19 juni 2022 var det dags igen. Då hade Magnil Eli Olsson – i sin tur i hög grad via Sebastian Casinge – kommit i kontakt med en massa väldigt intressanta och oerhört skrämmande arkivuppgifter som visade att våra äldre rön om en rätt begränsad fördrivning av gävleborgssamerna uppenbarligen bara varit en cchimär, toppen av ett isberg!
”Fördrivningen av samer från Gävleborg mera omfattande än tidigare känt
Att samer fördrevs från Gävleborg i samband med införandet av sockenlappssystemet har varit känt sedan tidigare. Men nya arkivfynd visar att fördrivningen var betydligt mer omfattande.
– Många av oss historiker tycks ha underskattat de reella fördrivningarna, säger historiken Peter Ericson.
Arkivfynden gäller Hedesunda och Hille i Gästrikland, samt Bjuråker och Njutånger i Hälsingland. Till exempel i Njutånger häktades fyra skidande samiska män, som skildes från sina familjer.
Tidigare har tvångsförflyttandet av 13 samiska individer från Gävleborg varit kända. De nya fynden höjer siffran till 61 stycken konstaterade fall av tvångsförflyttade samer, samt åtskilliga splittrade familjer. De ska ha flyttats till Västerbotten och Jämtland.”
Peter Ericson intervjuas i SVT Gävleborg 19 juni 2022.
– När samerna tvingades att bli bofasta så började de att dö, säger historiken Peter Ericson, som specialiserat sig på södra Sapmis historia. (SVT Gävleborg 24 nov 2021)
Det kommer – i kontrast till vad som ganska nyligen sagts – att kunna bli en del föreläsande, forskning och annat
Boka gärna Här och nu mitt deltagande i webbpaneler och på seminiarier osv! Tfn +46729070058 (sms först) eller epost saepmietalks@gmail.com
Beställ: – Stadsvandringar Stuehkie Sthlm Teman – rundor: Norra rundan, Södra rundan med eller utan Lindhagenspecial
– Forskning. Boka utredningar och förstudier. Förstudier har gått upp i pris, men uppföljningar är billigare (ca 20%).
– Föreläsning Primära teman Samernas historia och förhistoria i Finland, (från samerna) Stulen mark i Jämtland län Sydursamiskans väg till södra Norge och mellersta Sverige SKOLFÖRELÄSNINGAR i södra och mellersta Finland på engelska eller svenska Universitetsföreläsningar (erfarenhet sedan 1995) Skolföreläsningar i Sverige om samernas historia ioch förhistoria
Föreläsningar om Stockholms historia
Föreläsningar om Sveriges historia
Föreläsningar om Nordens historia
STREAMADE föreläsningar och deltagande kan också beställas! Men tills vidare Helst Live!
KONTAKT: Tfn +46729070058 (sms först) eller epost saepmietalks@gmail.com
Bilderna: Karin Stenberg och Carl Lindhagen ca 1919; undertecknad i foto av Jonas Brunnström 2019. Fiskesamerna på Ulvön 1890, länkar senare till plats med indo, samt Lars Larsson Kråik. Mer info om alla bilderna planeras att inediteras senare i veckan!
Jouni Tervalamp 2021: Historikern Peter Ericson har skrivit sin femte del om samisk historia.
Något nytt från hans tidigare avsnitt är det inte. Peter menar att stort sett från Medelpad och nedåt till Mälaren pratade samerna ett paleoeuropeiska språk innan sydursamiska befolkning kom över Östersjön från Finland ca 150-600 e. Kr. Ordet soldat vet vi är ungefär 1800 år gammalt och kommer från romerska guldmynt solidus som avlönade romerska soldater. Det lever kvar än idag i svenskan. Om samerna pratade ett paleoeuropisk språk från Medelpad ned till Mälardalen skulle det finnas 100-tals tyopgrafiska namn på sjöar, älvar, myrar med flera som borde ha levt kvar och man skulle även finns paleoeuropeiska ord i dagens svenska. Var är alla paleosamiska platsnamn? https://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2021/07/nyheter-om-arkeologi-och-historia-1.html
MOI: – Du har ganska höga pretentioner på tvåtusen år gamla platsnamn. Sedan borde du ju fråga Ante Aikio och de andra språkhistorikerna detta, då det ju är dom och inte jag som har listat ut det här med de palaeoeuropeiska språket. Sedan bör jag nog framhålla att aldrig hävdat att detta språk skulle ha talats ned till Mälardalen, finns veterligen inga sådana belägg. Ordet soldat kan i detta sammanahng verkligen inte bevisa någonting. Däremot baltiska lån i ursamiska dialekter som blev mellansvenska önamn som Sållen, sydsamiska ord som tjaetsie (vatten) – felande länken i uraliska sammahang och allt det som de finländska språkhistorikerna talat om i åtskiliga decennier.
Jouni igen, ibid: P.S. Historikern Peter Ericson skulle återkomma om paleoeuropeiska språk under sommaren, enligt mejl från honom. Här är webbsidan att hålla ögonen på: (denna)
MOI:– Nå, det var tyvärr för optimistiskt. Beklagar! Nu skapade jag emellertid bokprojektet GÅUDIES sistlidna årsskifte och har till detta knutit till mig trenne gästförfattare emedan jag på lösa grunder exkluderades från det antologiprojekt som själv hade initierat. Detta och forskning för brödfödan har tagit all min tid sedan i somras. I Gåudies kommer ”alla svaren”. Jag har inga extra intäkter utan måste forska ca 50h/v samt föreläsa för att överleva. Skriva får jag göra på lediga stunder.
Förhandsbeställ min (PE) bok (med gästbidrag, essäer av finländska arkeologen och språkvetaren Minerva Piha (strax på Levangers universitet, dvs NORD), masen och genealogen Magnil Eli Olsson och arkeologen och skogskompetente ångermanlänningen Bernt Ove Viklund) :
Sökes: ARRANGÖR till 1-2 datum v. 36-37 (11-13/9) samernas historia i X och Y län!
Peter Ericson ”Nya tankar om samernas förhistoria och historia i Midälvaland och Angaria” (eller annan liknande titel) (Hur har vår syn på samernas äldre historia och förhistoria ändrats under de trettio år som gått sedan jag började?)
Söndag 11:e Sundsvall/Medelpad kväll eller dag
Ti 13 sep HÄLSINGLAND eller ÅNGERMANLAND T ex Bollnäs, Arbrå, Sandviken eller Kramfors/Nordingrå/Ullånger
Börjar kännas som dags att summera flera somrars utflykter. Inte minst årets 2022 års utflykter har lärt oss att de samiska kulturmiljöerna mår fruktansvärt dåligt och är – trots våra fleråriga Ljusminneprojekt – i hög och skamlig grad okända och ännu oregistrerade. Skuldbördan bör fördelas ganska jömnt mellan Länsmuseet och Länsstyrelsen i Västernorrland. Bättre kan ni!
Jag låter i övrigt bilderna tala och återkommer med mera funderingar.
Högom 2021: stor mage på gamle granlobon och gravkomplexets nordöstra hörn mot Ättehögsvägen.
Lite aning om nivåskillnaderna ger kanske denna bild.Utsikt (förutom sambon i förgrunden) emot forna sockengränshållet, eller om man så vill: empot Snudsvalls sydvästra utkanter.UNdertecknad: ”Här måste ha funnits en stad!” Dags att gräva igen?! Gångna vintern figurerade jeg i samband men Northvolts expansion. Jag citerades praktiskt taget totalt fel och i hög grad tvärtemot vad jag sa. Vad man absolut kan fastslå är att det finns ett stort antal samiska kulturmiljöer i den trakt som här är karterad.Sättnas fornborg.Mera Högom.Sambo Monika står vid Kvinnokullen.Lappkojholmen i Hässjö förärades ett besök. Det blir en annan årstid och med andra kläder nästa gång! 🙂 I Säbrå sockens allra nordligaste del har forna Vägverket exploaterat sönder en massa samiska lämningar.Lämnar Säbrå för Högsjö (mer i kommande avsnitt).Detta är faktiskt bara något hundratal meter från Midlanda, numera Sundsvalls flygplats. Den här ön, Skeppsholmen, var ett tillhåll för sjösamer under sent 1700- och huvuddelen av 1800-talet, troligtvis också en bra bit in på 1900-talet.
I oktober handlar det om regional historia och om etniska rensningar I slutet av oktober likaledes regional historia och plats-, ort-, socken-, natur- och terrängnamn i Österbotten. I november kommer det att handla om sanningskommissioner och samernas rättshistoria osv.
Alla platser är inte bestämda än i och med att det i något fall är internationella organisationer samt i ett annat fall en länsstyrelse som arrangerar… Men några förhållandevis säkra kort på orter eller platser grovt är GÄVLE, HUDIKSVALL, MAXMO och HELSINGFORS.
VILL DU BOKA MIG TILL DIN ORT? Andra halvan oktober och flera veckor i nov-början dec är ännu möjligt att boka! Luckor finns på våren också. Men det gäler att inte dröja för länge, ty forskaruppdragen dugar tätt och kan hindra föreläsningar i vinter! –Ring +46729070058 (sms först är effektivt); eller epost saepmietalks@gmail.com
Jag ska ge ut denna essäsamling! Vill Du köpa och läsa den? Visa Ditt intresse nu omgående, så går jag snarast till tryckeriet! – Här kan Din Intresseanmälan göras, till boken ”Gåudies: Essäer om samernas historia”! Mittnordisk historia och förhistoria från Åland över Oppdal, Helgeland över Kvarken och Saimen till Ornö.
Lär känna Sigrid och Anna Jönsdotter.Carl och Anna Lindhagens sommarparadis Angsta i Ytterlännäs, Ångermanland.Stillbild på Författaren ur tv-medverkande (SVT-Gävleborg) i slutet av nov 2022.Maria Magdalena Mathsdotter kommer att ges utrymme i boken.Vid Gulldynt i österbottniska Vörå, mycket spännande kulturmiljöer.Axel Malmströms foto från 1910 över kvarteren närmast S Klara kyrka i korsnnigen Vattugatan/Klara södra kyrkogata innehåller även skylten på C Ågrens pensionat, som Elsa Laula bebodde våren 1904. SSA.Högom sommaren 2021. Foto: Monika E Pensar.Pyhävuori vid Lappajärvisjön i Österbotten Platsen sögs ha varit ett samiskt läger bl a på 1200-talet. Foto: MEP.Detalj ur Cotton world map från medio 1000-talet.Justinianus I, som gav namn åt mid iron age-pesten.Vid min barnmdoms Högom. Bildcreditrs inarbetar under februari.Hövdingasvärdet, detalj, Högom, Selånger socken. Foto: Gunnel Jansson, ATA. Originalfotot ägs av Sundsvalls Museum.
Lite om boken:
Gåudies tar form: Om folkvandringstida Högomsriket och tiden före i Midälvaland, ca 200-500 AD, sydursamiskatalarna med tre nya avsnitt till bloggartikelseriens nya, redigerade versioner; förhistoriska ortnamn, mittnordiska och bottniska allianser i det anglosaxiska världen kallar middle iron age; samt massor om samernas ”mellansvenska” historia. Och om sjösamerna i Medelpad, skogssamerna i Hälsingland osv. Vi tar fatt i det nu aktuella forskningsläget – utreder, utvecklar allt därifrån. Boken innehålle även en hel del om den glömda sydliga samt kustbundna samiska historien och förhistorian i Finland.
Gåudies innehåller också artiklea från historisk tid och en del om den tidigaste organiseringen och samarbetet mellan Carl och Anna Lindhagen och samiska portalgestalter. Som vanligt i mina projekt har kvinnorna en mycket framkskjuten plats.
Gåudies kan Du beställa här och nu. Se länken ovan!
Ha det gott & hoppas Du hjälper mig att få boken utgiven genom att köpa den! Dela även gärna detta ”överallt”!
ESSÄSAMLINGEN som ger dig bakgrunden till den tidiga samiska organiseringen liksom i syskonen Lindhagens samiska engagemang. Beskrivning kring samiska föregångskvinnor och sydliga visten och samisk infrastruktur*. Längre fragment ur samernas historia och förhistoria, fokus i söder, Mittnorden och öster samt lite om ortnamn. Läs här mer om vad du har att vänta:
G å u d i e s betyder ”trumma” på den gästrikesamiska som Holmberger upptecknade kring 1770-71 och som Lars-Gunnar Larsson, professor emeritus i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet beskrev i boken som utkom för fyra år sedan, Per Holmberger och sockenlapparnasspråk.
G å u d i e s tar upp samernas förhistoria på sydlig, insjöfinländsk och ”mellansvensk” botten. Här får man även läsa om samiska föregångskvinnor, äventyrliga resenärerna de två hälsingesamestintorna, systrarna Anna och Sigrid Jönsdotter, födda på 1760-talet och stadda på resa som unga vuxna tillsammans med sin släkting den samiska renuppköparen och affärsmannen Anders Larsson, till Northumberland, North Durham och Newcastle m fl brittiska orter via Göteborg och Nordsjön efter en månadslång vandring med en mindre renhjord genom ett sommarhett Sverige i juli 1786. Jag berättar om familjen, om fadern Jöns strävsamma liv som sockenlapp i två vidsträckta hälsingesocknar – Njutånger och Enånger – och som säljägare på Mössön utanför Iggesund, om Anna och Sigrids liv som fiskare, om modern Cicilia Jons- eller Jonasdotters intressanta rötter med föräldrarna Jonas och Sigrid (födda 1696 resp 1695) nomadiserande på sätt ytterst få samer noterats göra med ett yrkes- och näringsliv som utspelade sig mellan sydligaste Jämtland, inre och västra Hälsingland med västra Medelpad samt södra hälsingekusten; möjligtvis i någon månm dels flyende från rysshärjningar, dels från tvångsförflyttningar. Till slog dom sig ned i Forsa, där Cicilias morfar kom att bli sockenlapp. Mycket talar för att det var i dessa trakter som Cicilia och Jöns först möttes. Också dessa samer rörde sig konstant mellan två socknar; Forsa och Hög.
G å u d i e s ger dig unika inblickar i drygt trettioåriga forskningsrön om sydliga samer, sjö-/kust-/fiskarsamer, skogssamer, kustskogssamer och fjällsamer samt om sockenlappar och samiska handelsmän och -kvinnor. Mer om innehållet kommer i nästa del om den kommande essäsamlingen.
Förhandsbeställa? Eposta till essasamlingengaudies@gmail.com och/eller invänta den kommande sidan för förhandsbeställningar (som tyvärr dröjt pga mycket jobb)
Tills vidare: följ gärna mina aktiviteter i facebookeventet om Gåudies (länk nedan); FB-gruppen Så stals Sápmi; FB-sidan Saepmie Talks eller här i bloggen!
Med vänlig hälsning och ha en superskön lördag och helg!
Peter Ericson (”Mr. Southsaamihistory”)
* Tack till den förträffliga förmedlaren Bernt-Ove Viklund för detta användbara uttryck!
Johan Tirén 1904. Ericson i österbottniska sommarparadiset.Föreläsning på Kristinehamns Konstmuseum i december 2016 om bl a värmlandssamerna. Foto: Monika E Pensar.Pehr Hilleström, okänt år. Foto av Jens Mohr för Hallwylska museet, Titel The Costumes of the Lapponians. Wikimedia Commons.Vy från Elsa Laulas pensionat 1904 på Klara S kyrkogata,Bilden til vänster är en detalj ur denna, av Malmström ca 1909-10.Ericson invid Indalsälvens övre medelpadska flöden.Maria Magdalena Mattsdotter 1835-1873.Anna och Sigrid Jönsdotter 1786.Bilden som bilden intill är detalj ur. Av (sir) Thomas Bewisk 1786.
En av samerna med åsele-, vilhelmina- och ångermannalappmarksrötter som levde sjösamiskt liv in i efterkrigstid: Anna Kristina Burgström (1883-1971).
Anna växte upp i Ådalen, och Högsjö (där statsminister Fälldin sedermera huserade) och hamnade sedan i ett torp i Lövvik, Nora. Hon hade fötts 4 juni 1883 i Vilhelmina, ev. i Sutme. Om somrarna levde hon sjösamiskt liv. Fadern, Nils Nilsson Burgström, född 1855, dog 1924 hade renmärke och renhjord. Den sköttes tidtals av andra, vanligtvis av fjällsamiska fjällsamer. Hjorden tjänade som en garant eller försäkring mot absolut armod.
Anna var gift två gånger och bodde från mitten av 1920-talet i torpet på Svartnoranäset nära Högakustenbrons norra fäste. Man samlade rötter och slöjdvirke och tillverkade tvagor och borstar och kan i äldre tider även ha idkat viss reptillverkning. Produkterna bytte man mot mat eller sålde i hamnar i t ex Hälsingland. Den arena man rörde sig inom sträckte sig från såvitt vi vet åtminstone Norrala och upp till och med Västerbotten. Mest hölls man dock i Nordingrå och östra samt södra delarna av Nora socken och till 1940-tal i Bölen, Högsjö socken samt på Lungön utanför Härnösand.
Det finns många berättelser om Anna Kristina. En är när hon getade ren kring Norafjärden och gick över (med eller utan ren) isen till Hemsö – vanligt vinterbetesområde – och deltog i högmässan i kyrkan där och sedan vandrade tillbaka över isen. Det låter som om den episoden skulle kunna vara hämtad ur en av de sista stora rajd-åren till kusten, kanske 1925/26 eller 1928/29.
Många informanter som undertecknad talade med under åren på länsmuseet (och även åren närmast därefter) var i 90-100-årsåldern. Många högakustenbor visste att berätta om Burgströms. Min mormor (100 år 2021) har en hel del minnen från då Anna satt och band kvastar på bron till deras hemman i Fällsvik, Nordingrå. Hennes äldre bror har tidigare berättat mer ingående om generationen tidigare, t ex Annas mamma Lisa Sina Andersdotter (f. Kobdock) född 1851, som ville ha rököppningen – riehpene – och bara himmelen ovanför den över sig när hon sov på somrarna, därav följde att kåtastängerna (reahppen på nordligare samiska varieteter) alltid följde med i båten.
Samiska kulturleden Gälnoe jïh plaaves mearoe (på svenska Hällmarker & blått hav) i Kramfors kommun anlades av EU-projektet Ljusminne och Länsmuseet Västernorrland tillägnades i hög grad Burgströms, den anlades 1999-2001, och invigdes på Nordingråvallen av dinehkvinnan Roberta Blackgoat från Big Mountain i Arizona.
Det kommer bli en artikel om Anna Kristina i essäsamlingen Gåudies – bok om samer i Mittnorden, söder, öster. Guidning i hennes och Burgströmarnas sjösamiska liv och andra aspekter kommer förmodligen att erbjudas under kommande somrar och eventuellt höstar (kanske någon vår). Streamade och levande föreläsningar är också möjliga att beställa, och kommer med största sannolikt att presenteras, erbjudas och beställas redan senast från och med senare delen av februari månad 2022. Det första datumet för en streamad föreläsning ligger en bit in i mars och det första live-tillfället kan komma att hamna i april 2022.
Fotot från 1960-talet var ursprungligen infört i Västernorrlands Allehanda; men är i denna form hämtat ur undertecknads artikel i Tidsspår 2004 (red. Bergvall – Persson, Härnösand 2004).
BESTÄLL ”Talks” med PETER ERICSON till mellan 4 februari och 10 dec 2022!
SEX olika webbföreläsningar, kan utvecklas till webbinarier eller kurser. ### = Förkortad veersion kan bokas till 15% rabatt inför 4-8 februari 2022. Obs boka i sådana fall senast 2 feb!
1. VAD HÄNDE EFTER ETNISKA RENSNINGARNA 1720-32? ** Vilka var sockenlapparna? Hur kunde tusen eller fler av denna grupp samer dö? Jag tecknar en bild av den tidens Sverige. Från 10 maj till 10 dec 2022 ### 2. SYDLIGA SAMER (datum och fler detaljer presenteras senare) ** april-nov 2022 3. SAMER I FINLAND från förhistorien till medeltid ** maj-dec 4. HÖGOMSRIKET & SYDURSAMISKATALARNA. Förhistoriska samer i Mittnorden, Svealand, Bergslagen feb-dec 2022 ### 5. SAMISKA ÅRSTIDSLÄGER i Mellansverige 1690- till 1850-tal. Från 25 års studier av detta område. 25 april – 10 dec 2022 6. SAMISKA FÖREGÅNGSKVINNOR 1388 – 1988, mer info senare! ** maj-okt ###
### Versioner av dessa finns tillgängliga till 6 februari eller datumen runt detta: 4 – 8 feb.
SouthSaamiHistory 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.