2019 års vandringar!

2019 års samehistoriska vandringar i ABF Stockholms regi

Stadsvandringarna kallade Samernas Stockholmiana startade 2018. Jag vill förmedla min kärlek till huvudstaden och till det samiska folket. Samernas föregångskvinnor förtjänar att lyftas, och då har jag utvalt de tre sydsamiska märkespersonerna aktiva under 13-1400-, 1800- och 1900-talen; Margareta, som besökte drottningnamnen, Maria Magdalena Matsdotter som lustigt nog bl a bodde en tid mittemot ”namnen” kyrkan – och Elsa Laula, den nog mest kända av dem alla. Kring dessa tre kretsar det mesta, om än annat hinns med. Vandringarna är tillgängliga och årets turer på Norr- och Södermalm fokuserade och spännande!

Peter Ericson 20 juni 2019

Annonser

Södra Turen, samernas Stockholm … Välkomna i september!

Märk, hur vår samiska historia …

| Södra turen av Samernas Stockholmiana |
 Biljetter via ABF-Stockholm! Samling Hotell Malmen, framför entrén

Maria Magdalena – kyrka, kvinna, samisk legend, gärning, livsverk. Demokratins och syskonen Lindhagens födelsekvarter, Elsa Laulas Södra BB, Gustav III och Anders Fjellners föräldrar och Mariatorgets (Adolf Fredriks torg) tornerspel, Riddarfjärdens medeltid och en smula Bellmaniana. Tusen år på Åsön (Sÿndre Malm, 1288), 600 år av samisk Stockholmiana i en mycket späckad vandring.


Kring Södra Bantorgets 1850-tal, under tuffa tider startar vi och blickar fram amot samiska pionjärer och ett par av deras allra främsta samarbetspartners syskonen Lindhagen. Sveriges demokratis vagga ligger i de kvarter vi inleder i. Vi beger oss – via en hisnande tusenårsfärd över Fatbursparken – till Södra BB, där Elsa Laula genomgick sin barnmorskeutbildning 1904-05. Hur hon färdades från Klara Södra kyrkogata eller huruvida hon mest bodde på Ågrens pensionat vet vi ej; men gissar att hon gick dagligen till Wollmar Yxkullsgatan. Här pausar vi och fundera över bröderna Mommas lappländska verksamhet och ser hur området förändrats sedan 1670 och 1905. Och vad hände 1906, när tidskriften Dagny  vände Elsa Laula och de andra samerna ryggen?
Vi tar ett svep och en paus via Monteliusgatans berömda och pampiga vy över Riddarfjärden och jämför det medeltida Stockhom med dagens och ser var alla renar hölls. Efter att ha besett Maria Magdalenas adress vid andra huvudstadsbesöket 1866, avslutar vi med en smula Bellmania på Maria kyrkogårds ”Walk of Fame”. Klart vi letar upp Ulla Winblads viloställe, då guiden är gammal s k Bellmanian.

Bilder:
1. Södra Bantorget och forna Fatburssjön från Skaraborgsgatan på 1860-talet. 2. Första gången Södermalm nämns är 14 aug 1288. SDHK 1416 (RA). 3. Södra BB, där Elsa Laula examinerades till barnmorska i slutet av år 1905. 4. Frimärke med Elsa Laula och sydsamisk text (Design Astrid Båhl. Foto: Saemien Sijte). 5. Maria Magdalena Matsdotter, 1860-tal.

 

 

 

N O R R M A L M OCH S A M E R N A – ännu en stadsvandring

S:A CLARA; ELSA, MARIA MAGDALENA OCH FREDRIKA BREMER
Hötorgets samiska korgmakare och renförsäljare.
Om pastor Roerich, Stockholms Dagblad – Maria Magdalena Matsdotter – utmed Clara Strandgata (dagens Vasagatan); om samiska medeltida Margareta och Samernas första centralförbund … Avslutning på det framtida Elsa Laulas torg?

hö
Akvarell av Wetterling 1833. Bildkällan nederst; en mycket läsvärd och reekommenderbar blogg!

När samiska Maria Magdalena klev ur postdiligensen den där vårvinterdagen 1864, hade Tant Fredrika (Bremer) sänt ut unga Margaret Howitt, den under ett år besökande författarinnan, som var dotter till Bremers USA-översättare Mary Howitt för att möta den redan omtalade samiskan.
Maria Magdalena hade åkt skidor till Gävle; men där tog snön slut och man kunde vid den här tiden resa i samma postvagn från Gävle till Stockholm.

Maria Magdalena introducerades i Fredrika Bremers hem på Drottninggatan och tycks liksom de flesta som hamnat där snart börjat gå ”som barn i huset”. Var Fredrika bodde; om utsikten mot Hötorget och om de samiska aktiviteter som föregick där – slöjdande, försäljning, renhandel – ser vi på i vår vandring. Vi tittar också var Stockholms Dagblad låg och var pastoren höll till, som hjälpte Maria Magdalena att samla in medel till de lappländska skolorna. Däremellan hinner vi besöka skolgården till Norra Real, dit 16 samer reste på en folkbildningskurs i januari 1905.
Vandringen avslutas i lugn och ro på den medeltida klostergården S:a Clara; i vars absoluta grannskap samernas första centralförbund och Elsa Laulas stridsskrift ”inför lif eller död?” färdigställdes under några hektiska månader 1904. Vi ser också på var Elsas pensionat låg; berättar om samiska 1600-talsföremål som hittats i området. Och en hel del annat.

VANDRINGEN kan begås i september, biljetter via ABF Stockholm fr o m slutet av juni.
Peter Ericson, dvs undertecknad, vandrar och guidar. Artikel om en del av vandringen:
https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=27511&artikel=7231752

Mer om Fredrika Bremer, initierat: 
https://carinonnestam.blog/2015/09/30/fredrika-bremers-sista-ar/

 

”Märk hur’ vår skugga” – Samernas Södermalm # 1


”Märk hur’ vår skugga” – Samernas Södermalm
– Ett nytt stadsvandringskoncept, premiär i september
                                                                                                     av Peter Ericson 4 juni 2019


Via Adolf Fredriks torg över Elsa Laulas södra BB till en vy över Riddarfjärden som ger överblick och sist en historisk exposé på det gamla medeltida gravkapellet.

 

Vad vi vet är att Torkel Tomassons far, Tomas Nilsson från Satsfjäll tillsammans med Elsa Laulas mor Kristina Josefina Larsdotter, nybliven änka sedan juli 1899, deltog i en samisk deputation som gavs audiens vid kungliga hovet, Slottet och Oscar II och hans drottning Sofia av Nassau det illustra datumet 6 feb år 1900.”

Genom århundradena rör vi oss mellan Torgils Knutssons orättfärdiga avrättning 1306 och Elsa Laulas strävande med barnmorskeexamen nästan exakt sexhundra år senare.
Torgils uppvisar inga kända samiska kopplingar – men gott om andra medeltida sådana finns i trakten, och kung Magnus Birgersson lät göra sin bror till Hertig av Finland (första gången Finland nämns i skriven text; i samma dokument som Sydhre Malm och S:a Clara kloster också nämns för första gången… ).  Samma kloster som, samiska kvinnan Margareta bevistar anno 1314. Detta är också den tid som det gryende stormaktsambitiösa svenska riket utvidgas och intensifierar kolonisationen i östra Finland och angränsande områden i Novgorods intressesfär. Det är just Torgils som anlägger Viborg.  Med andra ord driver man iväg fångstbefolkningen, kristnar folk och gör suomer av samer).

Via kortare stopp i den ”modernare” Maria Magdalenas kyrkogård (jämnårig med Klara kyrka och härrörande från Vasasönernas epok) hos Lucidor, Bellman, Taube, ”Ulla Winblad” beser och känner vi in Södermalms urgamla internationella atmosfär med ännu kvarvarande arv av urgamla synagogan och de tmånne ännu ”urgamlare” finsk-ortodoxa arvet, som avspeglas i en mindre sådan kyrksal utmed ekonomilängorna. Förr fansn en bazar som löpte längs med kyrkogården. Två betydelsefulla omvandlingsperioder var Mariabranden 1759, som i princip utraderade kyrkan – och 1901 års stora sänkning av Hornsgatan – vilken ledde dels till rivandet av Stora Daurerska Gården (Carl Michael Bellmans födelsehus), dels ombyggnationen av det hus på ”nr 26 Hornsgatan”, där Maria Magdalena Matsdotter kom att vistas under några hektiska veckor i slutet av år 1866, mittemot sin ”namne-kyrka”

Denna stadsvandring har i alla händelser sitt huvudsakliga fokus på att följa två samiska kvinnor, några av de allra mest betydelsefulla historiskt sett som någonsin levt hittills:

Elsa Laula och Maria Magdalena Matsdotter

Elsa kan vid sitt eller sina första stockholmsbesök (isåfall 1899-1900) ha angjort staden tvåfaldigt. Det beror på logistiken som hittills inte är så känd. Vad vi vet är att Torkel Tomassons far, Tomas Nilsson från Satsfjäll tillsammans med Elsa Laulas mor Kristina Josefina Larsdotter, nybliven änka sedan juli 1899, deltog i en samisk deputation som gavs audiens vid kungliga hovet, Slottet och Oscar II och hans drottning Sofia av Nassau det illustra datumet 6 feb år 1900. Det är framför allt de två – Tomas och Kristina Josefina – som har nämnts i samband med rapporteringen om denna deputation; andra kan ha medföljt men isåfall torde det främst ha handlar om familjemedlemmar, möjligen någon annan i vinterflyttlaget; ex någon piga eller dräng. Av det mesta att döma höll den artonårige Torkel ställningarna hemma i vinterlandet med renhjorden. Detsamma bör ha gällt den sjutton år gamla Maria Laula.

Elsa vistas i omgångar i Stockholm; det synes som hon åker tre gånger dit mellan april och oktober, vilket ter sig ganska unikt för den tiden. Att all aktivitet kom att hamna 1904 synes till stor del, halvt slumpmässigt, vara en följd av ett uteblivet landsmöte i Faepmie/Fatmomakke sommaren det året; inställd till följd av landshöving Crusebjörns plöstliga dödsfall.
Nå; en ren slump var det nu inte; ty Elsa och de andra samerna i trakten kände ett starkt behov att meddela sina synpunkter till högsta vederbörande.

Rörande barnmorskeutbildningen var den just en följd av ett löfte som drottning Sofia givit Elsas mor Kristina år 1900. 30 Riksdaler skulle hon skänka till den. Det faktum att Elsas mor som andranamn hette Josefina (som drottning Sofias då sedan länge avlidna svärmor) kan absolut ha öppnat en del dörrar. Att namnet som gav Elsas blivande mor som nyfödd år 1847, tre år efter den kungliga vigseln mellan Oscar I och Josefina av Leuchtenberg, att det skulle  ha inspirerats av drottninganamnet bör nog hållas för högst sannolikt.

Mer om Maria Magdalena i kommande artiklar.

Anders Fjellners mor och teaterpjäsen av Gustav III
Via Adolf Fredriks torg till Mariatorget och vår fundering om Anders Fjellners föräldrar.

Mellan Farbror Emanuel Swedenborgs malmgård och Daurerska egendomen fanns en vildvuxen allmänningsegendom, som inte använts till mycket annat än de triviala offentliga avrättningarna av grovt kriminella, vanligen mördare. I samband med Mariabrandens efterdyningar såg stadens magistrat chansen att styra upp och göra något trevligare av denna plats. Således anlades Adolf Fredriks torg (vilket det kom att heta till och med år 1959!). Villkoret från konungen var att inga fler avrättningar skulle äga rum där.  Den unge Gustav, kronprinsen tycks tidigt ha fattat tycke för parken/torget, och kom att anordna tornerspel, historieromantiker som han var!

 

 

 

Nedre bild t.v: Elsa och Maria Laula tillsammans med sin mor, Kristina Josefina.
Nedre t.h: BILD: Den unge Gustav III. Målad 1756 av Urika Pasch. Foto Bukowskis. Översta bild: Ur tidningen Saepmie Times. Layout: Eskil Olsson. Bilden föreställer en detalj av dåvarande (1904-05) Södra BB, Mommas Malmgård.

 

Lite längre fram kom han att spela teater med samer; i castade roller på 1780-talet höll den famöse teaterkonungen två härjedalssamer, Thomas Jonsson och Märta eller Märetha Andersdotter, inga mindre än den legendariske samiske skalden och prästen Anders Fjellners blivande föräldrar (han föddes år 1795). Märethas eller Märtas handelsresor var länge årliga, och korgar eller renare medfördes, ej sällan bådadera.
Pjäsen kom att spelas ute i Drottningholm; men kanske är det inte en alltför avlägsen ”long-shot-gissning” att Gustav III den allra första gången kan ha mött Anders och Märta på torget som bar hans egen fars namn. kanske kan t o m den andra skalden, Carl Michael, ha vistats i krokarna, då familjen bodde ej längre bort än ett par kvarter västerut, på Urvädersgränd – och dessutom visar en del lyriska spår av samiska kontakter. 

   Idag hittar vi istället Fru Bellman, vilket skulle vara Lovisa Grönlund, ett café snett över gatan från Maria Magdalena kyrkogård. Verklighetens Lovisa överlevde sin man med över ett halvsekel. hon fick en riktigt tuff tid åren närmast efter makens frånfälle; men kom efterhand att få en anställning en bra bit upp på Drottninggatan (familjen bodde redan på Norrmalm innan änketiden 1795-).

Vi ska i vårt sammanhang inte heller glömma alla de mängder av tidiga samer i historien; som dels fördes med norrbottniska renhjordar till uppländska, Västmanländska och sörmländska gods och slott, dels nomadierade till synes rätt fritt och vistades t ex i Södertörn, på Ornö, Mälaröarna och i Botkyrka (bl a på 1660- och 1720-talet). Mönstret med sådan närvaro är långvarigt och sträcker sig rumsligt bort ända till och med Örebro söder om Mälaren.
     En av de äldre etnonymerna som tycks kunna skvallra om samernas närvaro är Lappkärr i Boo socken från 1400-talet. Roslagen är annars exempellöst fullt med sådana namn (mer senare i artikelserien, i Saepmie Times samt i kommande boken med särpublikationer, Bottniska samer)

MOMMAS MALMGÅRD

Mellan forna Maria sjukhus (grundat 1870) och det omedelbart efter Elsa Laulas tid  invigda Södra BB återfinner vi det idag vad fasad och arkitektonisk struktur beträffar mycket välbevarande Reenstiernska Palatset, också kallat Mommas Malmgård. Här genomgick Elsa Laula sin barnmorskeutbildning från oktober månad år 1904 och december 1905. 
Mommas var ju de holländska bröder Jakob och Abraham Momma; vilka etablerade Kengis, Masugnsbyn och Svappavaara i Norrbotten; så flera andra samiska kopplingar finns här.

Samernas Södermalm fortsätter med # 2 inom några dagar, är vår förhoppning.

Varifrån kom hälsingesamerna?

SouthSaamiHistory

VARIFRÅN KOM DE GAMLA HÄLSINGESAMERNA?

På sistone har vi inför dels projektet Bottniska samer, dels inför flera artiklar om hälsingesamerna sökt att sammanräkna vilka olika provensienser (eller på bättre svenska ”vilket ursprung”) de i arkiven kända hälsingesamerna har.

Lite förklarande kommentarer nedan; annars kommer siffrorna att analyseras och genomgås i de ovan nämna publikationerna, som publiceras senare i vår eller försommar.

Undersökningen avser perioden 1660-1790.
Uppskattning av härkomst explicit angiven i arkiven
för de samer som förtecknats främst i hälsingesocknarnas ministeriallängder.
Även andra arkivtyper har använts.
Total kvantitet av undersökningsmaterial: ca 1 000 samer

Åsele lappmark 4-5%
Ångermanna lappmark 5-7%
Ume lappmark 5-8%
Övriga nordliga lappmarker 4-5%
Ådalen 3% (bl a patriarken Anders Pålsson d.ä 1654-1759)
Medelpad 10-12% (frånsett att en väsentlig del av hälsingesamerna de facto nomadiserade där * ) 
Gästrikland * 3-5%
Dalarna 8-10%
Jämtland * Samma förbehåll som för Medelpad och Gästrikland 2–3%
Västmanland 3-4%
svenskar…

View original post 95 fler ord

Vindkraft, gruvdrift, Elsa Laulas torg… MEDIALÄNKAR OM PETER ERICSON (historiker, föreläsare) 2016-19

– Den eviga exploateringen är ett ständigt problem – gruvdrift, skogsbruk och industrialisering har trängt undan samerna från renarnas traditionella betesmarker.
(PE till Petra Miettinen, Hufvudstadsbladet 6 februari 2018)

 

”Historikern Peter Ericson föreslår att Elsa Laula får ett torg uppkallat efter sig i huvudstaden. Torget borde ligga i de gamla Klarakvarteren i centrala Stockholm.

I början på 1900-talet var den samiska pionjären Elsa Laula en flitig besökare i Stockholm. Här utbildade hon sig till barnmorska, samtidigt som hon agiterade politiskt för samernas sak.

Historikern Peter Ericson, som arrangerar samiska stadsvandringar i Stockholm, föreslår nu därför ett Elsa Laula-torg i de gamla Klarakvarteren, där Elsa Laula huserade under sina Stockholmsvistelser.
(Jörgen Heikki, Sameradion – Oddasat 29 maj 2019)

– Jag tänker mig en bänk och en informationsbod där man informerar om samernas historia och rättigheter, säger Peter Ericson.”

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7231752

PE

MEDIELÄNKAR

Lite mediaplock om undertecknad (2016-19)!
ELSA LAULAS TORG – idag 29/5! https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7231752 (uppföljs i Sameradion söndag)
– Mer finns, och samlas senare!

BILD (ovan): Leif Weckström, Hufvudstadsbladet (publ 6 februari 2018) ARTIKEL: Petra Miettinen, Hbl.

https://www.hbl.fi/artikel/samerna-kampar-mot-vindkraftverk/

Vindkraft, gruvdrift, Elsa Laulas torg… MEDIALÄNKAR OM PETER ERICSON (historiker, föreläsare) 2016-19

– Den eviga exploateringen är ett ständigt problem – gruvdrift, skogsbruk och industrialisering har trängt undan samerna från renarnas traditionella betesmarker.
(PE till Petra Miettinen, Hufvudstadsbladet 6 februari 2018)

”Historikern Peter Ericson föreslår att Elsa Laula får ett torg uppkallat efter sig i huvudstaden. Torget borde ligga i de gamla Klarakvarteren i centrala Stockholm.

I början på 1900-talet var den samiska pionjären Elsa Laula en flitig besökare i Stockholm. Här utbildade hon sig till barnmorska, samtidigt som hon agiterade politiskt för samernas sak.

Historikern Peter Ericson, som arrangerar samiska stadsvandringar i Stockholm, föreslår nu därför ett Elsa Laula-torg i de gamla Klarakvarteren, där Elsa Laula huserade under sina Stockholmsvistelser.
(Jörgen Heikki, Sameradion – Oddasat 29 maj 2019)

– Jag tänker mig en bänk och en informationsbod där man informerar om samernas historia och rättigheter, säger Peter Ericson.”

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7231752

image.png

MEDIELÄNKAR

Lite mediaplock om undertecknad (2016-19)!
ELSA LAULAS TORG – idag 29/5! https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7231752 (uppföljs i Sameradion söndag)
– Mer finns, och samlas senare!

BILD (ovan): Leif Weckström, Hufvudstadsbladet (publ 6 februari 2018) ARTIKEL: Petra Miettinen, Hbl.

https://www.hbl.fi/artikel/samerna-kampar-mot-vindkraftverk/

”Samhällsfarliga element” slåss i Kungsträdgården 1910

Texter om historia

Lördagen den 3 september 1910 hade murarhantlangaren Ernst Nilsson sig en en blöt utekväll. Aftonen slutade inte helt lyckat för den 21-årige Nilsson. Utanför ett kafé i Kungsträdgården hamnade han vid halv elva tiden, full som en alika, i handgemäng med en för honom främmande man.

Då polis dök upp för att avstyra utvecklade sig bråket till kravaller då flera åskådare som dittills lugnt betraktat spektaklet lade sig och attackerade ordningsmakten. Snart var hela Kungsträdgården en kokande gryta där överförfriskade stockholmare slogs mot varandra och mot polis.

Från polisens sida kastade man in allt man hade; beridna poliser dök strax upp och började rida i chock med dragna vapen mot alla som ansågs vara bråkmakare. En stor folksamling trängdes av polisen så småningom in på Norrlandsgatan som därpå spärrades av med en stor järnkedja. Detta ledde inte till att kravallerna avstannade utan snarare trissades upp ytterligare. Under träden och gatlyktorna…

View original post 339 fler ord