av dessa väl 80% mitt i vägen för samiska renflyttningsleder.

 

Nu är det full snurr i MarkbygdenBild via NSD

Bryr sig svenska samer inte om sina vinterland?
Av de 9 000 vindkraftverk som projekteras i svenska delen av Sápmi, dvs inom renskötselområdet, är kanske 3 900 i kustlandet och av dessa väl 80% mitt i vägen för samiska renflyttningsleder. Jag hör inga protester?
Norska samer bullrar och mullrar för några – i sammanhanget – smärre industriparker med vindkraftverk. Med all rätt. Men var är de svenska samernas protester?
Och var är vi andra, var finns de icke-samiska solidaritetsprotesterna?
 

Det pyramidala svenska vindkraftsprogrammet hotar samernas framtid.
Stoppa det!

 

Döden i populärkultur – lektion i religion åk 4,5,6

SÄÄMILAND? Ny artikelserie! Om”Säämes ö”, 1410-tal: Svenska herrefolket annekterar samisk trakt. I skruvstädet mellan Kalmarunion och Novgorod: Säämingesalo

S Ä Ä M I L A N D ? – ny artikelserie.
Uppdaterad version 4 april


Nyslott – Wikipedia

1. I n t r o d u k t i o n

Så vad hände på 1410-talet? Sápmi i järngrepp 

Ett intensivt koloniserande kännetecknar 12-1300-talets tidiga Stormaktssverige.
Sedan man genom Nöteborgsfreden fått sin gräns i öster nöjaktigt fastlagd blir nu ett av huvudmålen att pressa fram den nordliga gränsen mot dels Sameland, dels mot bjarmernas-karelarnas-pomorernas-ruthenarnas/ryssarnas intresseområde. När sedan
Kalmarunionen blir ett faktum – och ju mer makt kung Erik besitter; i en situation där ett kraftigt expanderande Tyska orden alltmer hotar Kalmarunionen (som tillkom av samma skäl) – tillsätter kungen en ny hövits- eller syssloman över det 1323 förvärvade Savolax, nämligen Bengt Lydekesson Djäkne. Det Lydekesson gör, är helt enkelt att dela ut samernas och andra icke-jordbrukande grupper ut till hugade nybyggare och inte minst till annan överhet. Det torde ha varit det rimligaste sättet att stärka det svenska inflytandet.
Ett annat huvudmål kommer fortsättningsvis att vara att hålla den östliga gränsen.
Med detta kom ju svearna och sedermera svenskarna att vara sysselsatta mer eller mindre konstant under samtliga de ca tio (eller tolv?) århundraden de haft anspråk på finländskt och ursamiskt territorium.

 

Sääminkisalo socken:  rester av ett eldgammalt samiskt kärnområde i södra och mellersta Savolax?   

Vi tittar framöver närmare på Jukka Korpelas föreslagna samiska vinterland eller vinterläger i Säämingesalo, lokaliserat till dels i Talvisalo, dvs Vinterön. Ännu på 1540-talet skattade samer till Nyslott helt intill. Talvisalo är själva Nyslotts, dvs på finska Savonlinnas stadskärna.

Sääminge är alltså det land (namnet till synes härlett av ”säämeh”, dvs samer) som delar nutida Saimen (Saimaa, fi.), dvs forna Lapvesi (som Finlands största sjö hette till mitten av 1800-talet) i flera delar. och sjöar.
Apropå stora sjödistriktet i Finland, brukar också landets näst största sjösystem Päijänne
(förr på svenska Pejäne eller Päjäne) anses ha ett namn härstammande från tiden då samer eller samisktalande folk dominerade dessa trakter.

Jukka Korpela skriver om den speciella problematiken då vi behandlar samerna i centrala Finland:

We must distinguish the following concepts from each other: 1) Sámi speakers; 2) Finno-Ugrian speakers; 3) People who are called “Lapps”; 4) Semi-nomadic hunter-fishers of the forests; 5) Reindeer herders; 6) Subjective identity which plays a role in the formation of local unity; 7) Objective identity which is a classification imposed by outsiders —

Mycket starka skäl tycks tala för att området vare sig tillhört Ryssland eller Sverige-Finland och detta torde högst sannolikt bero på att ett annat folk varit hemmahörande där.

 Bild från Savonlinnas (Nyslotts) hemsida om rekreativa utemiljöer. http://polkujuoksu.info/polkujuoksua-karhuvuoren-luontopolulla/


På frågan av sanningskommissionerna i de nordiska länderna vilken stat som bör ansvar för de omnämnda landstölderna, torde svaret vara i hög grad entydigt:
Sverige. Även om de eviga striderna med Novgorod och sedermera Ryssland om herraväldet över de åter sedermera finländska områdena absolut spelat in i att permanta denna trakt som en av de mer otrygga områdena att vistas i senast från och med medeltiden och framåt.

– Vi återkommer med nya, spännande underteman!

Peter Ericson 4 april 2020

 

 

Erik av Pommern
Denne vidlyftige konung ska kring tiden för – eller strax före – sin gammelmoster unionsdrottning Margaretas frånfälle i digerdöden hösten 1412 ha färdats genom Östra rikshalvan och uppmanat socknar, byar och bönder att utsträcka sina markanspråk till ca 200-250 km in i landet; företrädesvis österut. Detta bör ha hänt i anslutning till Tåget emot Viborg 1411.

Erik I, 1382-1459, hertig av Pommern konung av Danmark Norge och Sverige - Nationalmuseum - 15058.tif

Erik av Pommern (oegentligt Erik XIII), född 1382 i Rügenwalde i nuvarande Polen, död 24 september 1459 i Rügenwalde,[1] var 1396–1439 (med två avbrott) kung av Sverige, som Erik III kung av Norge 1389–1442 samt som Erik VII  kung av Danmark 1396–1439. Han var son till hertig Vratislav VII av Pommern och Maria av Mecklenburg, systerdotterson till drottning Margareta som adopterade honom efter att hennes son Olof av Danmark och Norge avlidit 1387. https://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_av_Pommern
IMAGE (Unknown) : Natiomalmuseum, Sweden.


Fortsättning:
Korsholms äldre tid och lite om senare århundraden
Drottning Margareta
Samiska kvinnan Margareta
Nyslott, även känt som Savonlinna och skattelängderna med samer på 1500-talet
Säämingesalo – ett samiskt urhem?
1419: samernas själar inkrävs via kloster som S:a Clara kyrka
Novgorod, de ryska klostren och samerna
Ladoga som samiskt urhem

 

 

”ath Jffuan Jacobson — hade slagit godha bönder j hell, tagit them j frå iij(c) renar” Informationsrikt om orostid 1526

Vi påminns om en forn gräns mellan svenska och stornovgorodska (Stora Nogard) riket, sedermera Ryssland samt om det krigsdrabbade 1500-talet. Två versioner – en rysk och en svensk. Fler förklaringar inediteras kommande vecka.

Finlands medeltidsurkunder, VIII

Helsingfors
1935
#6298
6298
(20 maj–september) 1526.
Fredsförhandlingar mellan Sverige och Ryssland.
K. Gustaf I:s registratur, III, sid. 141. Arwidssons Handlingar II n:o 122.


Rysk klagan:

Nogre wtaff Swerige göra stor skadha på wåra medt lönlegt tiuffrj, mordt och rooff, oc wåre fogoter wid grensen sände sin budh tijl Wiborg, begärendis jgen thet, som wårom är orättheliga fraa taghet, oc konung G. fogoter oc flere swenske lathe them inghen rät widerfaris, ok wij biudom nw warom ståtthållere j Stora No[gard], at the skule biudha allom vårom fogothom widt grensen til landamäret att wåre skule ingen skada göre på k. G. wndersåthe, oc om thet skeer, skule the latha them faa räth. Wille oc så k. G. befalle sina fogoter, att hans wndersåthe icke göre wåra wndersåthe skadha, oc om skade skeddhe, at the ville lathe skee räth oc igen fångis thet som är orättheliga bort taghet, leggiändis forbudt oc noghot withe ther widh att sådant rooff icke skal offthare brwkat vardha.

Nw på thenne tijdt scriffua oss tiil wåre ståtthållare j Stora No[gard] at wåre fogother scriffua them tijl wtaff Käxholm och Nöthaborg: swenske män haffua bygdt mangha byiar in wdinnan Kexholms oc Nöthaborgs län, benämpdhe. Nywatnj*, Purowäsi, Sawkoso, Peltazarj, Penisarj, Vähasari, Lethasarj oc Saruhesarj, oc ther offuer haffua the oc bygd siig egedelar på andra öyar.

Våre wndersåther aff Nötheborgh Olsere Jaklau och Matthias Klimaw haffua här sackt for oss, att svenske haffua bygt sijg heman j Nöthaborgs län wdj en ödesby, som kallas Kerasolo, oc på andra ödhemarker, icke til wnnandess att wåre moga ther byggia heller boo; thy begäre wij at k. G. wille befälla sine fogother, att the lathe affhysa the ägedeler, som bygde äre wtaff hans vndersåter wdinnan wår län, oc icke tilstädie at the här effter byggia på wart landt, watn eller öyer, oc then tijd vår ståthållares sändebudt aff Stora No[gard] komma til honom, at han wille tilskicke nogra som medt warom på begge sidher läggia skule en wiss rågång effter vårt fädernes Stora Nogards oc Swerigis rikitz gambla råmerke, som hertog Irians oc hertog Albrectz frijdtz breff innehålla, oc thess forinnan at wår sändebud komma til eder, skal huar androm på bägge sidher göre lag oc rätt som fridtzbreffuit oc swåren eedh wtuisar.

Storeförsten Vasilius &c haffuer befaledt att sigia tijg: Een aff Stora No[gard] haffuer claghat på Wiborgs borgare Irian gulsmidt oc Iost Pederson oc nogre swener, som tiäna på viborgs slåtJöns PedersonAlbrect tolk, Jacob Flemming, Maram Swha, att the j hans fråwäre j Mekels hwss haffue wälleligha wtwr hans bodh taghet frå hans dräng j alla hande köpenskat til clx nogårdtz ruble. Ther om sände wij wårt budt Anders Wålesåthe tijl konungen i Danmark Christiernum oc then tidt han talade til rådhit j Wiborg om thetta offuerwålle, suarade the att the wille få them jgen, som thet mist haffde. Oc her til dags är ther jnthet tilgiortt. Thet sijg k. G. på wåre wegna, att han biudher att wår wndersåthe får sijt j gen.

Ytermere beclaga wåre köpmän j Stora No[gard] Andreas Jäske oc Gridhe Subaff, Jwan Sekiren och Gride Bocke på Wiborgs borgare, att then tijd kongens tiänare aff Pålen komme j Nyen til en öö benämpdt Fomijn oc röffuade them, oc når samme röffuare drogho til baghe, kom en stoor storm och dreeff skepen, eth stoort oc eth lithet, med folk och gootz jn j Wiborgs haffn, oc Wiborgs borgare anamade alt samman oc sändhe til Stocholm. Tu Erick skal sigia k. G. på wåre wegna att han tilstädher wåra wndersåthe att få sijt igen.

Så wår och en annan köpman aff Stora No[gard] benämpd Gride Vasilii, sigiandis at han war faren fraa Reffla oc war kommen jn i Nyen, ther komme Viborgz borgare oc röffuade honum j frå skip oc gotz. Wille konung G. lathe bespöria huro thär om är, oc lathe them faa sijt jgen effter rätwisen.

Then tijdt wij komme frå Mwskow til bagha igen til Nogård vordhe wij ther forhindrede til thess Söffuerin Noorbys löpare til baghe kom frå Mwskow oc haffde medt syg thenne effterscriffne befalningh:

Effter storeförstens her Vasielij, med Gudz forsyn herres oc keysares wtåffuer alt Rytzelandt budt oc befalningh haffwa hans edla män Johannes Vasilij capitenere och Johannes Symonis marsk j stora No[gard] lathet mik Wescha Subaff, canceller sammastadz, sigia k. Göstaffs sändebudh Erick Flemming oc hans medfyliare hwre Gabriel Sigfridj oc Maximus Oculanj, som wpbåre store förstans skat i Lappalandt bliffue röffuade widt elffwen Wtze wtaff k. Göstaffs wndersåther Heiki Poikilan oc Iöns Thoroy oc flere theris medhängere; fförst togho the stora förstens wpbären skat i[½](c) nogardz ruble oc the twå, som skatthen haffde wpbåret slogho the j häl oc gripe oc medt sig fordhe x köpmän med theris gootz til c nogardz ruble och lxxvj rener. Ville k. G. lathe bespöria sanningen her om oc igen fångis thet, som boorth är taghet, och sammaledis att han wille befella att the fångher oc theris gotz måtthe jgen komma, oc the ilgerningsmän straffas på thet sådant skulle jcke skee tidhare.

Svenskarnas svar: 

 

Swar oppå the rydzse klagemal.

Tijl then skada, som sked ær aff Viborgx læn med lönligit tiwffuerij och roff på rån &c var nadugste herre konung Göstaff biuder nw sin ståthållare, til greffue Johan på Viborgh, ath han skal straffua med retto huad ther j then motten sked ær, och så foruarath med hans högmectighetz fogtar wijd grensen ath thet her epther icke ske skal, och huar thet sker, skal thet tilbörliga straffas.

Tijl thet klagemål om the nye bygning jnne pa högborne förstis grotteförstens land suarar wår naduge herre ath hans högmectighet ær icke vitherligit, ath nogra hans vndersåther haffua annerstadz bygt en på hans högmectighetz land; huar annerlunde kan finnes j rågongana, skal thå samma nya bygning gerna offhysas.

Tijl thet klagemal om Viborgx borgare Jacob FlemingAlbrickt tolk &c suarar hans högmectighet, attj godemen högborne förstis storeförstens sendingebud haffua nw her forhörth ath så icke tilgångit ær som för högborne förste storeförsten klagath ær, vthan ath for:de godz vart för then skuld annamad, ath Gride Boch haffde köpslagath med Tyns Erichson om nogra saltpetra, och nær han samma saltpetra icke leuera kwnne och haffde thå bittalinngenn vpbårith, varth hans godz ther före antastad och var icke mer godzseth en tijl ij(c) mark, och drog lika mod salthpetran &c Och var thetta Tynnes gerningh alena och inthe the andres, som benempde ære.

Jtem om thet klagemål om thet roff, som konungens folk j Påland tog frå Nyn ath thet skulle sedhan vara tagit vijd Wiborgh och senth til Stocholm, swarar hans högmectighet, ath thet giorde konungh Cristierns folk, och ther före haffuer han ther inthet swara til.

Jtem om thet clagemål på Gride Basilij vegne ath Viborgx borgare skula haffua röffuad honum j frå skip och godz &c suarar hans högmectighet ath han ther om haffuer lathit bespörgie och kan icke finnes ath thet ær skeedt aff nogra hans vndersather.

Jtem om thet clagemål ath twå storeförstens befalningxmen vtj Lappeland varde slagne och hans högmectighetz skatt bortagen til i[½](c) Nogordz rwbla &c suarar var nadige herre ath han haffuer ther vthinnan besporth siig, och haffuer forståth att samme ij befalningxmen j sannyngen bliffue slagne, men att skatten skulle ther vara taghen, ær oretteliga klagit för storeförsten j Rydzland och haffde hans vndersåther sielffue vållet samma angrip, ther med ath Jffuan Jacobson med hans sölskap nogot til förna hade slagit på samma stad vthöffuer xxx godha bönder j hell, tagit them j frå iij(c) renar, med the ägedeler, som the förde och var vel wijd lx(m) mark värth. När then skade varder viderlagd, skal gerna til tänkes, ath then skade skal och viderlagdt vardha.

Jtem samme Jffuan Jacobson slo j hel xxiiij men, och ij quinnor wijd træsken j samma Lappeland, thess ligis Grippe the iiij drenger, och förde med siig til Rydzsland, och vj men sloppe blotthe j skoghen. The toge och fra them xxv håper och alla theris fiska, nätt, kläder, kettslar och theris matt &c; war wärt til hopa j(m) mark, trengde them, och en nw trenga frå siit eget fiske vatn, som the draga skatt och skwl vthaff, så ath the icke torffua fara och fiskie och brwche siig som the aff alder giort haffua. Begærer var nadige herre ath ther må och ske viderlegningh före och fongana lösse giffuass, och ath storeförsten wille biude sine vndersåther och böndher til, ath the icke her effter skwla göra nogot forfångh in på samma treske, thet med rette hans nadis vndersåther tilhörer.

Ytermere medhan fridhen, som var beleffuad vtj her Suantes tijd til lx år emellom Suerige och Rydzland, ær nw samtykt och confirmered på beggis sider med korskysning och fridzbreffsens besegling til for:de åratals terminen, vil högmectig förste konung Göstaff, vår nadige herre, ssamma frijd oforkrænkt holla och holles latha vthaff alla sina vndersather, inthet twäkandis ath storeförsten her Vasilius &c, herre och kiesare vthöffuer alth Rydseland, jw så göra vil på then sidhan.

Doch ligeuel effter mang fogtha skiffte offthe sker j kort tijd wijd grensen, och bliffuer for then skuld forsummad, ath then skade, som sker med roff, brand och tiuffuerij, lönliga och oppenbårliga, bliffuer icke altijd retteliga ransakat och tilbörliga straffat, vthan then ene skiuther saken i fra sich til then andra segiandis, ath then skade ær icke sked j myn tijd, och ther med få thij ingen viderlegningh eller rett, som skadhan haffua j hondom.

Synes för then skuld var keriste nadige herre rådeligit vara, ath en fulmyndog off huarth ryket tilskickad bliffuer wijd grensen, pa begge sider, som j samma månad, ther skadhen sker vppa, skal latha straffa och fly rett och viderlægning för skadha, eller sielffuer betalan. Ellix haffua the skalkar, som bo wijd grensen, lithen forsyn til ath brwka sijt skalkerij, huar in på annan, som the plæga göra. Hær oppå begærar var keriste nadigiste herre vetha store förstens &c sinne, goda råd, och mening, gönum hans scriffteligh vnderuisning, ther hans hög:[mectughet] kan siig epterrette hwre han ther om skal forordineret med sin ståthållare på Viborgh greffue Johan och flere befalningxmen vijd grensen.

Jtem om köpmæn, som plæge ferdes mellom Suerige och Rydzland på begge sider &c ær var kereste nadege herre til frijdz ath the bruka sijt bestha huar med annan som gammalt och fordt varidt haffuer, och före the varor som nyttoge ære.

Och om storeförsten lather alla waror j sijt land, som her tiæna kwnne, vara frij och oforbudna, som ær salthpeter och annat huad thet helsth vara kan, så vil och vår kereste nadige herre latha vareth med the varor, som falla her j landit. Men huar nogot forbud sker på then annan sidhan, ær loffligit ath så och sker her j landit.

* Över raden står skrivet: ”aqua noua”.


PE framhävningar

Image result for gustav vasa

Image result for gustav vasa

Därför inget Girjasspecial: torsdagar är härstädes vikta åt barnbarna …

Rubriken säger väl ungefär allt.

Vi tycker oss ha märkt att folk här sökt något skrivet om det historiska som hände 23 januari 2020 – det är, isåfall, djupt hedrande!
Men eftersom det nu inträffade på en torsdag och så många andra skrivit såpass mycket fint, så …

Rekommenderar Jörgen Stenberg, Sofia Jannok och Stefan Mikaelsson.

Nu får rättsövergreppen upphöra.

För övrigt utreder vi även jakt- och fiskefrågor.

Kontakt: saepmietalks@gmail.com
Samt 0729070058, +46729070058.

Peter Ericson 24 januari 2020

Bildresultat för girjas Bildresultat för pippi långstrump

Maria M. Matsdotters gränd? NU!?

Maria M. Matsdotters gränd? På nedre Brännan, Härnösand?
Här finns en namnlös gatstump, mellan Brunnshusgatan och Tobaksmonopolet.
Den fortsätter västerut i Skolgränds förlängning.

 



FB4MMM7

Maria Magdalena Matsdotter etaberade genom några hjältemodiga insatser snart sagt samtliga Lapplands skolor (sedmera även Jämtlands läns sameskolor). Hon fick tillfälligt stopp på en extremt aggressiv nybyggesverksamhet genom tillkomsten av Odlingsgränsen; vilken kom till genom ett möte med Västerbottens landshövding Erik Viktor Almqvist – just i Härnösand (som ju ligger i Västernorrrland!). Marias far Mats (ibland kallad Mathias, sannolikt lystrandes till namnet Máhke) dog på Hemsön i samma kommun 1868; och de bedrev under många år vinterbete i Grönsvik på Härnön. Genom att Maria dog i Nätra, har en missuppfattning att det (Nätra) var deras enda vinterbete. men eftersom föräldrarna deltog i minst fyra olika sijther hörande till lika många skatteland (pappan var sprintare, dvs skattelandlös fastän ofta med ganska mycket ren).

Nästsista bilden föreställer en samtida Fredrika Bremer, som var nära vän med Maria.

Sprid gärna detta, och hjälp att kampanja för en gata och en plats samt ett minnesmärke för Maria Magdalena Matsdotter (1835-1873) i familjens vanligaste vinterland i (nuvarande) Härnösands kommun.

Om många intresserar sig för Maria, kan vi ha ett seminarium eller ett webbinarium om henne. KONTAKT: saepmietalks@gmail.com
eller SMS 0729070058, +46729070058
.

Samiska säljägardöttrar från Njutånger: hälsingesamestintorna Anna och Sigrid Jönsdotter.

Om hälsingesamestintorna och säljägardöttrarna Anna och Sigrid Jönsdotter. Anna-dagen till ära, 9 dec 2019.

Bild av Thomas Bewick, publicerad i Consett 1789.
Bilden torde ha börjat skapas när dessa hälsingesamestintor besökte Northumberland, i Bewicks grannskap. Under några intensiva veckor vistades de hos baron Liddell med familj på deras bägge ägor, av vilka det ena – ett slott, Ravensworth, var i North Durham.

Mer nedan och på annan plats i bloggen om deras northumberlandresa.

 


Anna född 1760
och Sigrid 1763, växte de upp i Forsa och Hög socknar i Hälsingland och flyttade sedan med föräldrarna till Njutånger, där fadern antogs som s k sockenlapp (en yrkestitel) i Njutånger och Enånger socknar. Pappan ska ha varit en skicklig säljägare. Mamman kom från en känd mycket sydlig samesläkt. De kan absolut ha talat den samiska varietet som Lars-Gunnar Larsson skrev en bok om i början av 2018.

Originalet finns att få på British Museum.

Saepmie Times har forskat kring dessa unga kvinnor; den som är intresserad av att veta mer, skaffar sig lämpligen samtliga utgivna nummer av vår PDF-publikation.
Beställ genom att mejla saepmietalks@gmail.com!
Pris ca 345 SEK, ev något lägre om vi bestämmer oss för en före-jul-drive i dagarna.

Lars-Gunnar Larsson: Per Holmberger och sockenlapparnas språk (2018)

Peter Ericson

Övre bild: Dellen från Avholmsberget. Wikimedia Commons.

 

Register HERE for webinars on Ethnicity in The North and History of Ethnic cleansings etc!

TO Register: easily and comfortable type your name below in comments section, and pay in advance. If you don’t wish to comment, please mail us your registration at saepmietalks@gmail.com

D E A D L I N E S 
DEADLINE for DECEMBER-WEBINARS: Today, Dec 8, midnight towards the 9th, undepending on which time zone.. Payment done by Wedn. Dec 11
Deadline for January: – Please note! – Wednesday Dec 11. Pay before Dec 13.

Now with PayPal: See below!

Concerning dates: There can be flexibility both in dates and time-point; if some larger group request a special date. Extra webinars is also possible! 
But: The longer you wait with registration or requests, the harder it will be, since I will begin on a new job in a totally new and other context than this.

————————————————————————-

 

REGISTRATION & PAYMENT:

PRIVATE
Attend for 29 USD, 36 Can.D., 270 NOK, 280 SEK, 27 €, 1700 RUB, 1300 PHP, 42 AUD.

CORPORATE, COMPANIES, AUTHORITIES, PER PERSON:
58 USD, 63 Can.D., 538 NOK, 552 SEK, 53 €, 3 680 RUB, 2200 PHP, 76 AUD. *

* In some cases Swedish VAT (”moms”) will be added. This is 25%; does not encompass EU.

CONTRACT FULL CLASS SCHOOL *
DITTO DEPARTMENT, HUGE COMPANY, GOVERNMENTS etc (starting figures)
900 USD, 940 CanD, 8 250 NOK, 8 300 SEK, 57 500 RUB, 45 700 PHP, 1300 AUD

USA: Pay per PayPal, CET

BANK DETAILS:
Swish 0724243922
Swedbank 2240045340, clearing 84202

From abroad:
IBAN/BIC: SE2380000842022240045340
BIC: SWEDESS

Swedbank privatkonto (Peter Ericson)
2240045340, clearing 84202
Swish 0724243922 (Johan Ericson)

Uppg från utland: Se härnedan!

PayPal: johanolovericson@gmail.com

Want to follow all our webinar activity?
Contact us for a full-year subscription.

For full series-attendance:
See a subsequent blog post.
To attend in December and January, you pay 50%
of the second occasion.
Bildresultat för joakims pengabinge

WHO PUSHED THE SÁMI ANCESTORS AWAY? – Expulsion, Exodus, Ethnic Cleansing in The Sweden-Finland Kingdom. (1:2) Focus: The East Half of the Kingdom.

Next Time: Old and recent oppression and confusion in Norway and Sweden. Modern warfare and empty laplands. And on Stalin’s terror, and Russian conditions. Also more on Felleslappeloven and international treaties.

Historic Guilt? Who, where, why, how?
On Early Suomi-Sámi History, remarks and notes
which could be of help for every Truth and Reconciliation commission.
– part 1 of 2 –

EDITED Nov 24: One passage on Savo, that would be ”Häme” in a document from 1454; and a crucial (earlier left out) part on Great Nordic War 1714-21.
EDITED Nov 27. Interpretation of Kolske as Arkhangelsk. / PE 

MIGRATION
Forced migrations
1595 the Teusina Peace Treaty (read it here: https://histdoc.net/historia/se/teusina.html)

Sammaledes skole och the Swenske befalningzmänn vthi ingen motte hindre store herrens, zaar och storfurstes, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderzetz, zaarske höghetz befalningzmän till at optage skatten vthaf the Lapper, som lyde vnder det Duinske, Kexholmske landh och Kols slott.” and this

Theslikest skole och icke heller den store herrens, zaar (English Czar, current Swedish: Tsar) och storfurste, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Ryssland zamoderzetz, zaarske högheetz befalningzmän heller andre hans vndersåter vthi någen motte förhindre wår stormechtigste konungz befalningzmän till att opbäre skatten vthaf Laperne ifrå Österbothnen alt in till Warånger, hwilke tilförende och vthaf ålder vnder Swerigis riike lydt haffwe och deres skatt Swerigis konungh gifwit

Passage 1 speaks about by Russia recently won territories, within which Russia hereby is declared to own the privilege of collecting taxes from: that is the estates (or counties) of Kol, Duinske and Kexholm. A common interpreation of the places mentioned is: Kexholm: Fi. Käkisalmi, Ru. Приозерск, Kar. Karjala in Ladoga, Duinske: area around Lake Onega and Kol: this is Novocholmogory, namely the fortress initiated (ot at least thought to be the first construction start year) 12 years before the Teusina Peace, in 1583… More known to us as Arkhangelsk,
Passage 2 states the old Swedish-Finnish fiscal area, namely Ostrobothnia; which here seems to be understood as the whole of the Northern half of the country. We need to recall that the full extension of the Nordic countries (here: including Russia) not was entirely known by 1595).
What did happen, from what we could conclude, is that 
some of the South-Easternmost Sámi groups, around Lieksa in Kainuu territory were forced to more over to the Russian side, as an effect of Teusina Treaty. This might also have struck the Southern Kainuu, Eastern Ostrobothnian Sámis and most of the remaining Savo as well as Karjala/Karelian Sámi groups. According to tax lengths we do find Sámis as south as Nyslott or Savonlinna as late as back in the 1540s. We also hear about Savo proper Saámis in 1454; and there are areas where these groups seem to have claimed land farther beyound centuries where we usually consider to be in Sámi eras. A problem is the Finnish usage of the term lapp (at least in present- and modern-day history contexts), which might be mildly put confusing for a Swedish Historian.

GUILTY PARTIES: Sweden, Russia (Novgorod) and to some extent Finland.

Great Nordic War – terrible times
Apart from that, 1714-21 as well as for example; the furious Russian attacks on – in a first and worst wave – on what is Finland of today, mad massacres, plundering, foray and in a second wave – burning along practically the Bothnian coastline including also Sweden proper. Indeed it was a frightening, horrendous era;: it drove thousands of Finns from their homes, to be domestic migrants. Here we need to investigate thoroughly how many Sámis that also did migrate.

GUILTY PARTY: Russia.  (Edited/added Nov 24, 2019)

The consequences of the 1323 Peace Treaty of Pähkinälinna, Schlüsselborg or Nöteborg are less known (Шлиссельбург; Sjlisselburg, Schlüsselburg, (Fi.) Pähkinälinna or Lyyssinä); not ought to have led to, eventually or directly migrations; but in deed seen over decades it did.

Earlier in late Nordic Medieval era, Russian ravages seems to have been driven the Sámi groups away from the older habitat: among this one ought to mention the 1200s, coloured by ”Karelian” attacks and ravages in the three Lapplands except Russian Lappland; the late 1400s when the area around present-day’s Oulu became target for numerous attacks and ravages by the PomoresRussians and/or Karelians (probably strengthened by other Fenno-Ugric or Balto-Finnic. Attacking forces during these medieval days most often referred to as Karelians, less often as Biarmians and sometimes, in the traditions seemingly positioned as the Čuds (tjuder in Swedish, Čuovrit in North Saami) – perhaps a scientifically correct ethnonym might be Proto-Karelians?). A striking fact is that the tradition around this hostile people or hords are clearly stronger in Northern Sápmi and almost unheard of in Southern Sápmi.

During the 1200s another attacking force must be included into the equation, namely the Swedish Kingdom! Magnus Birgersson ladulås is, according to several sources, said to have placed an attack towards the Sámi people areas, coordinated and followed by a pacification by the local nobleman Matti Kurkki (medieval form, today Kurki), in Swedish sources called Matthias Kurck. He seems to have been of Savo or Häme origin, most likely a mixture. The Swedish attack seems to have been taking place in the second half of the 1270s; and might be the point from which you can place the intiating era of Swedish-Finnish Colonialism. One cannot really sort out that this tradition – given it actually did take place – to a great extent did aim at Biarmians or the Čuds/(proto-)Karelians. Behind these hostile meaures stood Novgorod (AD 1136-1478), an early great power with a huge appetite for Arctic, Nordic and Siberian indigenous lands: the Uralic speaking knights only executed the dirty work. An interesting observation is that we can also to a vast extent spot traces of which will later become the birkarla (taxation and trading) system; they seem, indeed to have drawn a model from the very early tax faring journeys by the Čuds. This system also tending to be even older than Novgorod itself:
Thus this system kept on going for a period of 650 years or ca. 900-1550. One could even claim the Royal taxation system with its similar roots (many laplands even did get run by Sheriffs who actually were birkarla-men) kept on going for even another 250 years!
Anyhow it looks like what we today refer to as Finnish Sámis in the Northernmost parts, as well as the once within Kemi Lapland and those under Ostrobothnian flag (AD circa 1360-1441 under County Korsholm or Mustasaari) that they eventually enjoyed a period of relative calm and maybe a chance to gather silver via commercial or trade activities like their relatives in the Western areas. Since the raids or ravage attacks most often also aimed at Finnmark, that may be a historical fact we even could state, since they are less heard of in the lion’s share of the 1300s (nevertheless: in the years of 1377 a new attack at what is likely to be interpreted as Oulu – Owla – is performed from Novgorod). And this is also the period when Sámis are, totally, as a collective, guilty of tributing taxes to the King of Sweden-Finland, or the growing great power of Swedish Kingdom; which actually already under Swedish flag from 1561, which actually made the utmost lion’s share of Baltic and Bothnic Sea to a Swedish inland Sea, eventually for some shorter epoque encompassing the whole of the Sea. Nevertheless; there were mostly an uneasy atmosphere in the erämaa east of Kajana castle.

Eric of Pomerania visited Finland (”Eastern part of the Kingdom”) several times and stated anno 1411 that the erämaa belonged to ”the kingdom”, also as distant areas as 200-250 km away from cultivated fields. Only a few years after this, the mass baptism actins in huge water pools took place. At the same time, Novgorod intiated monasteries in Southern- and Easternmost Karelia as well as up in the White Sea.

Finally in this little exposé we should have a look at Russian attacks and ravages in Southern Finland in the 1400s and 1500s. Simultanously, after the Russian annexation of Novgorod in the 1470s new severe attacks did take place in North-East Ostrobothnia. These were the predecessing events which later led to the Teusina Peace Treaty. Many farms and houses were burnt down, and abandoned during these periods. And the reason this is important is that we need to find the main reasons why the Sámi people gradually left Uusimaa and Central parts of Finland, the core area for proto-Sámis or Late Proto Sámis, among Language historians called Lakeland Sámi speakers (Cf. Aikio 2012, Korpela 2014, Heikkilä 2014): those, at this point, seems to be (a) Swedish crusades, (b) Finnish-Swedish settlement movements and early expulsions as well as (c) Novgorod’s attacks and counter attacks aimed at the Swedes, of which 1292 AD Attack at Häme might be the most well-known one (amomng many), and (d) in this Sámi movement’s utmost final stages, Russian ravaging raids along the Uusimaa coast in the 1400s and 1500s. For further reading on Novgorod, see Halperin 1999 (”Novgorodians and the ”Novgorodian Land”. In: Cahiers du monde russe 40/3 [1999] Varia)

GUILTY PARTIES: Sweden, Russia (Novgorod) – to a less extent Finland.

Feodor_I_of_Russia_(parsuna,_1630s,_Moscow_History_museum)
Czar Fiodor I ruled by the time of Teusina Peace Treaty
he lived 1557-1598, reigned from 1584. He was the last
czar of the Ruruk dynasty. Anonymus, 1630s.
COLONIALISM
Classic Colonialism, with driving the indigenous Sámi people away with an expanding settlement movement and cultivation of the ground/thorough modulation of the erämaa, ground for hunting-foraging-fishing that is; as well as the landscape and grazing areas for reindeer pastoralism.
Iron age and 1300s-1700s: well-documented movements i Savo, Häme, Karelia, Kainuu, Ostrobothnia, Kemi or Chimeå Lapland (lappmark in Swedish). Same phenomenon is also registrered by Archaeologist about Southern and Central Karelia already back in the late Iron age or ”prime time” viking age. Some might be the cause along the crusade era in the 11-1200s.

GUILTY PARTIES: Finland, Karelia, Russia, Sweden (I would say – in that order).

Refugee movements, domestical migrative or immigrative: Can be technically – or seemingly – done by free will; but almost without exceptions the trigger factors as well as the basic reasons for commit a refugee or domestic migratory act were to be found in the field of tensions in-between the Great Novgorod, later Russia on one side, and Swedish Kingdom on the other.

Isoviha ja Nuijasota
Among numerous known and indicated such refuge-initiating events we must mention primarily the Huge War, (Sw.) Stora Ofreden (Fi. Isoviha) 1714-21; influencing mainland Finland as well as most coasts and (the older) Civil War Nuijasota (Sw. Klubbekriget) in the 1590s; of which the first encompassed enormous burnings and huge, nightmare-creating (only by reading about them) massacres and the second also did feauture a truly horrifying face, which led thousands of Savo people to flee, migrate over to Sweden and start a new life. This did also occur among the Sámi people, only that these groups are less investigated and researched about; if researched at all?

Appropriate amounts of scholarly resources, personally and economically ought to be funded for such research; and this must indeed take place within the framework of a Truth and Reconciliation commission.

Peter Ericson Nov 19, 2019

 

Samerna i Malax enligt Erik Klingius (trol 1767). Del 1 av 3

”Att socknen i tiden varit bebodd av Lappar, bevisas, utom af spridda namn sådana som Lappnäs träsk i Petalax, Lappören invid Björkön och den redan nämnda Lappörsskatan äfvensom Lappörskobben på och invid Bergön, af de ganska allmänt i socknen förekommande lapprösen.”  (en exakt källhävisning kommer i nästa avsnitt)


Vi fortsätter gå igenom trakt för trakt, socken för socken i Österbotten.


BILDEN: 
Del av Bergön utanför Malax kärnland.

Att socknen i tiden varit bebodd av Lappar, bevisas, utom af spridda namn sådana som Lappnäs träsk i Petalax, Lappören invid Björkön och den redan nämnda Lappörsskatan äfvensom Lappörskobben på och invid Bergön, af de ganska allmänt i socknen förekommande lapprösen.

Sålunda skrev Klingius på 1760-talet. Här bör två saker framhållas: 1. Bergön är just det ställe varifrån pytare rekryterades och så småningom koncentrerades och samlades, dvs sälskyttarna. Och 2. lapprösen eller lappruiner är snartsagt samtliga gravrösen man i Finland inte kunnat förklara på annat sätt. Det är egentligen en minst lika trubbig term som svenska motsvarigheten fångsmarksgravar.

Klingius fortsätter: ” … lapprösen. Sådana förekomma i Rimal skogen i Solf, på Kalasar, Benjas, Forss och Susibackarne”

Kalasar torde avse Kalashabrännan; och där ska veterligen ingenting samiskt ha förekommit – utom så långt är Klingius vederlagd. Åtminstone där.

Vi går vidare ” — Langholmsholstre och isynnerhet Holsterbacken i Malax, hvilken sistnämnda backe äfven deraf synes fått sitt namn.

Klingius övergår här till att tala om jättegravar, vilket vi tittar mer på nästa gång.

Att studera samernas historia i Österbotten handlar väldigt mycket om att falsifiera och idka mycket aktiv källkritik, på ett osentimentalt sätt. Vi tittar mer på samernas historia i detta, av folket självt ofta kärleksfullt benämnt Pampas i kommande avsnitt.

 

Norskt medeltidsbrev 1498 om samernas skatt

Sammendrag:
Væbneren Christiern Bagge, Kongens Foged og Embedsmand paa Stockholm,
underretter Kongens Fogder og Embedsmænd samt menige Almue i Norge
om, at Lappefogdens og andres Reiser fra Nordbotn og ind i Norge, dels
i eget Erende og dels for Opkrævning af Lappeskatten, hvilke en Tid
have været standsede paa Grund af Tvedragten mellem Rigerne, nu, da
disse ere komne under samme Herre, efter dennes Villie atter kunne fore-
gaa paa den gamle Maade.

Svenska lappfogdarna fortsätter alltså att inkassera s k lappskatten i Norge.

Länk: https://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=13847&s=n&str=

Jach Kyrstiern Bagge aff vapen Va(r) nadugeste och kære
herres nw vppa tænne tyd ffoget och Æmbetzman pa Stocholm
helse alle dandemæn var nadugeste oc kere herres ffogeter
och æmbetzmæn och menege almoge som bygge och bo j Norghe
kærlige medh gudh, kære vener

Fortsättning:

Som ider væl ffortæncher ath
thet haffwer varedh aff aldher och gamel Sedwenie thet lappeffogeden och fflere dandemæn aff Bærchara j Norrebotn plæge ffare jn i jdert landh æpter theress bærning och var naduge herres lappe skat och haffwer nw i en stæcchet tyd vared fforment ffor then twædrægt och owilie j mællen var nadugeste
herre och Sweriges rike vared haffwer Æpter thet kære vener
ath al tænne try rike nw æf[ter] gudz fforsyn vnder var nadugeste och kære herress hænder komne ære, tha haffwer var naduge herre vnt och tillathet och jach vppa var nadugeste herres vægne medh thetta mith vpne breff giffwer them ffullo magt ath the mage och skule bade lappeffogeten och the honom
ffølge ffare ffry vthen alt hinder jn j var naduge herres land och rike Norge æpter theress bærning och lappa skat vtkreffwie
som theress fforældra ffor them aff alder giort hawe Hwar ffore bider jach alle æ ha the hælst vare kwnne som ffor var nadu-
geste och kære herres skyld vilie och skule gøre och lathe ath the jnthe hinder eller qwal them her vthinnen j nagen hande
mathe gøre æller gøre lathe pa persone godz eller hwat the haffwe mederffare Sa fframpt the vilie gøre hwat var nadugeste
herre lifft ær Jder alle samen her medh gud alsmæctog beffelendes Screffwit vppa Stocholm manedagen ffor varffrwe dag natiuitatis vnder mith jnsigle Anno dominj etc. xcviij
b.16 s.365 Tillegg: Bagpaa med Haand fra 17de Aarhundrede: Christian Bagges, fougdes
på Ståckholms Slått, pasz för en fougde till at vpbäre skatten vthi Lappe-
marken. Anno 1498.

Bilden föreställer Engelbrektsfejden, Olaus Magnus

Solen glimmar blank och trind … Epistlarnas maratonlopp


Above: Johan Fredrik Martin, 1780s. hayboat.

Solen glimmar blank och trind,
Vattnet likt en spegel;
Småningom upblåser vind
I de fallna segel;
Vimpeln sträcks, och med en år
Olle på en Höbåt står;
Kerstin ur Kajutan går,
Skjuter lås och regel.
The sun gleams smooth and round,
Water like a mirror;
Gradually the wind blows up
In the fallen sails;
The pennant stretches, and with an oar
Olle stands on a hayboat;
Kerstin from the cabin steps,
Locks and bolts the door.

Fred Åkerström & Trio CMB interprets the song: https://youtu.be/Gba-rv0Bsek

Notblad 1790:

Below: Elias Martin (1739 – 1818) – Etching ‘The Steps on Skeppsbro’ (Rodar trappan wid SkepsBron). Ulla Winblad enters the ship.

N:o 48

FREDMANS EPISTEL

Hvaruti afmålas Ulla Winblad s hemresa från Hessingen
i Mälaren en sommar-morgon 1769.

Solen glimmar blank och trind,
Vattnet likt en spegel;
Småningom upblåser vind
I de fallna segel;
Vimpeln sträcks, och med en år
Olle på en Höbåt står;
Kerstin ur Kajutan går,
Skjuter lås och regel.

* * *

Stålet gnistrar, pipan tänds,
Olle klår sit öra;
Rodret vrides, skutan vänds,
Gubben har at göra;
Under skarpa ögonbryn
Grinar han mot soln i skyn;
Kerstin, gubbens hjertegryn,
Skal nu seglen föra.

* * *

Seglen fladdra, skutan går,
Jerker tar sin lyra,
Lyran brummar, böljan slår,
Alt med våld och yra;
Skutan knarkar, bräcklig, gles,
Vimplens fläckt i toppen ses,
Tuppen gol så sträf och hes.
Nu slog klockan fyra.

* * *

Movitz stöt åt dem i lurn,
Som på skutan fara.
Olle du hvad kostar Tjurn?
Lyssna hvad de svara.
Hör hvar är ni hemma ni?
Ifrån Lofön komma vi
Med Grönsaker, Silleri,
Mjölk och Äplen klara.

* * *

Si en Julle skymtar fram,
Marjo åran lyftar,
Med sin löfbrodd, mjölk och lam
Hon åt tullen syftar,
Har i knä en bytta smör,
Kersbärs-korgar frammanför;
Marjo nu sin lofsång gör,
Snyter sig och snyftar.

* * *

Ulla Winblad skratta, sjung,
Spritt vid Solens strålar,
Jäspa ej, lös up din pung,
Tag fram band och nålar;
Fästa din Salopp igen
Nös du? Prosit lilla vän!
Si där har du Hessingen,
Gröna trän och pålar.

* * *

Ulla, Fästman på dig ser,
Kom min Norström lilla,
Sätt dig bred vid mej, sitt ner,
Fritt din låga stilla;
Vi ha alla lika rang.
Lustigt! hör basuners klang.
Prosit och Contentement!
Dyrbar ögonvilla.

* * *

Kon i vassen skylt sin kropp,
Snärd i våta tågen,
Bruna Oxen kastar opp
Himmelsblåa vågen,
Ängen står i härlighet,
Kalfven dansar yr och fet,
Hästen tumlar stolt och het,
Svinet går i rågen.

* * *

Vid et träd uppå en slätt
Syns en Skytt förbida
Dagens gryning klar och lätt,
Foglens sång och qvida;
Bakom trädets tjocka stam
Bössan syns och skymtar fram,
Hunden trogen som et lam
Står vid skyttens sida.

* * *

Morgon supen, Movitz, går;
Ljufligt böljan svallar;
Ser du Ekensberg? Gutår!
Hör hur folket trallar;
Där framsätter en sin fot,
Klotet käglorna slår mot;
Hör du dunsen af hans klot
Uti bergen skallar?

* * *

I en löfsal kring ett stop
Några bussar skratta,
Ropa trumf, och allihop
Uti stopet fatta;
Somliga med sträckta ben
Sofva godt och snarka ren,
Hvila hufvud mot en sten
På en blomstermatta.

* * *

På den klippan, där vid strand
Sjelf Chinesen prålar,
Bildar, af en näfva sand,
Skönsta blomster-skålar;
Uti leret brännes in
En Apelles pensel fin.
Ulla Winblad, min Cousine!
Ser du hur jag målar.

* * *

Såg du nu Mariæberg,
Så se längre neder,
Med en gul och bleknad färg
Sig ett tjäll utbreder.
Fönstren glittra, kännen J
Ej Salpetersjuderi?
En gång, Ulla, raillerie!
Palten dit dig leder. *)

* * *

Fällom lodet på vårt djup,
Jäspa ej och nicka,
Sof ej, öpna flaskan, sup,
Bjud Mamsellen dricka;
Vakna Movitz, ser du ej
Lazari palats, så säj?
Akta näsan du på dej
För hvar vacker flicka.

* * *

Tornens spetsar blänka ren,
Kors och tuppar glimma,
Morgonrodnans klara sken
Syns i vattnet strimma;
Barnet leker gladt vid strand,
Samlar stenar i sin hand,
Slungar stenen dit ibland
Där som gässen simma.

* * *

Lossa tågen, seglen fäll,
Ren syns Skinnarviken,
Med dess Kojor och Castell,
Branta berg och diken;
Under små kolsvarta tak
Gnälla pumpar, eld och brak,
Hästen sträcker foten spak,
Gnäggar, rädd för spiken.

* * *

Med sitt klappträd ner vid strand
Pigan står så kåter,
Knyter til sitt förkläds-band,
Och sin barm uplåter;
Barbent hon på bryggan står,
Räknar slagen klockan slår,
Flitigt sig på benet klår,
Svettig, sur och våter.

* * *

Allstäds godt, men hemma bäst!
Sagta lät oss unna
Vattukörarn med sin häst
Hvälfva om sin tunna;
Kärlet glittrar, hjulet går,
Sprundet sprutar, hästen slår.
Om den pragt för ögat står
Sjunga de som kunna.

* * *

Jeppe tutar, trumman går,
Böneklockan klämtar;
Sotarn svart i skorsten står,
Hvisslar, sjunger, skämtar;
Bagarn sina korgar kör,
Smeden ren sin slägga rör,
Ren båd’ Knekt och Granadör
Vid geväret flämtar.

* * *

Skyndom dit vår hydda fins,
Gömmom not och flöte;
Stöt uti basun, och mins
Detta glada möte.
Farväl Jörgen, Truls och Hans!
Farväl flickor, spel och dans!
Ulla tog sin myrten krans
I Neptuni sköte.

* * *

Norström stjelper sin peruk
Af sin röda skalla,
Och min Ulla blek och sjuk
Lät sin kjortel falla,
Klef så bredbent i paulun;
Movitz efter med basun:
Maka åt dig Norström! Frun
Hör ju til oss alla.

 

Då rikena bara var lösa nätverk av handelsstationer och slott (Korpela 2014) (Engelska) – ENG. Realms as loose networks between trading stations and castles (text in English!)

”The realm of Rus’ was formed as a network of trading stations and castles in this region between the ninth and twelfth centuries, just as that of Norway was formed along the Atlantic coast of Scandinavia, and archaeological finds and other sources in the southern areas and around these centres suggest that the impact was considerable. The culture of Staraya Ladoga and Novgorod was close to that of contemporary Western European centres, and in some respects also to that of Constantinople”

From Jukka Korpela
”Reach and Supra-Local Consciousness in the Medieval Nordic Periphery”

In: Fibula, Fabula, Fact The Viking Age in Finland
Studia Fennica Historica
Edited by Joonas Ahola and Frog with Clive Tolley

PDF-link: https://oa.finlit.fi/site/books/10.21435/sfh.18/download/2000/

Finnish Literature Society • Helsinki
The publication has undergone a peer review.
Studia Fennica Historica 18
© 2014 Joonas Ahola, Frog, Clive Tolley and SKS License CC-BY-NC-ND 4.0 International
A digital edition of a printed book first published in 2014 by the Finnish Literature Society. Cover Design: Timo Numminen EPUB: Tero Salmén
ISBN 978-952-222-603-7 (Print) ISBN 978-952-222-764-5 (PDF) ISBN 978-952-222-622-8 (EPUB)
ISSN 0085-6835 (Studia Fennica) ISSN 1458-526X (Studia Fennica Historica)
DOI: http://dx.doi.org/10.21435/sfh.18
This work is licensed under a Creative Commons CC-BY-NC-ND 4.0 Internationa License. To view a copy of the license, please visit http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/
A free open access version of the book is available at http://dx.doi. org/10.21435/sfh.18 or by scanning this QR code with your mobile device (see link)


Boris Chorikov – [1]

Grand Duke Yaroslav the city resumes after the devastation of the Tatars of Russia (1836).

Below: Väinö Blomstedt
OLAVINLINNA, Olofsborgs slott.

 

 

 


JUKKA KORPELA (b. 1957) is a professor in History at Joensuu University

”Frostvikssamer brukade vintertid också ganska ofta komma förbi Hartkölfjell ned mot Snaasen — medförande stora renhjordar. En vinter hade Nils Fredriksson — med sina föräldrar och deras renar följt svenska samer till Brunflo och flera gånger till vinterbetesmarker i Ström och Hammerdal. Om Samhörande samer över Kölen (Lars Thomasson i Oknytt 1-2/1995)


Ur LARS THOMASSON

När riksgränsen mot Norge

stängdes för jämtlandssamerna


Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

Förr nyttjade samerna renbetet som de ville

på båda sidor av gränsen

 
 
Lars Thomasson Oknytt 1-2/1998
 

Flera intressanta förhållanden kunde samerna i Oviksfjällen redovisa för lappfogden Brännström vintern 1898. Några visade sig vara födda i Norge och bedrev nu renskötsel i Oviksfjällen.



Elias Fredriksson var född i Sörli 1837 och hade varit rendräng
hos hotagssamerna Mårten Olofsson och Anders Pålsson och
deltagit i vinterflyttningar till Norge. De två samerna hade ansetts mycket välbärgade, menade han, och medfört stora renhjordar.
 
Frostvikssamer brukade vintertid också ganska ofta
komma förbi Hartkölfjell ned mot Snaasen, också de medförande stora renhjordar. Å andra sidan brukade norska samer flytta över till Sverige när förhållandena så krävde. En vinter hade Nils Fredriksson sålunda med sina föräldrar och deras renar följt svenska samer till Brunflo och flera gånger till vinterbetesmarker i Ström och Hammerdal.
 
Samerna betraktade sig den här tiden som ”samhörande”, menade Nils Fredriksson, och då gjordes ingen skillnad mellan svenska och norska lappar.

HELA ARTIKELN (s 3-15):
”KB i Jämtlands län företog flera utredningar om samernas behov
och bruk av renbete i Norge. Det skedde t.ex. mera systematiskt
både vintern 1897-98 av dåvarande lappfogden P.A. Brännström och åren kring 1910 och 1922 av lappfogden Abraham Staaff. ”

PE not: Det här materialet ligger på landsarkivet i Östersund – idag RA.

Jämtlandssamer från Kall flyttade temporärt till Norge
Från Kalls lappby finns dock exempel på flyttning till Norge.
Vid lappfogdesammanträde i Kall den 13 maj 1897 anmäler ett
antal samer, att de ämnade flytta till ”Faerens och Skjaekkerfjelds
lappdistrikt i Konungariket Norge”. Sammanträdet föranleddes av §7 i förordningen från 1883, där det heter, att ”Lapp som vill flytta med renar … åligger att för länsmannen i hemorten uppgifva sitt och medföljande husfolks namn … äfvensom antalet af de renar han kommer att medföra, och dessas egare”. De som vid det här tillfället anmäldes att under sommaren flytta till Norge var:

-Ordningsmannen Jakob Andersson, hans hustru Brita Larsdotter, makarnas tre barn samt drängen Zakarias Jonsson
-Enkan Lisbet Andersdotter samt hennes tjenstefolk, drängen
Lars Larsson och pigan Gunilla Hansdotter
-Lappmannen Jöns Jönsson, hans moder Maria Jönsdotter
och pigan Maria Jönsdotter
-Lappmannen Jon Jönsson, hans hustru Maria Jonsdotter, makarnas två barn samt deras dräng Lars Johansson
-Lappmannen Jon Larsson, hans hustru Kerstin Johansdotter
samt makarnas tre barn
Renantalet var enligt anmälan:
– Jakob Anderssons egna renar 250
– Jöns Erssons i Ganndalen renar i vård hos den förre 10
– Lisbet Anderssons egna renar 200
– Jöns Jönssons och hans moders egna renar 180
– Jöns Erssons i Ganndalen renar i vård hos den förre 10
– Jon Jönssons egna renar 100
– Jöns Erssons i Ganndalen renar i vård hos den förre 10
– Jon Larssons renar 100
– Renar tillhörande andra lappar,
deraf Daniel Mårtensson i Fseren distrikt 50
– Öfriga ej förtecknade renar 50
Summa: 960

Ur artikeln De Finnis, »Om samerna», ur Historia Norvegiae ca 1190 e. Kr, via Fornvännen 1994:3 (Zachrisson – Bäärnhielm)

Ur artikeln De Finnis, »Om samerna», ur Historia
Norvegiae ca 1190 e. Kr.
Översättning av Göran Bäärnhielm, inledning av Inger Zachrisson
FORNVÄNNEN 1994: 3. Bloggarens framhävningar.

Hela http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/2784/1994_161.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Den på latin avfattade Historia Norwegiæ,
»Norges historia», är känd från en enda handskrift, en pappers-codex påträffad 1849 i Skottland. Den är en geografisk beskrivning
av det gamla norska väldet, dvs. Norge och öarna i väster: Orkneyöarna, Färöarna och Island. Den är också en krönika över de norska kungarna från sagatid och fram till år 1015.
Historia Norwegiæ anses skriven någon gång mellan ca 11 70 och 1220 e. Kr., troligast kring 1190. Författaren är okänd, men han har varit en lärd man; arbetet är skrivet på ett konstfärdigt latin. Det representerar en historisk tradition som är oavhängig av den isländska sagan.
Historia Norwegiæ och Agrip – den äldsta kända översikten över Norges historia på norska, från ca 1190-talet — bygger i mycket på samma källor, främst en skrift på latin, författad i Ostnorge, möjligen den numera förlorade »Opplandssaga» (Holtsmark 1961, s. 585 ff). 
 [ — ]
1880 utgavs den latinska grundtexten till Historia Norvegia av den norske historikern Gustav Storm. 1969 kom en norsk översättning, av A. Salvesen.
I inledningskapitlet ges en mycket kommenterad indelning av Norge, från väster till öster räknat.
Där sägs att Norge delas på längden i tre zoner: den första och bredaste är
kustzonen, den mellersta är fjällzonen och den tredje skogszonen, där samerna bor, men utan att plöja jorden. Kustlandet omfattade fyra »patriae» (lagdömen?), från gränsen mot Danmark (dvs. inkl. Bohuslän), Vestlandet, Tröndelag till och med Hålogaland i norr, som sträckte sig ända till Kolahalvön. Mittlandszonen började vid Värmland och omfattade likaså fyra »patriae», av vilka de nordligaste var Hedmark »med Älvdalarna», dvs. Österdalen och Rendal, ungefär till 62°N, och Gudbrandsdalen, intill Dovrefjell (Bergsland 1975, s. 24 f, 1970, s. 367-370; Holtsmark 1961). Längst i öster är silvae Finnorum, ‘samernas skogar’. Det tycks innebära gränstrakterna mellan dagens Norge och Sverige, inte bara i norr, utan också i söder. Ordet för ‘same’ utgår från det fornvästnordiska finnr (mask. sing.; plur. finnar), som i Norge, liksom i Härjedalen, vars dialekt är norsk, än idag har denna betydelse.
I andra källor förekommer parallellt härmed sammansättningen skridfinnar; skrid-, förmodligen av det västnordiska skrida å skiöum, ‘att åka skidor’. Ordet lappir, ‘lappar’, är belagt från 1200-talet, och användes i östra Skandinavien, liksom i dagens Finland. Samernas eget namn på sitt folk uppträder en gång, i sammansättningen semsveinar. Det är i den isländska skiktsagan Vatnsdada saga från 1200- eller 1300- talet, men med äldre inslag. Författaren av
den låter några samer kalla sig så. Sveinar är plur. av svein, ‘ung man’ (jfr nusv. ‘sven, ungersven’). Det första ledet, sem- (med uttal närmast ‘säm’), är samma ord som dagens ‘same’.

Det kända kapitlet om den tredje zonen, De Finnis, dvs. ‘Om samerna’, ger en utförlig beskrivning av samisk kultur. Det har nu för första gången översatts till svenska, av fil. dr Bäärnhielm isf I. Zachrisson Göran Bäärnhielm. (För vissa detaljer jämför Hanssen 1949, s. 6, Nesheim 1970, Strömbäck 1935, s. 78, Skard 1930.)

Ur Norges historia
Om samerna
En väldig ödemark gränsar således till Norge och skiljer detta land i hela dess längd från de hedniska folken; denna ödemark bebos av samer och vilda djur, vilkas kött samerna äter halvrått och vilkas skinn de nyttjar till kläder.
De är mycket skickliga jägare, ensamvandrare och nomader som bor i skinntält” i stället
för hus; dessa tar de på skuldrorna, fäster glättade bräder under fötterna (vilket redskap
de kallar andor), och förflyttar sig jämte hustrur och barn snabbare än fågeln genom snödrivor och över bergssluttningar, vanid renarna drar dem.
De flyttar ständigt sina boplatser, allteftersom tillgången på villebråd för stunden bestämmer var deras jaktmarker skall vara. Där finns en oändlig mängd vilda djur

[ — ]

Därför kan det förefalla alldeles osannolikt
med deras odrägliga vantro och med all den
djävulska vidskepelse de utövar genom sin
trolldomskonst.
Ty det finns några hos dem som dyrkas som
profeter av den okunniga hopen, eftersom de
genom den orene anden, som de kallar gand,
varje gång man frågar dem, för många människor
framställer åtskilliga spådomar,
händelser som också inträffar; från fjärran trakter
lockar de på ett vidunderligt sätt till sig eftertraktade ting,
och dolda skatter framskaffar de märkvärdigt nog ehuru de är långt borta.
En gång då några kristna hade satt sig till bords hos samerna för att bedriva handel, föll
deras värdinna plötsligt död ner. De kristna sörjde mycket, men samerna själva var inte
sorgsna utan svarade dem att hon inte var död utan bortrövad av medtävlarnas gander, och att de snart skulle få henne tillbaka.

[ — ]

Vidare, då samerna försökte att tillsammans
med de kristna fånga fisk med krok, drog de
med sin krok ur havets djup till sig de nästan
fulla ryssjoma, vilka dessa hedningar hade fått
syn på i de kristnas kojor, och fyllde sin båt
med fisk.
Detta har jag valt ut bland samemas otaliga
bedrägliga påfund och presenterat för de
mera avlägset boende folken som exempel på
sådant som kännetecknar detta otrogna anhang.

Översatt av Göran Bäärnhielm, bearbetat av Inger Zachrisson.
Publicerat i Fornvännen 1994:3.

Hartill 18.63 TARTARS CHINA Jin Dynasty Tai He Zhong Bao 10 Cash ...
Jämngammalt kinesiskt mynt från Jin-dynastin

Något ur ”Hwadan som Lapparna skola wara kommna” – J. Tornæus (1653/1673/1772/1900/1901)

Hwadan som Lapparna skola wara kommna.  (s 17ff)

Oansedt okunnigt är, hwadan som Lapparna skola deras första Vthtågh hafft hafwa: så är doch det otwiflandes, at dhe ju ära komna österifrån och igenom Finlandh. Hwilket jag så wijda oemotsäijeligit håller, som den Schytiska klädebonan och
Sederna, medh hwad mehra, som dhe medh sig infört, sådant gifwa tillkänna, så wäl som, at upå den Finska sijdan ännu i dagh åtskilliga orter, byar och Siögar finnas, som effter Lapparna nämbde ära.
I synnerhet är mitt upå den stoora Tafwaste-Skogen till at see ett lijtet rundt Träsk alt omkring uphögt, och så skapat, såsom medh menniskio händer giordt, hwilket
Åbyggerna kalla Lapin-Kaiwo, det är Lapparnas brun. Widh den tijden måste fuller Finlandh, förutan widh Siökanterna och hafz sijdan ännu intet hafwa want medh Folk besatt; derföre och Lapparna widh deras ankomst så myckin bätre lägenheet
funnit, at där medh trygheet sättia sigh neder, eller göma sig undan uti dhe stoora Öde-Skogar dhe för sig funno. Besynnerligen hafwer Sawoland i förstone och en godh tijdh sin koos want af dem innehafder. Men sädan det Finska Schlächtet begynte förökas, så nödgades det at upsökia flera booställen, och iblandh andra och intagit den Sawoniska tracten, som Lapparna bebodde. 
För hwilka Lapparna strax måste wijka, hållandes sådant för föga möda; mädan dem af naturen altijdh kärare want hafwer at fly, än som fächta. Detta flyttande hafwer utan twifwel gifwit dem anledning, at begifwa sig undan, och alt mehra och mehra Noråth, effter som deras egen säkerheet och lusten utaf dhe för dem ödestånde länder det erfordrade, in till dess dhe och så omsijder till det innersta af Bottniska hafwet komneworo. Nu befunno dhe sigh åter widh ett sådant tillståndh, at
de numehra intet befruchtade sig för wijdare osäkerheet eller förfölielse, derföre dhe medh så mycken större förhopning om en godh roligheet, uthsågo den delen af Norrebottn, där som det Bottniska hafwet tager sin ända, och Tornä stadh och Sochn nu
grundad är, till sin hemwist. Här funne dhe Gudhz Gåfwa af
ymnig° Skogar, Fiskerijke Strömmar, gangneliga Öijar, och af alt
annat, som till deras Lust och Behagh tarfwades. Hwilket
krafftigt nogh wara monde, till att altframgent behålla dem där
qwar. Och lyckades detta dem faller så tämmeligen, men icke
häller så, at dhe för länge fingo där blifwa oanfechtade, för en
som en Skara medh Folk ifrån Finlandh ankom (ähr en ännu
i dagh Folckrijck Sochen, Birkala benämbd) dhe där dem anföll°, och ifrån alt hwadh dhe hade förjagade. Emädan och berychtades, at en hoop Folck uhr Swerige ankom, hwilka såsom Nybyggare skickades alt effter handen Noruth, så förökades skräcken, som af Finnarnas ankomst dhe tagit, så myckit mehra, mädan dhe förmärckte sig jämlijkt warda hafwandes ett mächtigt mootstånd af dem, där dhe sig skulle bätre fram begifwa,
förorsakades dhe för den skull at fatta den resolution och begifwa sig longt up i Landet, ända opförre den stoora Tornä Elfwen, och undan för alt fiendligit, som dhe inte heller något synnerligit säkert Ståndh fattade, för än dhe stadnade öfwerst
op widh sielfwa Fjällen.

Bloggarens framhävning.

1724 fr. Religious Ceremonies of the World by Picart, Nordic Sami people.jpgBernard Picart – ”Cérémonies et coutumes religieuses de tous les peuples du monde” 1724 *

* Dvs inte samtida med Tornaeus.

ARCHIVES DES TRADITIONS POPULAIRES SUEDOISES
72e LIVR. = VOL. XVII. 3. 1901.
NYARE BIDRAG TILL KÄNNEDOM OM
DE SVENSKA LANDSMÅLEN
CR
SVENSKT FOLKLIF.
TIDSKRIFT
UTGIFVEN PÅ UPPDRAG AF .•
LANDSMÄLSFÖRENINGARNA I UPPSALA, HELSINGFORS OCK LUND
GENOM J. A. LUNDELL.
72:e h.
1901. A.
INNEHÅLL:
Joh. Tornaei Berättelse om Lapmarckerna
och Deras Tillstånd.

Hela texten, länk:
http://www.isof.se/download/18.5850f85e15732ead0b3314/1529494909609/Svenska%20landsm%C3%A5l%20och%20Svenskt%20folkliv_1901_a_h72.pdf

Version: https://www.doria.fi/handle/10024/69449

Kort ”bio”, tycks ej finnas mer på svenska: http://nkfc.overtornea.se/?page_id=327

TRUTH. Spridda tankar om en … Samnordisk Sanningskommission (eller pansamisk ryskfennoskandisk?)! # 1. Varför?

ANTECKNINGAR, TANKAR … NÅGRA BÄRANDE ARGUMENT FÖR DENNA IDÉ

N O R G E – D A N M A R K 
Religiös statsterrorism ca 1580 – 1690 , dvs alla dödsstraff etc på samiska nåjder i norr
– Danmark huvudansvariga som kolonialmakt i Norge.
– Offren ofta ”svenska” eller ”finländska” samer.

D A N M A R K / N O R G E – S V E R I G E
– Traktater som delat upp samerna mellan sig.

– Korrespondensen över Kölen mellan von Westen och jämtländska prästerskapet.
Som ”jämtlandssamisk” uppgiftslämnade använde man en ung medelpadssamiska av förmodad sjö- eller kustsamisk härkomst, Cherstin Jacobsdotter.
– Bortschabblande respektive ifrågasättande av konventionsbete å ömse sidor. Schabblande till följd av exploatering i Sverige, uppslitande rättsprocesser om betesrätt i Norge.

D A N M A R K / N O R G E – S V E R I G E – R Y S S L A N D
Trippelbeskattning till följd av ”huggsexa” på de samiska arealerna i norcvästra Kolahalvön.

R Y S S L A N D – S V E R I G E 
Gränsstängningar 1852 m fl
Konfiskationer av stora renhjordar och trakasserier av samer från Sverige

S V E R I G E – F I N L A N D 
– Etnisk rensning av – inte minst norska –  samerna i Härjedalen
– Fördrivningar av Bottenvikens kustsamer på medeltiden, samer som hamnade vid norska ishavskusten.

F I N L A N D , KARELEN , KORELA
Fördrivningar och undanträngningar alltsedan järnåldern.

D A N M A R K / N O R G E – S V E R I G E – F I N L A N D 
Tvångsförfinskning av samer, som flyktade norrut till Norge.

DUBBEL- och TRIPPELBESKATTNINGAR
Nya inrikes tvångsflyttningar
Ändlösa nordiska och samiska (!) krig på medeltiden och fram t o m 1800-talet

 

 

Bilder: Sergej Ivanov samt Olaus Magnus.

Mord på 28 samer år 1589, samt plundrad sita. Ansvariga: svenska staten.

År 1589: 28 samer (16 man, 12 kvinnor) av omtvistad nationalitet, mördas i Enare av svenska indrivare.
Enligt en uppgift var de mördade finska samer, enligt en annan ”danska”, dvs norska.
Sitan plundrades, samerna plundrades på allt de ägde och dessutom hade klostret i Peisen (Petsamo) bränts ned till grunden och 41 munkar dräpts.

——–
 

Detta dokumenteras i en handling från Vardöhus fredagen 7 augusti 1590.

Källa: Nils Enewald – ”Sverige och Finnmarken” (Lund 1920): s 61f. 

 

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

Skriv en bildtext

 

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

Bilden kan innehålla: text
OVAN: Utdrag ur Enewalds bok.


Map of Petsamo area in northern Finland/Soviet Union/Russia. The green area is the Finnish part of the Rybachi peninsula (Kalastajasaarento) which was ceded to the Soviet Union after the Winter War. The Red area is the Jäniskoski-Niskakoski area ceded to the Soviet Union in 1947. Wikimedia: CC. CREATOR: Jniemenmaa.

Nu brinner Anita Gimvalls kåta vid Stenträsket i Västerbotten.
Foto: Berno Jonsson, SVT. Från kåtabränningen i Västerbotten 11 april 2018

 

TRUTH. Spridda tankar om en … Samnordisk Sanningskommission (eller pansamisk ryskfennoskandisk?)! # 1. Varför?

ANTECKNINGAR, TANKAR … NÅGRA BÄRANDE ARGUMENT FÖR DENNA IDÉ

N O R G E – D A N M A R K 
Religiös statsterrorism ca 1580 – 1690 , dvs alla dödsstraff etc på samiska nåjder i norr
– Danmark huvudansvariga som kolonialmakt i Norge.
– Offren ofta ”svenska” eller ”finländska” samer.

D A N M A R K / N O R G E – S V E R I G E
– Traktater som delat upp samerna mellan sig.
– Korrespondensen över Kölen mellan von Westen och jämtländska prästerskapet.
Som ”jämtlandssamisk” uppgiftslämnade använde man en ung medelpadssamiska av förmodad sjö- eller kustsamisk härkomst, Cherstin Jacobsdotter.
– Bortschabblande respektive ifrågasättande av konventionsbete å ömse sidor. Schabblande till följd av exploatering i Sverige, uppslitande rättsprocesser om betesrätt i Norge.

D A N M A R K / N O R G E – S V E R I G E – R Y S S L A N D
Trippelbeskattning till följd av ”huggsexa” på de samiska arealerna i norcvästra Kolahalvön.

R Y S S L A N D – S V E R I G E 
Gränsstängningar 1852 m fl
Konfiskationer av stora renhjordar och trakasserier av samer från Sverige

S V E R I G E – F I N L A N D 
– Etnisk rensning av – inte minst norska –  samerna i Härjedalen
– Fördrivningar av Bottenvikens kustsamer på medeltiden, samer som hamnade vid norska ishavskusten.

F I N L A N D , KARELEN , KORELA
Fördrivningar och undanträngningar alltsedan järnåldern.

D A N M A R K / N O R G E – S V E R I G E – F I N L A N D 
Tvångsförfinskning av samer, som flyktade norrut till Norge.

DUBBEL- och TRIPPELBESKATTNINGAR
Nya inrikes tvångsflyttningar
Ändlösa nordiska och samiska (!) krig på medeltiden och fram t o m 1800-talet

 

Olaus Magnus - Carta Marina

Bilder: Sergej Ivanov samt Olaus Magnus.

”Hvis en mand taler dårligt om nogen, skal han bindes til skampælen –” – Eriks av Pommern lokala lagar för Malmö borgare daterat 5 maj 1415

”Hvis en mand taler dårligt om nogen, skal han bindes til skampælen, og hvis en kvinde gør det samme, skal hun bære sten bort fra byen.”
”Hvis nogen gribes og anklages for manddrab eller anden ulovlig handling, er han forpligtet til at stille kaution for sig selv, men hvis nogen anklages for en sag der kun hviler på en mistanke, skal han forsvare sig med seks mænds ed eller bøde tre mark til kongen. Hvis nogen bliver dømt for en større ulovlig handling, har bymændene ret til at fratage ham hans frihed og afstraffe ham. Bymændene har også ret til at hindre en udenbys mand i at gøre en bymand skade eller uret, men hvis en af byens bymænd eller tjenere begår manddrab eller en anden grov forbrydelse, skal han miste sin frihed. Hvis en mand taler dårligt om nogen, skal han bindes til skampælen, og hvis en kvinde gør det samme, skal hun bære sten bort fra byen.”

Malmö Castle - Wikipedia
Slottet Malmöhus, som byggdes knappt tjugo efter texten ovan skrevs av Erik av Pommern. Foto: Jorchr 2005, Wikimedia Commons.

Nedre bild: Riksantikvarieämbetet (Raä)

Beskrivning av diplomatarieposten

Kong Erik 7. af Pommern tager borgmester, rådmænd, borgere og menighed i Malmø by under sin beskyttelse og stadfæster en lang række privilegier. Privilegierne vedrører i hovedsagen 1) handel i byen, 2) betaling af skat og afgifter, herunder told og den såkaldte midsommergæld, 3) salg og køb af byens jord samt opførelse af bygninger etc. på den og 4) ulovlige handlinger og strafbestemmelser.1) Handlen i byen: Rådmændene skal have magt til at udpege alle stadens embeder, bl.a. skomagere, garvere, slagtere, bagere, skræddere, klædehandlere, rebslagere og smede. Endvidere fastslås det, at kun bymændene må stå i boder eller udøve noget embede i byen uden borgmesterens og rådmændenes tilladelse – denne begrænsning gælder dog ikke ved høstmarkedet. Også kun bymændene må have en vogn med handelsvarer, og kun borgmesteren og rådmændene har ret til at prissætte øl og vin. Fremmede handlende må ikke tage ud i landsbyerne og drive handel, og de må heller ikke tilbyde varer for varer i nogen form for handel med andre end bymændene.2) Betaling af skat og afgifter, herunder told og den såkaldte midsommergæld: Alle der er i besiddelse af gårde, godser, huse, skibe eller handelsvarer i Malmø by, skal betale skat og/eller kongelige afgifter. De boliger, som velbårne mænd, riddere og væbnere, selv bor i, sognepræstens gård samt de godser og gårde, som bymændene i Øvre Malmø ejer eller kommer i besiddelse af, skal dog være undtaget skatter og afgifter. Alle bymænd skal være fritaget for told på samme måde som andre borgere i Danmark. Opkrævning af den afgift, som hver husstand i de danske købstæder betaler kongen til sankthans, den såkaldte midsommergæld, skal kundgøres tre uger i forvejen. To rådmænd og to borgere skal følge med kongens foged for at bevidne opkrævningen. Hvis nogen bymand ikke kan betale sin gæld, skal han bøde.3) Salg og køb af byens jord samt opførelse af bygninger etc. på den samme: Ingen må sælge, fratage eller købe byens jord uden rådmændenes samtykke. Det er heller ikke tilladt at opføre nogen bygning på byens jord uden tilladelse fra rådmændene, og det samme gælder for byens forstrand, hvor det heller ikke er tilladt at slå stænger eller pæle ned for ophængning af fiskegarn til tørring. Endvidere må der ikke bygges boder eller huse vest for Korrebæk ved tidspunktet for høstmarkedets afholdelse.4) Ulovlige handlinger og strafbestemmelser: Hvis nogen gribes og anklages for manddrab eller anden ulovlig handling, er han forpligtet til at stille kaution for sig selv, men hvis nogen anklages for en sag der kun hviler på en mistanke, skal han forsvare sig med seks mænds ed eller bøde tre mark til kongen. Hvis nogen bliver dømt for en større ulovlig handling, har bymændene ret til at fratage ham hans frihed og afstraffe ham. Bymændene har også ret til at hindre en udenbys mand i at gøre en bymand skade eller uret, men hvis en af byens bymænd eller tjenere begår manddrab eller en anden grov forbrydelse, skal han miste sin frihed. Hvis en mand taler dårligt om nogen, skal han bindes til skampælen, og hvis en kvinde gør det samme, skal hun bære sten bort fra byen.

Hela texten

Wy Erik meth Gudz nadhe Danmarks, Swerighes, Norghes, Wendis oc Godis koning oc hertugh i Pomeren, helsæ alle mæn, som thettæ breff zee æller høræ, kerlighe meth Gudh oc wor nathe. Thet scal alle mæn witerlicht ware at wy taghe wor kære borgemæsteræ oc radhmen, borghere oc all menicheten i Malmø vnder wor besønnerlich fridh oc wærn oc vnnæ oc stadhfæstæ them alle thisse æfterscrifnæ frijhet oc nadhe oc priuilegiæ for alles theris bestæ, gagn oc bestant. ♦

Først at alle mæn, ee hwo the hælst ære, som haue gardhe, gotz, køpmanscapp, scipp æller hws i Malmø, the sculæ vtgiuæ schat, palæging oc hielpp meth the sammæ radhmen oc borghere, hwar there æfter som han æyer i the gotz scipp oc andræ for:de thing, swa frampt som the wiliæ the for:de gotz, scipp, køpmanscapp oc andre førsachthe thing haue oc nydæ. Ther ower sculæ alle æmbetzmen i then samme by, som ære swdere, schinnere, køtmangere, baghere, scredere, wantsnidere, reebwindere, smidere, bødikere oc alle andre ehrlighe æmbitzmen scat, palæging oc hiælpp vdgiue æfter som the wordhe tilsachthe aff the sammæ ratmæn oc borghere, swa frampt, som the wila there æmbede nydæ, thoch swa at wælborna mentz boleghe, som the sælue vdi boo, ok soknæprestens gardh sculæ ware vndentaghnæ. ♦

Item at nær noghen aff radhet i Malmø fra them faar æller aff dør, tha sculæ the radhmen igen ære haue fulmacht at kæse een anner igen i hans stadh. ♦

Item sculæ the sammæ radhmen haue macht at scicke alle æmbethe i then samæ by, som ære sudere, schinnere, køtmangere, baghere, scredere, wantsnidere, reebwindere, smidere oc bødekære oc alle andre swadan æmbede til bysens bestandilse. ♦

Item scal engen man, ee hwa han helst ær, haue macht at kalle æller stefnæ nogen byman i Malmø fra hans bything vden til wort retterthing, vm thet gørs behoff. ♦

Item scal engen borgere giue noger wdledhis man sit wæriemall amod syn medheborghere oc æy aname wdledhis mantz wæriemal amod sin medheborghere[1] vnder xl mark penninge koningen oc byen. ♦

Item[2] nær midhsommers giæld scal giældes, tha scal thet kungøres thre wgher tilføren, at the sculæ konne rethe them pa penninge oc kome widher at rensæ there gader oc bætere there broer oc kome bort wlaghe hysken oc sculæ twa radhmen oc twa beschedne borgere næfnes til witna at ganga meth kungens foghet at bære vpp midhsommers giæld, oc the samme fire sculæ mødæ vppa næste bything ther æfter oc kungøre them som igen stodhe æller noger scyld haffthe i the stycke, som fore ære screfnæ; oc hwat the fyre witnæ i the madæ, thet scal bliue fast swa at engen lochmal scal komme ther i mod. Wordher nogher byman kiærdher at han æy betaledhe sin midhsommersgield for æn pungen luckes, tha scal han bøde sex øre peninge oc the scule wdgiwes vppa næste bything meth howetpenningenæ; staar han ther amod, tha bøde thre mark penninge for thet forste aar, for thet annet aar bødhe oc swa meghet, for thet thridhie aar bødhe oc swa meget, i thet fiærdhe aar scule the gotzet kome i kungens wære. ♦

Item vm nogher man, ee hwa han helst ære, tagher kungens breff ower then for:de by, tha scal byen ware plichtugh at gøre i kungens mynne for æn koningx ræt oc æy ydermer. ♦

Item[3] vm nogher foghet æller waltzman noghet begynner amod nogher byman i Malmø oc sigher at han hanom nogher ræt æller tilberning hauer giort pa noghet hæretzthing, tha scal then tiltall æller ræt ware vm enktæ, vden thet ær witerlicht at thet ær giort vppa there bything. ♦

Item scal engen køpman, ther gæst ær i Malmø, køpe hwdher æller skin vden i heele deegher, oc æy fleesch æller smøør vden thet han wil holde meth sin ræt at han wil thet haue til sin eegen kost, vden han hauer thet aff wor foghetes oc radhmæns besynnerlicht loff. ♦

Item scal engen gest fare vppæ lantzby oc køpslæ, swa frampt han æy wil mistæ thet han køper oc bøde kungen xl marc oc byen och swa megit. ♦

Item scal engen man, ee hwa han helst ær, dyrwes til at seliæ, afhende æller kiøbæ bysens jordh æller vppa henne nogen bygning sædiæ vden meth radhmens mynnæ. ♦

Oc scal engen begynne nogen kompenie æller gilde i then samme by mod there mynnæ, vden thet hauer wart aff alder. ♦

Item[4] scal engen byman æller wdlædhis man byggæ bodher æller hws westen widher Korrebæk then stunt høstmarketh staar oc ey holde ther noger marketh. ♦

Item vm nogher wordher gripen i byen oc wordher kærdher for mandropp, saar æller for noger anner scadhe eller brøde, han scal ware plichtuch at sette borghen for sich vm han kan; kan han æy, tha scal han ledhes først at een almannes gade oc swa at een annen; kan han æy tha sædæ fol forwaring for sich, tha scal han aff kungens loff gømes i bysens hekte ee til han wordher lowliche wordher[5] for then gerning æller oc forwnnen for sin brode; wordher nogher gripen wforwnnen meth macht oc welde, then hanum griper scal bøde kungen xl mark oc byen xl mark oc hanom ther gripen war xl mark. ♦

Item vm nogher wordher fordelder pa there bything for nogher stoor brøde, tha scule the samme borgere haue macht at tage hans fridh aff hanum oc plage hanum vppa hals oc hand æfter som hans brøde tilsigher. ♦

Item vm noger there byman æller nogher there thienere hender at gøræ mandrapp æller anner grof brøde, swa at hannom bør at miste syn fridh ther fore, han scal ware plichtugh at fonge sin fridh igen vppa Malmø bything oc engen anner steth. ♦

Item hwa, som taler illa vppa nogher mantz æller godh qwinne rykte æller fræyth, som bewijselicht ær, ær han mankyns, tha scal han waræ plichtugh at slaas til stupen; gør thet nogher qwinne, tha scal hwn drage steen aff byen. ♦

Item at alle forscrefne bymen scule ware frij for alle toll, som andre ware borghere ære i Danmark. ♦

Item vm nogher wordher kærdher for nogher wentzesach, han scal werie sich ther fore meth siex manne eeth oc ey fiære, æller bøde kungen thre mark. ♦

Item hwilker som wordher kalledher til raadhuset for een biærkerøræ aff brodh, øll æller anner think thes lighe, han scal bøde for førstæ tijdh thre øræ penninge kungen oc byen, annen tijdh oc thridhie hwar tijdh och swa megit, for fiærdhe synne thre mark; drijstes han femte tijdh ath bryde, tha scal han vden all ræddinge myste sit æmbet oc scal thet aldriich igen fonge vden han bliuer i koningens mynne oc radhmentz, swa at han sit æmbet igen fonger aff besynnerligæ nadhe. ♦

Item scule borgermestere oc radhmen haue makt at settæ køpp vppa wijn æller øøll for penninge wd at made i then sammæ by, oc scal engen anner beware sich meth at settæ ther køpp vppa amod there mynne, vden then som vppa then tijdh ær koningens foghet ther i byen; hwa som dyrwes til at male vd vm penninge wijn æller øøll ther i byen for æn borgermesterne, radhmen æller koningx foghet haue sat there werth, han scal bøde xl mark, halue kungen oc halue raadhet. ♦

Item vm nogher bonde æller vdledhis man, ee hwa han ær, gører nogher there byman scadhe æller vræt for innen there byes wern, tha sculæ bymænnen haue fullmacht at hindræ honom oc rættæ ower hanom æfter thy som there byes ræt vdwiser. ♦

Item[6] at then tijdh borgermestere oc radhmen the gange amod noghen meth rætten at krewe wore penninge wd, som igen stande, tha scal koningen ther engen bætring falle wdi, vden thet ær want at haues for rætte, at there jordh æller hws scal wd wordhes, som meth haffmod igen stande meth koningx penningenæ. ♦

Item[7] wordher nogher kærdher for swadan sach at han scal sich wærie meth thræ tollfter, tha mwgæ sex sancti Knutz gilde brothræ gør[e] fult fore the thre tolfter. ♦

Item scall engen dyrwes till at stande i køpmænnebodher, clædhebodher, suder bodher æller nogher swadan embæde at øfuæ i Malmø, vden the bynnen (= bymen) æræ, forwden vm rætte høstemarketh, som ær fra wor frw dach, then som former kommer i høsten, oc swa til sancti Michaelis dagh; hwilken ther ower, landboren æller annen, vden bymen, drister sich at stande lenger i the for:de bodher æller nogra æmbede ther at øwe, vden borgermestere oc radhmentz wiliæ oc loff, han scal bøde koningen xl mark oc byen xl mark, oc scal enktæ giwes hanom ther til vdi. ♦

Item hwilken ridder, riddersnode, a wapn æller nogher anner, ee hwat werdhughet æller scickelsæ han i ær, som gotz haue i Malmø, han scal giue oc wtlæggæ meth bymennen æfter som hans gotz tilsigher, alle koningxlighe retzslæ, gamble oc nye, wisse oc wwisse, thoch swa at hans gardh, som han siæluer vdi boor, scal ware vndentagen; staar nogher ther amod oc ær genwerdugher, tha scule the samme bymen aff koningens loff haue fullmacht at wurdhe een lijghe deel wt aff hans gotz, som ther i byen liggher, bade for howethsaghen oc for hans hoffmodz pinæ, oc scikke henne til bysens nytte. ♦

Item[8] thet alle the gotz oc gardhe, som the for.de bymen i Offre Malmø nw haue æller her æfter kunne fonge, scule wære frij oc vndentaghnæ aff alle thunge, som ære innæ, studh oc ledhing, oc alle andre retzsle, palæggelse oc scat. ♦

Item for thy som the, som byggiæ i then same by, haue ofte hinder oc prank at holde there thywe oc kunne æy forfølgæ rætten meth them, thy giue wy ther swadant raadh till, at hwart matscapp scal giue een schansk penning vm pasche oc een vm julen hwart aar, till koningens nyttæ, at ladhe holde there thywe meth fra then dagh tywen wordher gripen oc til næste bythink; scheer thet swo at thywen wordher gripen oc till thinghes førther, kommer han bort wdømder, tha schal all byen bøde koningen ix mark oc ey mere. ♦

Item at engen gest scal malæ cledhe æller lærit vd for penninge vden widh reeb oc helæ stycke, swo lenge som reebet æller rollen warer, vnder xl mark koningen oc xl marc byen. ♦

Item[9] at ængen gæst scall byde warer for warer meth nogher man i nograhande køpmanscapp, vden meth then, som byman ær, vnder samme brodhe. ♦

Item[10] at engen gæst scal haue øøll edder wyn falt vppa ladhegardhene at male vd for penninge, vnder samme brøde. ♦

Item[11] at engen man, ee hwa han helst ær, scall byggæ husbygning vppa Malmø[12] forstrand æller anner bygning æller steyler at henge garn widher, vnder xl mark koningen oc byen, vden radhmennes synnerlighe loff. ♦

Item at ængen scal leythe noger man vden borgermestere oc koningx foghet, thoch swo at engen scal møghe leythes for noger byman i Malmø.[13] ♦

Item at engen (maa), ee hwa han helst ær, scall føllæ thyest øøll, som till Malmø ført ær at sælliæ, lønlich æller openbarlich, meth danscøøll æller meth werræ øll æn thet i tunnen ær till føren, vnder thre mark koningen oc byen. ♦

Item at engen wdlædhis man, ee hwa han helst ær, scal dristes till at fische hoos Malmø[14] vden vm rætte høst market, som ær fra wor fruwe dach formeer oc til sancti Michaelis dagh, vnder xl marc koningen oc byen xl, vden aff wort synnerlighe oc borgermesteres oc radhmentz oc wor foghetz serdelis loff. ♦

Item scal engen man, ee hwa han helst ær, haue woghn i Malmø[15] at aghe meth kopmanscapp æller anner thing, huerken vm høst æller vden høst, vden the, som bymen ere, swa frampt han wil æy mistæ woghn oc hæste oc bøde kungen oc byen ix mark;[16] oc sculæ borgermestere, radhmen oc wor fowet hawe fulmacht at besettæ hæste oc woghn oc affhende them oc sæliæ for the sammæ boodh. ♦

Item at the for:de bymen sculæ haue fulmacht at hindra ther i byen them, som them ære schylduge, som wdlædhis mæn ære, oc nøthe them at betale æller at settæ swadan wissen, som hannom nogher meth, ther sit hauer wtlæt, oc scal engen low æller wanheet staa ther amod. ♦

Alle thisse forscrefnæ articule haue wy och wort ryghens raadh grangiwelica hørt oc haue them aff wort rijghes raadz raadh vnt oc giuet wor ælschelige borgere for alles there bæste, nyttæ oc bestant, thoch swa at vm oss oc wort raadh kunne her æfter thycke nyttæ ware for war, rijghenæ oc for:de war bymentz bestandilse nogit aff thisse forscreffnæ articule omwende, afflæggæ æller och nogit tilsette, thes scule wy ware fullmeghtughe. Oc thy forbywdhe wy alle wore foghete oc æmbitzmen oc alle andre, ee hwa the he[l]st ære, for:de wore ælschelighe borghere at hindræ, tøffre æller wforrætte amod thenne wor nadhe oc wiliæ, vnder wor wrethe oc koninglige hæffnd. ♦

Datum in castro nostro Helsingborch, anno Domini millesimo quadringentesimo decimoquinto, dominica proxima post festum inuencionis sancte crucis, nostro sub secreto presentibus appenso ♦