”Maria Magd. Matsdotter, 31 år, från Åsele Lappmark, i dito dito.” – Lotten von Düben ser ut att ha fotograferat Maria Magdalena Matsdotter * (litografi efter fotogram av Schlachter & Seedorff)

m3.jpg

Maria Magd. Matsdotter, 31 år, från Åsele Lappmark, i dito dito.

* PE Anmärkning: Namnet på fadern och patronymikon stavas lite olika.
Brukar försöka hålla mig till vanligaste varianten, vilken nog numera är ”Maths-”.
Samtida handlar det oftare om Mats eller Matts-.

II. Plancher. N:o 1— 6 efter original-fotogram från Lappar af L. v. Duben och 
(figg. 13 och 14) af St. Stenberg. Lithografierade af Hrr Schlachter & Seedorff.

von Düben s 515 resp Planch VI (beskuren)

Maria Magdalena Mathsdotter  (1835-1873) var en av de samiska pionjärerna, som tog sig till kungs veterligen två gånger, första gången på skidor till Gävle.

Mer om Maria Magdalena Mathsdotter i Saepmie Times no 1/2018.
Hon var faktiskt världsberömd i samtiden; och blev 1864 god vän med den tillika (ännu mer) världsberömda feministiska ikonen Fredrika Bremer, som även var finländsk nationalhjälte.

Vid studiet av samtida dagstidningar visar det sig att det fanns en annan ung samisk kvinna, som togs under drottningens vingar före Maria Magdalena; som blev skyddsling till såväl änkedrottning Josefina som till Karl XV:S gemål, drottning Lovisa.

Mer även här i bloggen senare; men jag rekommenderar att beställa och besöka föreläsningar och prenumerera på vår tidning om Du vill veta mer på djupet!

Annonser

AFTERMATH POST-”SAAMI TIMES” (in Swedish)

(There will be an English version fairly soon!)

Så samerna (i norr) jagades och drevs bort; tvangs med våld arbeta åt nationella gruvindustrin; åkte på skjutsplikt för storherrarna (det senare var samerna långtifrån ensamma om, det fick humbla bönder ock).

sapmi_baikit_no
Karta från Nordregio. 
http://www.nordregio.se/en/Maps/05-Environment-and-energy/Sapmi/

Och innan dess – liksom efter – trängde hetsiga kolonisatörer bort samer på olika håll. Samma sak som hände i en påtaglig omfattning 1850-1900 grovt räknat.
Samernas trängdes från de bästa fiskeplatserna och tvangs annars döpa sig om det ville fortsätta leva på fiske.

Ännu tidigare hade det vi nu kallar Österbotten koloniserats av svear, som sedermera kom att kallas svenskas. Ruotsalaiset.

Ett svenskt imperium växte, konsoliderades, förstärktes

Det mesta – om än inte allt – av detta togs upp i SVT-UR:S ”Samernas tid”.

Men några centrala delar missades – dessa:

Samerna har fördrivits i alla de länder de nu beror
– I Norge, av privata krafter, lynch-liknande uppbåd som stulit och misshandlat och hotat
– i Sverige, av staten främst under 16-1700-talet; men även 1595, under 1800-talet
och inte minst vid de omfattande tvångsförflyttningarna av karesuandosamer på 1920-tallet.
– i Finland, här handlar det främst om fördrivningar till följd av kolonisation
-i Karelen, samma som Finland, noterat redan på järnåldern.
– i Ryssland, liknar Finland. Detta lands och dess majoritetsbefolkningsövergrepp i äldre tid måste likt Norge redas ut på en grundläggande nivå. Alla länder behövs forskas mer på!

Trolldomsprocesserna mot samer nämndes men kanske inte dess enorma geografiska omfattning i tid och rum:
Från senast runt 1580 till minst 1725 i ett område som sträcker sig mellan Trondheim, Tromsö och Kemi lappmark – till Vadstena i söder! Finland behöver redas ut mer, om samer blev dömda i söder?

Feodala epoken och hur den uppfattades och påverkade Saepmie
Länsherrar, betraktandet av samerna som ”egendom” , uppbörd etc

Rena krigshandlingar mot samerna
Magnus Ladulås kring 1277.

Den moderna historiens organisationshistoria
Vi hoppas SVT-UR tar tag i detta i en uppföljande serie.

Att samerna äntligen uppfattats som subjekt med initiativförmåga får nog annars räknas till en av främsta sidorna hos denna serie, ”Samernas tid”.

Vad jag då ska göra? Skriva om detta. Nu blir det en bok (eller fyra – oklart ännu!).
Det blir också en artikelserie om kolonisation och ingrepp i Sápmi.

Peter Ericson 18 januari 2018

AFTERMATH POST-”SAAMI TIMES” (in Swedish)

(There will be an English version fairly soon!)

Så samerna (i norr) jagades och drevs bort; tvangs med våld arbeta åt nationella gruvindustrin; åkte på skjutsplikt för storherrarna (det senare var samerna långtifrån ensamma om, det fick humbla bönder ock)

Och innan dess – liksom efter – trängde hetsiga kolonisatörer bort samer på olika håll. Samma sak som hände i en påtaglig omfattning 1850-1900 grovt räknat.
Samernas trängdes från de bästa fiskeplatserna och tvangs annars döpa sig om det ville fortsätta leva på fiske.

Ännu tidigare hade det vi nu kallar Österbotten koloniserats av svear, som sedermera kom att kallas svenskas. Ruotsalaiset.

Ett svenskt imperium växte, konsoliderades, förstärktes

Det mesta – om än inte allt – av detta togs upp i SVT-UR:S ”Samernas tid”.

Men några centrala delar missades – dessa:

Samerna har fördrivits i alla de länder de nu beror
– I Norge, av privata krafter, lynch-liknande uppbåd som stulit och misshandlat och hotat
– i Sverige, av staten främst under 16-1700-talet; men även 1595, under 1800-talet
och inte minst vid de omfattande tvångsförflyttningarna av karesuandosamer på 1920-tallet.
– i Finland, här handlar det främst om fördrivningar till följd av kolonisation
-i Karelen, samma som Finland, noterat redan på järnåldern.
– i Ryssland, liknar Finland. Detta lands och dess majoritetsbefolkningsövergrepp i äldre tid måste likt Norge redas ut på en grundläggande nivå. Alla länder behövs forskas mer på!

Trolldomsprocesserna mot samer nämndes men kanske inte dess enorma geografiska omfattning i tid och rum:
Från senast runt 1580 till minst 1725 i ett område som sträcker sig mellan Trondheim, Tromsö och Kemi lappmark – till Vadstena i söder! Finland behöver redas ut mer, om samer blev dömda i söder?

Feodala epoken och hur den uppfattades och påverkade Saepmie
Länsherrar, betraktandet av samerna som ”egendom” , uppbörd etc

Rena krigshandlingar mot samerna
Magnus Ladulås kring 1277.

Den moderna historiens organisationshistoria
Vi hoppas SVT-UR tar tag i detta i en uppföljande serie.

Att samerna äntligen uppfattats som subjekt med initiativförmåga får nog annars räknas till en av främsta sidorna hos denna serie, ”Samernas tid”.

Vad jag då ska göra? Skriva om detta. Nu blir det en bok (eller fyra – oklart ännu!).
Det blir också en artikelserie om kolonisation och ingrepp i Sápmi.

Peter Ericson 18 januari 2018

SAMERNAS HISTORIA Vårkurs Utbildningsdag 19/4 Övik- Anmäl Dig

Unikt tillfälle, 19 april, Bernt Ove Viklund och Peter Ericson kursledare och föreläsare. I Orrestaare, dvs Örnsköldsvik, på Öviks folkhögskola!

Västernorrland blir samiskt förvaltningsområde den 1 februari! Visste du det?
Vi tittar på samerna nolaskogs och sunnanskogs.

Ångermanna lappmark, hälsingesamerna, Medelpads samiska historia
samt ser vi på Höga kustens tidiga samer, sjösamer, kustskogsssamer, skogssamer och naturligtvis fjällsamernas vinterbetande hjordar.
Metod, vetenskapshistoria och de senaste rönen! Om Nordmalingsmålet.
Ett slutgiltigt och fullständigt program kommer nästa vecka.

Sffu – Saepmie undervisning bjuder Er till

V å r k u r s – Utbildningsdag

Anmäl Er organisation snarast!

Lämplig för samebyar, myndighter

 

Fortbildning inom samernas historia

Fokus Mellannorrland, kusten

Arkeologi i fjäll-inland-kust, historia utmed kusten

Nya rön och beprövade metoder och vice versa.

Program kommer kommande vecka!

 

Fortsätter fristående v. 22: Samisk arkeologi i fält

Samt v 34: Etnicitet, vindkraft, antropologi
Även till dessa tillfällen kan du anmäla dig,
specifik prislista och grundprogram till dessa kommande nästa vecka, kring 23 feb.

 

Kurskostnad: 1 deltagare myndighet organisation .. 1140 SEK

(se nedan grupprabatter!)

1 deltagare privat, ensamfirma …… 660 SEK inkl lunch

 

MEJLA ANMÄLAN (idag?): saepmieforskning@gmail.com

Ange om lunch önskas och speciella matönskningar, allergier etc!

 

Mängdrabatter myndigheter, organisationer, samebyar

920 SEK per person inkl lunch om 2 p ….

840 SEK per person ” om 3 p….

760 SEK per person ” om 3 p …..

 

 

SAMEBYAR: Erbjuder förstudier om sedvana från 2 175 SEK inkl moms!

Historiska arkivstudier

HALVA
Förutsättning: Boka i januari

Peter Ericson

Tfn = Sms först 0729070058
saepmieforskning@gmail.com

Meriter:

Sakkunnig Nordmalingsmålet 2000-2011
Sakkkunnig Rätanmålet 2011-2012
Konsulterad i Härjedalenmålet 2012-2013
Konventionsbetesforskning 2016-2017
Renbruksplansforskning 2017-2018
Antikvarie samisk kulturmiljövård 1998-2003
Folkbildningssatsningar samernas historia 2001-2004, 2007-
Utställningsproducent
Författare
Universitetslärare samernas historia, studierektor, doktorand 1995-1998
etc

”… och här vilja dö”. Om en onsdag i maj i Jättendal, och om nykalvade vajor i kustlandet år 1732 m.m

Om de som ”talte god svenska”
K U S T S A M E R – kustskogssamerna, sjösamerna –
om en minst månghundraårig kultur- och nöringsföreteelse 

Det handlar om en nyupptäckt.
Men den är inte gjord av en nykläckt
forskare, utan av en som varit med ett ganska bra tag.

Apropå samiska ”shelters” och ”i stormens öga”…

Undertecknad började följa Medelpads, Ångermanland och Hälsinglands samer i arkiven i samband med en projektledartjänst som inleddes den 15 september 1998.
Det var då jag började arbeta på Länsmuseet Västernorrland (idag kallar Länsmuseet Murberget). Kombinerade färdiga och egna nyinsamlade excerpter. Redan i samband med vårt seminarium i Ramsele 5-6 februari 1999 hade jag ett par tusen namn och drygt tusental till inkom under de följande ren.

Men det var inte förrän år 2014 som jag på allvar i arkiven började följa en av dessa grupper (egentligen tre generationer av ungefär samma upplägg av vinter-/årstidsgrupp) i arkiven. Detta tarvade att mer aller mindre dammsuga ett 40-50tal församlingar i vilka dessa samer rörde sig.

Nomadiseringsområdet är nära nog lika stort som fjällsamernas.
Deras kontaktytor sinsemellan med denna grupp är ännu i huvudsak mest outredd.

På förmiddagen den 17 maj 1732 stötte dessa samer ihop med en ung vetenskapsman från södra delarna av landet; nämligen Carl von Linné.  Dessa samer med sin hanterliga renhjord (60-70 djur – synbarligen vuxna  – nämner Linné) kommer alltså nykalvade. Den unge Carl använder verbet ”hinte”; varför vi tänker att riktningen var helt eller delvis densamma som hans egen. De kan ha siktat på några sjöar eller havsvikar där fisken gick till – eller gå en gängse rutt uppåt Attmar och sedermera vidare västerut.
Ska man tänka sig att han med sitt hästekipage saktar in och samtalar med denna grupp? Han hinner i vart fall fråga gruppen varifrån de kommer – indirekt, med frågan om varför de var så ”långt nere”. ”De sade sig här nere vid havssidan vara födda, och här vilja dö”. Och så de semi-berömda slutorden: ”talte god svenska”. Detta möte äger alltså rum mitt i en period där samerna fördrivs och fördrivits mycket intensivt i ett drygt decennium. Just innan detta har en av de mer drivande maktmännen, Kopparbergs landshövding Danckwardt avlidit (sannolikt av den av honom så illa avskydda faluluften). Linné ska sedermera (1734) råka på dalasamernas kåtor i Äppelbo, och av kyrkoherden få goda vitsord rörande dessa samers kristendomskunskap.
     I gruppen som möter Linné 1732 kan högst sannolikt ha ingått en förmodat rask åldring, som sedermera ska leva till sin 105-årsdag; Anders Pålsson som vådligt avlider av en skogseld i samma Jättendal i oktober månad 1759. Han är en patriark i den aktuella gruppen och sätter 25 barn till världen med tre fruar. Själv är han född i  centrala Ångermanland år 1645 (således kring 87 år denna arla majmorgon!), som dåförtiden utgjorde ett och samma samma län.

Även andra resenärer noterade tidigt samer i kustområdet – exempelvis Outhier 1736 i Harmånger och de La Motraye i (sannolikt) Mo Myskje 1718. Clarke noterar 1799 sommarbete på en vacker ö utanför Sundsvall och Schmidt med sällskap. 1786 tar till och med resenärerna Consett, Bowes och Liddell med sig tre samer från trakten till Old Britain. Om detta står att läsa i andra bloggposter – om Sigrid och Anna Jönsdöttrar och deras samiske kamrat och tillika sockenlappsättlingen Anders Larsson, renhandlaren, affärsmannen och äventyraren från Skogs socken. På max tre veckor effektivt lyckas de ta sig till Göteborg under sommarhalvåret med en liten renhjord. På hemvägen ska de i kungens frånvaro ha blivit uppkallade till slottet av Gustav III:s yngre bror, den ockult lagde Carl XIII (1748-1818) – detta har dock ej kunnat bekräftas ännu.

 

 

  1. Linnés text i bearbetad form via Runeberg, 2. Bottenhavet, 3. Samerna i Ulvöhamn 1890, närmast att betrakta som sentida semi-sjösamer eller säsongsfiskande samer  (i gruppen ingår bland andra Nils Nilsson Burgström och Lisa Stina Andersdotter samt sannolikt Nils Jonsson), yrkes- och närings-/försörjningsmässigt, 4. CvL, mer nedan. 5. Författaren PE, nyss. Mer om bilderna 3 och 4 nedan!

    En väldig mängd  möten mellan resenärer äger alltså runt decennierna före och runt 1800 – och som om inte det vore nog, möter flera tyska resenärer sockenlappar kring 1820-talet. Men redan då erfar detta ”kast” en klar nedgång och de totalt sett ganska omfattande renhjordarna har drastiskt börjat försvinna. Som det ser ut hinner fördrivningarna ikapp dessa eljest från fördrivningarna förhållandevis förskonade samer.

Utöver kustskogssamer ser vi grupper av mer renodlade (!) skogssamer och sedan på samma sätt mer av en sjösamisk livsstil präglade sjösamer. Och sortera dessa från varandra medför en ganska svår hantering; ty de samarbetade ganska ofta och syntes ej sällan i samma fiske- och årstidsläger.

Ser vi dessa strukturer, blir begreppet sockenlappar en mycket mer differentierad
och intressant benämning på en ytterst heterogen grupp folk som syns från tidiga 1700-talet och ända in på 1900-talets mitt omtalade samer på kusten och annorstädes.

NOTERA:

Om dessa samer kommer under det kommande året en utförlig artikel i en antologi under trycket (ca 1½år försenad) författade av undertecknad. Professor emeritus i finsk-ugriska, Lars-Gunnar Larsson har f n initiativet i antologiprocesse, idén till en sådan antologi om sydsamernas historia kom av oss två gemensamt.
En bok kommer också att skrivas, minst en – av undertecknad.
Eventuellt kommer medförfattare att ingå i  ett eller flera av det sistnämnda projektet!
Dessutom kan Du (1) läsa mer om hälsingesamerna i Saepmie Times, samtliga nummer
och (2) Beställa föreläsningar (även för skolor!!) i ämnet av och med undertecknad

Tfn (sms) 0729070058 
Eller mejla saepmieforskning@gmail.com alternativt kontakta mig på Facebook!

Peter Ericson 14 januari 2018

Bilderna 3 och 4:
3. Från Ulvö Museums hemsida, bildtext:
Samer i Ulvöhamn år 1890. Fotograferade av kaptenen på Oscar II:s fartyg Drott.
Fotografiet är taget där hotellet nu ligger.
http://www.ulvomuseum.com/ulvohamn-1905-befolkning-och-bebyggelse
4. Carl von Linné 
Linné i sin kolt efter resan i Lappland. Målningen är en kopia från 1853 av Hendrik Hollander efter ett verk av Martinus Hofman målad 1737 i närheten av Haarlem i Noord-Holland. I handen håller Linné blomman Linnaea borealis som namngivits efter honom.

KUSTSAMERNA, ÖSTSAMERNA, DALASAMERNA …. ? Nya föreläsningsämnen! Boka, först till kvarn!

  1. Om okända sjösamer, kustskogssamer och sydliga skogssamer i Sverige år 1600-1900: varifrån och varthän? Peter Ericson om 15 års specifika studier av ämnet.

    2. HÄLSINGESAMERNA (helsingelapparne)  – var tog dom vägen?
    En studie i livsstil, boplatser, individer, giftasmönster och relationer 1670-1770
    Inför en kommande utförlig artikel under trycket och eventuellt också en nybok!

    3. ”De mest fördrivna” – Samerna i Dalarna, Hälsingland, Ryssland, Karelen och mest hela Finland? Vi tittar också på hur det kan ha sett ut i Norge.

    Erbjudes maj till september 2018. Hela Norden.

    Kontakta mig för prisuppgift.

    Sms 0729070058, +46729070058
    saepmieforskning@gmail.com

    Peter Ericson
    SFFU Saepmie forskning föreläsning undervisning

Nygammal titel ”Om samernas historia i Svealand – Från Vänern till Roslagen ca 1500-1570”! Erbjudes mars- maj samt sep-nov 2018!

[Also with a rendition available in English!]

Om samernas historia i Svealand – Från Vänern till Roslagen ca 1500-1570.
Att samer historiskt bott långt söder ut i Sverige är en ganska okänd historia. Det är också en historia om fördrivningar, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Med denna föreläsning växer ett nytt samiskt landskap fram och ger färg och ny klang åt den svenska och pan-nordiska historien. Peter Ericson driver även bloggen South Saami History.

OBS föreläsning kan hållas i skolföreläsningsform, modell större aula.

Kombinerbart med övriga titlar – ex kvinnohistoria och om sockenlappsdöttrarna Sigrid & Anna som reste till Newcastle 1786.

BOKNINGAR
Mejal saepmieforskning@gmail.com
Eller sms + ringa 0729070058 från utlandet (from abroad) +46729070058

Detta bildspel kräver JavaScript.

Guldnasas njirozan – Kärlekspoesi på utdöd kemisamiska, norska, svenska

Guldnasas, mi vesle simle,
skal vi tenke på å fara
nord i skogen, byrja ferda
langs dei lange myrar,
joike der ein friarjoik?

Kemisamiska Svenska¹
Kulnasatz, niråsam, ängås
Joå oudas Jordee skådhe
nurta wåta wålgesz skådhe.
Abeide kockit laidiede,
Faurågåidhe sadiede.

Ällå momiaiat kuckan, kaigawarre,
patså buårest källueiaure tuun,
Mådhe påti millasan,
kaiga wånaide waiedin.

Ågå niråma buårebåst,
nute åtzån sargabåst.
Taide sun monia lij aigåmasz
sarågåin uålgatamasz

josz iuå sarga åinasim
kiurasam katzesim.
Kulnasasz, nirasam,
kätze, åinakåsz tun su salm.

Kulnasatj, min lilla vaja!
Det är tid för oss att fara,
ge oss av åt nordanskogen,
skynda över stora myrar,
färdas till de fagras hem.

Håll mig ej länge, Kajgavare,
far nu väl, du Kälvejaure!
Mycket rinner mig i hågen,
när jag far på Kajgas vik.

Ränn nu raskare, min vaja,
så att vi dess förr må hinna
fram till den som Sarak sände,
ödet ämnade åt mig.

Ack, att snart jag såge henne,
finge titta på min älskling!
Kulnasatj, min lilla vaja,
ser du hennes ögon nu?

På norska

Guldnasas njirozan 
Guldnasas, mi vesle simle,
skal vi tenke på å fara
nord i skogen, byrja ferda
langs dei lange myrar,
joike der ein friarjoik?

Heft oss ikkje, Gáigavárri 
far no vel, du Gealfejávri,
det kjem så mange tankar til meg
når eg fer på Gáigavuonat

Spring snøgt, mi simle, 
så vi fortare kan komma
fram til ho eg skulle få,
ho som lagnaden har sendt.

Om eg berre kunne få 
ein glytt av ho som eg har kjær,
skund deg, Guldnasas, mi vesle simle,
ser du auga hennar, du?

Kemisamiska Svenska¹
Pastos päivä Kiufwrasist Jawra Orre Jaura,
Jos koasa kirrakeid korngadzim
Ja tiedadzim man oinämam Jaufre Orre Jawre
Man tangasz lomest lie Sun lie,
Kaika taidä mooraid dzim Soopadzim,
Mack taben sadde sist uddasist.
Ja poaka taidä ousid dzim karsadzin,
Mack qwodde roannaid poorid ronaidh.

Kulckedh palvaid tim Suuttetim,
Mack kulcki woasta Jaufrä Orre Jaufrä.
Jos mun tåckå dzim kirdadzim Såäst worodze Såäst.
Ä muste lä Såä dziodgä Såä,
maina tåckå kirdadzim.

Äkä lä Julgä Songiaga Julgä, äkä lä Siebza
fauron Siebza, Maan koima lusad
dzim norbadzim.
Kalle Ju läck kucka madzie wordamadzie
Morredabboid dadd päiwidad, linnasabboid
dadd Salmidadd, liegäsabboid waimodadd.
Jus kuckas Sick patäridzick,
Tanngtied sarga dzim iusadzim.
Mi os matta lädä Sabbo karrassabbo
Ku lij paddä, ia salwam Route salwam,
Käck dziabräi siste karrasistä.
Ja käsä mijna täm Oiwitäm, punie poaka
tämä Jurdäkitämä. Parne miela
Piägga miela, Noara Jorda kockes Jorda.
Jos taidä poakaid läm kuldäläm,
Luidäm radda wära radda.
Oucta lie miela oudas waldäman,
Nute tiedam pooreponne oudastan man kauneman.

Må solen lysa varmt på Ekorrvattnet!
Ifall jag stege överst upp i granen
och visste att jag såge Ekorrvattnet,
där hon dväljs i ljungen,
skulle jag fälla alla dessa träden
som här ha vuxit upp på sista tiden;
jag skulle skräda alla dessa grenar,
som bära vacker grönska.

Jag lät mig drivas av de lätta molnen,
som färdades på väg mot Ekorrvattnet.
Jag flöge gärna dit med kråkans vingar,
men jag har inte ens fått knipans vingar
att flyga med dit bort;

ej heller gåsens vingar eller fötter
att ta mig fram till dig.
Visst har du väntat, dina bästa dagar,
med dina milda ögon, med ditt varma hjärta

Ifall så vore, att du flydde fjärran,
skulle jag ändå hinna fatt dig snart.

Vad finns det som kan vara hårdare
än band av senor eller kedjor
som strama hårt, som fjättra huvudet,
förvrida tankarna.

Gossens sinne är vindens sinne,
den unges tankar äro långa tankar.
Ifall jag lyssnar på dem alla,
då slår jag in på orätt väg.
Jag måste välja mig en enda håg
att jag må hitta vägen.

Översatt av Björn Collinder 1953, text via Wikipedia (norska från samer.se)

Olaus Mattson Sirma (ca 1655 – 1719)
Olaus Matthiae Lappo-Sirma
Ovlla Mattipoika Sirbma

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kemisamiska

https://sv.wikipedia.org/wiki/Olaus_Sirma