Vindkraft, gruvdrift, Elsa Laulas torg… MEDIALÄNKAR OM PETER ERICSON (historiker, föreläsare) 2016-19

– Den eviga exploateringen är ett ständigt problem – gruvdrift, skogsbruk och industrialisering har trängt undan samerna från renarnas traditionella betesmarker.
(PE till Petra Miettinen, Hufvudstadsbladet 6 februari 2018)

 

”Historikern Peter Ericson föreslår att Elsa Laula får ett torg uppkallat efter sig i huvudstaden. Torget borde ligga i de gamla Klarakvarteren i centrala Stockholm.

I början på 1900-talet var den samiska pionjären Elsa Laula en flitig besökare i Stockholm. Här utbildade hon sig till barnmorska, samtidigt som hon agiterade politiskt för samernas sak.

Historikern Peter Ericson, som arrangerar samiska stadsvandringar i Stockholm, föreslår nu därför ett Elsa Laula-torg i de gamla Klarakvarteren, där Elsa Laula huserade under sina Stockholmsvistelser.
(Jörgen Heikki, Sameradion – Oddasat 29 maj 2019)

– Jag tänker mig en bänk och en informationsbod där man informerar om samernas historia och rättigheter, säger Peter Ericson.”

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7231752

PE

MEDIELÄNKAR

Lite mediaplock om undertecknad (2016-19)!
ELSA LAULAS TORG – idag 29/5! https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7231752 (uppföljs i Sameradion söndag)
– Mer finns, och samlas senare!

BILD (ovan): Leif Weckström, Hufvudstadsbladet (publ 6 februari 2018) ARTIKEL: Petra Miettinen, Hbl.

https://www.hbl.fi/artikel/samerna-kampar-mot-vindkraftverk/

Annonser

Vindkraft, gruvdrift, Elsa Laulas torg… MEDIALÄNKAR OM PETER ERICSON (historiker, föreläsare) 2016-19

– Den eviga exploateringen är ett ständigt problem – gruvdrift, skogsbruk och industrialisering har trängt undan samerna från renarnas traditionella betesmarker.
(PE till Petra Miettinen, Hufvudstadsbladet 6 februari 2018)

”Historikern Peter Ericson föreslår att Elsa Laula får ett torg uppkallat efter sig i huvudstaden. Torget borde ligga i de gamla Klarakvarteren i centrala Stockholm.

I början på 1900-talet var den samiska pionjären Elsa Laula en flitig besökare i Stockholm. Här utbildade hon sig till barnmorska, samtidigt som hon agiterade politiskt för samernas sak.

Historikern Peter Ericson, som arrangerar samiska stadsvandringar i Stockholm, föreslår nu därför ett Elsa Laula-torg i de gamla Klarakvarteren, där Elsa Laula huserade under sina Stockholmsvistelser.
(Jörgen Heikki, Sameradion – Oddasat 29 maj 2019)

– Jag tänker mig en bänk och en informationsbod där man informerar om samernas historia och rättigheter, säger Peter Ericson.”

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7231752

image.png

MEDIELÄNKAR

Lite mediaplock om undertecknad (2016-19)!
ELSA LAULAS TORG – idag 29/5! https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7231752 (uppföljs i Sameradion söndag)
– Mer finns, och samlas senare!

BILD (ovan): Leif Weckström, Hufvudstadsbladet (publ 6 februari 2018) ARTIKEL: Petra Miettinen, Hbl.

https://www.hbl.fi/artikel/samerna-kampar-mot-vindkraftverk/

SÁPMI I FOKUS, historia! Välkomna – deltag, boka, bilda!

Saepmie Utbildning i Stormens Öga! Dekalog (10-av något) av spännande aktiviteter!


Vårt utbud, det som är klart idag 190412 till och med oktober

1. Stadsvandringar Sthlm. Premiär!

Säsongspremiär to 2 maj Mariatorget kl 12.30

Förhandsbetalning Swish 0724243922

(Swedbankkonto nedan, prisinfo repeteras i em)

Fredagen 10 maj Mariatorget, samling kl 11.00.
(finns även kortare och längre vandringar!)

2. Kurs Bollnäs etc
Samernas historia i hela Sápmi och i Hälsingland med omnejd,
datum och lokaler fastställer inom några dagar.
Erbjuder kurser på distans och ambulerande;:
Samernas historia, Sápmis historia och samernas organisationshistoria.
Specialle kurser för lärarstuderande finns.
Flera kurser riktar sig till samiska organisationer och förvaltningskommuner!
SMS först, ring sedan: 0729070058.

3. Föreläsning Njurunda 17 april
Samernas historia i Njurunda (inkl kort Sápmi-historik)

4. Skolföreläsningar plus handledning Helsingfors.
Nya datum 26 och 29 april i Stor-Helsingfors – ännu vakanta att boka för Er!
nbjudningar har gått ut till de svenska gymnasierna samt någon tiondeklass i Nylands län. Fler datum och skolor tillkommer. Har föreläst på Tölö och Lärkans gymnasier, fler på gång. Boka pronto: saepmieutbildning@gmail, tfn +46729070058 (texta med fördel först!)

Johan_Tirén-Samepojke_leker_med_sin_hund

 

5. De samiska historiedagarna.
Sámi History Days 3-5 okt i Helsingfors.

Tid och plats kommer.

6. Senare föreläsningar – troliga datum:

26 sep Jakobstad (Nanoq, dvs inte i staden), obekräftat 190412

24 okt Uppsala (Träffpunkten) kl 18-20

Flera orter och även tidigare datum tillkommer.
Förfrågningar ligger ute i hela Mälardalen, Gävle-Dala m fl distrikt.
Hade gärnat deltagit i Ume samiska vecka, men måste tacka nej till Jokkmokks marknad 2020,
då jag är bokad på Arbis i Helsingfors 5 feb 2020.

I skrivande stund ter det sig sannolikt med 1-2 föreläsningar mellan Värnern och örebo, trol Karlskoga
och sedan antagligen Kristinehamn eller Degerfors.

7. Konferens om regional kolonialism Jämtland,
datum och ort kommer!

8. Saepmie Times kommer ut i bokform, först som PDF.

9. Boken Bottniska samer växer fram.
Därpublikationer om olika regioner går att förhandsbeställa!

10. Ett etnologisk projekt med samer i fokus
startar i XYZ-län närmsta tiden,

VÄLKOMNA ATT BOKA OCH DELTA!
Anmälan generellt till: saepmieutbildning@gmail.com,
samma vid förfrågningar om samarbete etc
Förhandsbetalning Swish 0724243922
Swedbank privat 2240045340, clearing 84202

Peter Ericson
Saepmie utbildning
Enskild firma

Smakprov ur ”Samiska bottniska landskapet” (arbetstitel!), en kommande bok (I/III)

Om det samiska bottniska landskapet i arkiven – från St. Petersburg till Kolmården.
Samiska spår, avtryck och boplatser i havsnära trakter

Av Peter Ericson (redigerat 13 januari 2019)
(förhandsbeställningar på boken på fb-sidan southsaamihistory kommer att erbjudas; samt inom kort på en egen hemsida.
Serien kan också läsa avsnittsvis i Saepmie Times, del 1 ute inom kort!)

Vi hade kunnat börja på Karelska näset, numera i Ryssland, i Lapausei, dvs Lappvattnet, eller kring Lappeenranta i sydostligaste Finland, i de trakter samer skattade runt 1540 eller varför inte vid det Katinala gods varunder skattande tavastesamer låg år 1390. Men nu handlade det dels om kusten, och dels har vi alltså högre beviskrav på boplatser än enkom toponymer om än aldrig så många.

Så vi inleder alltså vår i huvudsak rapsodiska genomgång lite försiktigt i forna Österbottens län; det (bildade 1634) som delades i Uleåborgs respektive Vasa län år 1775.

Vi startar med Hailuoto, dvs Carlön (idag Karlön). Den samiska sijte som bodde där med sina tidtals minst 400 renar omskrevs av exempellöst många sinsemellan oberoende källor, finländska geografer inte minst och svenska 1776-1795, ex Hushållningssällskapet och Geografisk årsbok. Ön ligger alltså utanför Oulu = Uleåborg, som f ö har ett namn som vanligen kopplas till äldre samisk och ska betyda våt- eller sankmark, möligen ett med det fornnorrländska og besläktat ord. Lite längre norrut omkring Kemi – på svenska tiden kallat Chimeå – samt enligt samtida dagspress s k ”elf-lappar”, dvs älvsamer utmed huvudvattensystemet. 1880 (t ex) omtalas samer med renhjord på vinterbete nära Kemi stad.

En 716 år gammal toponym vid södra österbottenskusten – som sedermera låg till grund för den historiskt intakta staden Kristinestad – väcker stort intresse, nämnd i förbigående i ett brev skrivet av Birger Magnusson, Birger Jarls sonson; nämligen den gamla storsocknen Lappfjärd. Kombinationen etnonymen lapp och sund/sand/vik/fjärd är högst frekvent. Den här är dessutom oerhört gammal.

Likafullt är toponymerna, terräng- och platsnamnen av oerhört stort intresse. Varje kartblad i svenska delen av Österbotten röjer uppenbara såväl lapp-namn (oftast) som ren-namn (ibland). Denna företeelse är utan minsta tvivel starkast vid kusten och ute på öarna. Några exempel:

Esse: Lappfors, Nederlappfors, Överlappfors 
Lappfjärd: Lappfjärd 
Lappo: Lappo 

Då ska vi också notera att detta uteslutande handlar om finlandssvenska bebyggelsenamn, som det kallas. De finskspråkiga är ej medtagna, det är inte alltid dessa toponymer sammanfaller. Minst tiotalet fler sådana namn finns i Österbotten, främst på sjökorten: SLS har inte tillnärmelsevis fått med alla.

S k ”lapp”-toponymer kommunvis – en kort jämförelse över Kvarken och Bottenhavet/Östersjön

Jämför vi med Åland, det mellannorrländska kustlandet eller Roslagen är antalet lapp-namn till synes koncentrerat störst i Nykarleby och Vörå kommuner, tätt följt av Kristinestad. Sedan om vi ser på Norrtälje, Östhammar, Stockholm och Haninge kommuner så har dessa var för sig sina sådana koncentrat av namn. Exempel på sådana har vi bland annat där kring Ornö, Saltsjöbaden/Värmdö, Häverö och Forsmark – emedan Södertörn bör undersökas närmare, liksom Mälaröarna.
Dock finns det alltid felkällor här; man må komma ihgågatt en närstudie av sjökort, Ekonomiska kartan etc samt, naturligtvis, samtal med initierade informanter valigtvis ger ett mer omfattande resultat än att bara titta i ortnamnsregistret eller dess finländska/finlandssvenska motsvarighet. Samtidigt håller vi i minnet att finska namn här ej medtagits. Å andra sidan dominerar de finlandssvenska namnen kraftigt i de specifika kusttrakter vi undersökt. Troligen skulle en djupgående undersökning av södra Finland komma att ge en kraftig uppräkning av namn där.
Fokus är är alltså främst på havsanknutna toponymer. Hudiksvalls kommun ligger i södra Norrland men inte minst med Hornlandet finns ett antal sådana havsnära eller -anknutna namn inom den kommunen. Umeå har några på Holmöarna. Fortfarande talande kommunvis har Kramfors genom Nordingrå och Vibyggerå en rad sådana namn- Örnsköldsviks ligger generellt lite längre in. Nordmaling har flera havsanknutna lapp-toponymer belagda på 1700-talet. Tynderö i Timrå [ — ] 

Lappfjärd, dvs Kristinestad (olika varianter över tid)

Äldre belägg Årtal

Michæl de Lappafærd 1303

Lappfierd  1442

Lappafierd-(h)aby 1492 – 1494

Lappfiell soken  1508

Lappefierdin  1514

Lapferby  1546

Lappfierd  1552

Nu skulle vi inte gå ner till södra Finland, men om vi gjort det kan vi konstatera följande välbelagda och etablerade toponymer i Nyland längst i söder (vi norera avsaknaden att Lappvik, nog kanske för att främst numera är känt under namnet Lapinlahti):

Tenala: Lappvik 

Kyrkslätt: Lappböle
Helsinge: Lappböle 
Pernå: Lappnor, Lappnor
Lappträsk: Lappträsk, 
Strömfors: Lappom

Dessutom skulle såväl Oulu-namnet som Kott- (kott äldre svenska nominiativ för kåta, jfr. kottor (pl.) kunna skvallra om form samisk aktivitet. Mer forskning efterlyses! n

Källa här som ovan är http://bebyggelsenamn.sls.fi/ vilket lika lite som svenska motsvarigheter är heltäckande. Exempelvis finns dussintals fler namn i Österbotten än vad som anges.
Vi erinras oss dock bruksskolan för samer, kungliga renskötare i Korsholm och den allom citerade sägnen eller traditionen om att samer länge bebode Österbotten, även dess kustland. Se artikel på anna plats i detta nummer. Vi bör hålla i minnet att Österbotten-begreppet skiftat starkt över tid.


Norrbotten – Bottenviken

Kl. 10 d[en] 15. [Augusti] reste vi in til Lule-Nystad. Staden ligger väl, på en half ö, mot söder (är) af öpna skärgården – sunnanväder gör der hamnen osäker, men så mycket säkrare är han på norr, hit seglas förbi landt udden. flere fartyg lågo der. Til det yttre såg han något sämre ut än Torneå – til välmågan skal vara bättre, största handel med bräder och tjära. Vi voro som hastigast inne hos Borgm[ästare] Bergström. Kyrkan stod under bygnad, sacristig[an] vid främr[e] ändgafv[eln] med Predikstolen öfver altaret, emellan sacrist[iga]n och öfverrumet och kyrkan voro tilärnade fenster. Assessor Langes hus och gård låg väl – hade ett litet bygt castell – färgat – af trä, til Lusthus. 51 Vid hemres[an] [mot Lule Gammelstad/PE] sågo vi 2ne Lappkåtor – der ingen ting syntes, utom fattigdom. Fingo der traktera oss med åckerbär. Desse lappar försörgde sig (med tiggande) bärplockande, korgar etc. Hade intet haft renar. Dagen – liksom den förra, vacker, strödda moln på himmelen. Kyrkan i Lule g[amme]lstad är stor, med 7 läktare. Altartaflan kostbar. liknar Strängnäs altartafla. Gäddvik Kl. 5. Lule älf öfverfors – Hon kan ej stängas med Laxpata som Torne, för sitt djup. En stor bro och ny rät väg är anlagd. nära Ersnäs, ginande öfver en hafsvik. – För Regnet lågo vi om natt i Ersnäs.
Samuel Liljeblad ”DIARIUM för en Lappsk Resa Anträdd d. 29 maji 1788”  URKUNDEN NR 15 Källserie utg. av Forskningsarkivet vid Umeå Universitet Red. Karin Snellman. Vi noterar att ännu 1788 man kunde kalla nuvarande Luelå för Lule Nystad.

Vissa orter urskiljer sig starkt genom århundraden och bland de, speciellt kustnära eller rena öar, vill vi nämna Hvitå i Råneå, Andersön, Brändö, Persö, Kallax.

Några platser och i förekommande fall tider och proveniens där samer noterats för aktivitet utmed norrbottenskusten eller nedre områdena i historisk tid: Nederluleå (sn)1730, Bensbyn, Luleheden, Svartlåskogen, Lule stad, sjösamer (dito) 1708, Rödingträsk i Överluleå socken (sn) 1857, Gammelstaden 1709,  —-  [ — ]

Andra platser av betydelse är exempelvis Vojakkala, birkarlasätet; Seskarö, utskeppningsplats för kronans renar och Medlerstein, bruket, vartill en enorm mängd samer var kopplade som s k hållappar, vars renhjordar i sin helhet framdrevs eller -odlades för att möta järnbrukets behov. Enligt Linné var Medlercreutz en man som samlade pengar. Givetvis är Norrbotten – såväl länet som landskapet – exempellöst fullt med samiska boställen, i tusental. Också efter kusten kan kända och indikerade boställen i arkiven mätas i minst hundratal. Platser som både varit trivselland och boplatser är t ex Brändön, Kallax, Hindersön och Persön. Mer i kommande nr.

de_geer_moraines_at_kvarkenKarta från 1720

Sträckan Skellefteå-Umeå

Detta område ägnar vi mer uppmärksamhet i något av de kommande numren.
Bureå 11:1 är en samisk härd som vi vill nämna, den ligger i det område som hävdats vara men ej bevisats såsom kloster. Björngraven utåt Bjuröklubb bör ju ävenledes nämnas.

Några samiska platser i urval mellan Umeå och Sundsvall

Umeområdet är inte så systematiskt genomsökt som man skulle önska, även om vissa insatser tycks ha gjorts i samband med kulturhuvudstadsåret. Väldigt många av de tidiga kustsamerna tenderade att samlas sig kring Ön. Andra anhopningar av aktivitetsområden finns mellan Klockarbäcken och Umedalen. Populära vinterbeten har genom århundradena visat sig dels i Piparböle-Hissjön, dels i Ersmark men även i mindre avgränsade områden, inte minst ute vid Skeppsvik för tusentals renar kunde beta under vintrarna på 1870-talet. I gamla dagar gick man gärna över isen vid Holmsund mot Obbola. Holmöarna bör nämnas; här har samisk aktivitet varit legio.
En gammal etablerad flyttväg över Klabböle-Stöcksjö (ibland vidare ut till Holmöarna) stängdes av i samband med det gigantiska vattenkraftverkbygget Stornorrfors på 1940-talet.

Vännäs

Pengsjö 1870 samt Örsbäck med Mandamor och ”gammlappan’ ”
Om detta intressanta komplex av händelser, människor och platser har vi uppehållit oss (PE) i en artikel i Christer Westerdahls bok Sydsamer (2008); som en följd av ett mångårigt arbete i Nordmalingsprocessen och detta som ett centralt inslag i denna. Materialet härrör till stor del från Nybyggarmuseet i Pengsjö och Tycho Nymans penna. Släkten Nyman räknar sitt lokala ursprung från en soldat J. Nyman, som avled tidigt och lämnade änkan med torpet och fem barn. För att hon skulle slippa bli bostadslös och runierad borgade samerna från Tärna för henne och en flera generationer lång samarbetshistoria inleddes. T. Nymans farmor lekte med samebarnen och lärde sig samiska ute på Örsbäcksheden vid ungefär samma tid, de intensiva vinterbetesperioderna på 1860-talet (paralleller har omtalats bl a i Sättna, medelpad – men åter andra exempel finns). Som motprestation för borgen fick änkan Nyman ta hand om ett antal äldre samer som inte orkade följa med tillbaka upp på vårarna. Mer om detta i andra sammanhang och i Sydsamer.
Samtidigt med mina arkivfynd i den spännande bevislådan undertecknad ”ärvde” i angivet sedvanemål – och tidigare – hade Henrik Omma med familj spelat in videofilm vid sina besök ui den gård som de i Vapsten sameby kallade Slaktar Nymans gård. Som man besökt under ett försvinnande stort antal generationer, alltmerdan huvudvinterbetet låg nedströms utmed Torrböles och Örsbäcks lavhedar.
En mycket intressant aspekt i sammanhanget är att Pengsjö av språkvetare anses vara samiskt i etnonymin (vilket ju torde kunna tala för långt äldre samiska samband än det 1870 som Nyman-historien tar sin rot i ); nämligen
Bienjjiejaure = Hundsjön.

Nordmaling präglades länge, under hela rättsprocessen (sedvanemålet i Nordmaling; även kallat Nordmalingsmålet 1997-2011 av den döda hand sådana processer ofta lägger över ny forskning som inte syftar till ren bevisföring. Detsamma gäller i hög grad Hörnefors och Bjurholm [ — ]

 

Fullständiga bildtexter i sista delen. Sjösamen heter Ivar Samuelsen och hör till ”nordnorska stammen!”. Foto av Bonaparte 1884, Wikimedia Commons.
Samegruppen är från Ulvöhamn 1890.

Liksom till närmast nedanstående socknar återkommer vi till Nordmaling i kommande avsnitt; men vill ändå nämna ett mycket signifikant område med flera olika boplatslägen nämnda: Ava-Aspeå med Hemörssundet och Drivan. I angränsande trakter som Rönnholm och Saluböle —— [ — ]
En oerhört intressant företeelse är den sjösamiska historia som skymtar fram i de tidiga toponymerna känd senast från ca 1780; och som lär kunna fylla ut Sveriges sjösamiska historia mellan Umeå och Höga kusten.

Botniabanans arkeologiska undersökningar, som vi planerade tillsammans med Raä
Dock bör nämnas den för tiden oväntade rikedomen av samiska kustlämningar som följde på den första upptäckten vis Lill-Mosjö i Banafjäl, Grundsunda i samband med Botniabanans arkeologiska undersökningar. På den följde snabbt andra härdar och flera i angränsande Tävra, Arnäs. Därtill ett par år senare i Nätra på Bjästamon, fler härdar. Sedermera tillkom tre funna härdar i Säbrå – idag har vi 13 st samiska härdar käna utmed sträckan Grundsunda-Säbrå. Naturligtvis bara toppen på ett isberg, men ändå jämfört med för tjugo år sedan enorma framsteg – och något som aalltmer påverkar tänkandetinom kulturmiljövården. Första fyndet 1998 rubricerades till att börja med som ”möjlig ryssgrav”. Dock kom fyndsammansättningen av kritpipor, skinnskrapor och samtida mynt tillsammans med det faktum, att sockenlappen Per Jonsson höll till på mer eller mindre den exakta platsen att snabbt före arkeologerna till säker mark. Intressant är att en flyttled tycks ha passerat platser såväl före som efter Per. Förstudierna till Raä:s botniabanearbete var oerhört intressanta att arbeta med. Detaljerna kring de inblandade aktörerna och källförteckning till den digra rapportskörden kommer vi att återkomma till.
Att medlemmarna från Vilhelmina norra sameby, varav i sammanhanget bör nämnas Jonas H. Gorik och Laila Stinnerbom, hjälpte oss att identifiera härdarna i Lill-Mosjön såsom samiska ska alltid kommas ihåg; och var helt avgörande – inte minst för att vi så snabbt kunde gå vidare på rätt spår.

Höga kusten – av stort intresse: rikt sameliv sedan gammalt

52 byar, 52 sjöar, 52 berg, 52 visteplatser … ?
Åtminstone de tre första utsagorna är en del av ett gammalt lokalt (eller möjligtvis ångermanländskt) talesätt. Även om detta låter som en ouppnåelig boktitel om socknen Nordingrå för framtiden vore det utan tvivel möjligt att skrapa ihop detta antal samiska boställen; i synnerhet om man finge räkna in sockenlappsboställena. Här väljer att lyfta fram blott tre (och lyfta ett par andra aspekter, som informanter, flyttvägar och metodproblem) områden/platser: vi ser på Lappudden vars s k lapptorp – en lokal benämning – delas mellan Järnsta och Körnings byar; ett torp på en udde i Vågsfjärden, Det har kallats replipunkt utmed ett mellersta flyttstråk av de tre som ansetts genomkorsa Nordingrå, ehuru inte så långt ifrån det sägenomspunna tillika mystiska och hittills fyndlösa Lappkåtaberget. Härtill borde även nämnas Mjällomslandet med av Olov Lundin 1971 omtalade handels- (och förmodligen även -)platsen Måviken —— [ —-]

De fiskande burgströmarna höll ofta till i Fällsvik och vid Hamnbastudden [Hamm: bastûddn] ute i Hamna, dvs Fällsvikshamn. Författarens mormors äldste bror Petrus Viklund, född 1913, berättade ganska utförligt om detta åren runt 2000, och visade på platsen som sedermera skyltades inom ramen för Kramfors’ samiska kulturled Hällmarker & blått hav eller Gälnoe jîh plaaves maeroe.

Vibyggerå-Bjärtrå-Skog-Nora:
Kallas i lappfogdarnas arkivmaterial och i utredningen från 1914 för reservbetesland. Beläggen för tidiga samer utanför de rena fjällsameleden – vanligen antingen skogssamer eller sjö-/kustsamer – är förhållandevis ymniga. Här finns rejält många trivselland av vilka vi nu blott nämner Torkel Larsson Kroiks sista, nämligen Skullerstabölen. Han sålde halva sin renhjord till Nils Leonard Nilsson i Långudden, Bjärtrå på hemväg från Nora och Skogs socknar. Denna författares mormor stod som barn och såg Torkels renhjord (i Nordingrå) passera upp emot Barsta och ”frödde fötterna”. Ute i trakten ifråga finns förresten minst en Lappkôjmon. Vid ett annat tillfälle omsprangs vår informant A, kvinna, född 1916 av samma drygt tusenhövdade renhjord, som kom snabbt mullrande uppifrån Ådd: aschkajn, dvs Ådals kaj, dit den nått via isen på Gaviksfjärden.

 

Kurs för anställda, chefer och företagare i Sollefteå, Kramfors och Härnösand!

Lär dig ”allt” om samernas historia och dagens näringar i Västernorrland!
Del 1: Med Bernt Ove Viklund och Peter Ericson.

VÄLKOMNA ATT ANMÄLA DIN AVDELNING, GRUPP OSV!
Obs Åsele har egen prislista!

Social prissättning (ex bra pris för pensionärer som deltager som privatpersoner) och specialpris för intresserade skolklasser!

Anmäl till Peter Ericson

saepmieforskning@gmail.com

INFO sjuttielva

Historien om Saepmie, för skolor och hela Norden

FÖREDRAG. Historien om Saepmie, belyst av Peter Ericson, forskande föreläsare med denna blogg och Saepmie Times, i höst. För skolor, för alla, för universitet. Om Saepmies faktiska utbredning, dess forna fria status. Den glömda medeltiden, om svenska sjösamer och samernas förbigångna men rika finländska historia.
Kan beställas i hela Norden. Rabatt för kust- och samiska förvaltningskommuner.
Samt specialavtal för skolor och folkhögskolor

”I Saepmies Tid – 
Saepmie genom kolonisation och härjningar,
goda tider och självstyre, fördrivningar och utveckling.
Om hela Saepmie: Sunndal över Tana till Kola, Petersburg och Nyköping.”

En föreläsning 70-90 min (ni väljer) helkväll me

d rejält tilltagen tid för diskussion och frågor. 8 000 SEK inkl moms men exkl resa aug-nov.

En något kortare version på 55 min inkl debatt av något hett samerelaterat ämne diskuteras med PE som moderator. Samma kostnad.

Versioner anpassade för högstadiet gymnasiet, folkhögskolor OCH universitet finns; samt engelsk version. I fallet med skolor mängdrabatt och gärna i stora aulor!
Mediakampanj inför föreläsningarna ingår i priset.

Bokas direkt av undertecknad.

Historien om Saepmie, belyst av historikern Peter Ericson i höst. Boka till 15/8 till nedsatt pris!

FÖREDRAG. Historien om Saepmie, belyst av historiker Peter Ericson i höst. För skolor, för alla, för universitet. Om Saepmies faktiska utbredning, dess forna fria status. Den glömda medeltiden, om svenska sjösamer och samernas förbigångna men rika finländska historia. Boka nu, till 15/8 visst nedsatt pris.
Kan beställas i hela Norden,

”I Saepmies Tid –
Saepmie genom kolonisation och härjningar,
goda tider och självstyre, fördrivningar och utveckling.
Om hela Saepmie: Sunndal över Tana till Kola, Petersburg och Nyköping.”

En föreläsning 70-90 min (ni väljer) helkväll merd rejält tilltagen tid för diskussion och frågor. 8 000 SEK inkl moms men exkl resa aug-nov.

En något kortare version på 55 min inkl debatt av något hett samerelaterat ämne diskuteras med PE som moderator. Samma kostnad.

Versioner anpassade för högstadiet gymnasiet, folkhägskolor OCH universitet finns; samt engelsk version. I fallet med skolor mängdrabatt och gärna i stora aulor!
Mediakampanj inför föreläsningarna ingår i priset.

Bokas direkt av undertecknad.

En boka-tidigt-rabatt infaller fr o m Nu 21 juli och till och med 15 augusti 2018!

6 800 SEK

Föredraget/föreläsningen erbjudes hela hösten eller 1 aug – 31 dec 2018.

kola

Peter Ericson
Saepmie Föreläsning
Tfn 0729070058
+46729070058
saepmieforskning@gmail.com

Nytt: Skolföreläsningar av SVT-UR-seriens faktagranskare Peter Ericson – Samernas historia på silverfat, extra allt: erbjudes – hela 2018 (inklusive om Elsa Laula och Maria M. Matsdotter). Boka snarast! (Also in English! Norge och Finland möjligt! * )

Fokus på Samer i söder, bemärkta samiska kvinnor – och kolonisationshistoria!
Nytt erbjudande – som gäller under hela 2018.

Jag var också verksam i Nordmalingsmålet och rätanmålet m fl sedvanemål.

Samma för alla aktörer

10 000 i n k l moms = T R E föreläsningar
* Lite annan prisbild i Norge och Finland, samt tillkommer alltid resa och i Norge logi (i Finland beroende på ort och kommun). Men jag är säker på att vi kommer att kunna enas om priser som Ni är nöjda med!

Konceptet går i enkelhet ut på
(1) Sápmis historia,
(2) Om några bemärkta samiska kvinnor (2-5 st), och
(3) Valfritt eller samernas regionalhistoria på respektive ort.

Någon, några eller alla föreläsningar kan vara på skolor, åk 6 till och med gymnasiet. Folkhögskola eller universitet lika möjligt.

 

 

Vissa villkor finns
Två föreläsningar ska vara samma dygn eller två dagar i följd,
och minst ett datum ska ligga i maj eller augusti.
Någon reseersättning kan tillkomma (inte hög inom Sverige, troligen ej heller i Norge eller Finland) På tre föreläsningar tillkommer ej logi; men dock om ni lägger till upp till 4-6 st.

Återkommer!

BOKNING sms 0729070058
eller mejla saemieforskning@gmail.com

Välkomna att höra av Er!

Peter Ericson 4 april 2018

Om Ond bråd död, svek, kyskhet och Nordens och Sápmis historia i snart kommande Saepmie Times! (och i guidning samt seminarier plus pilotvandringar i Stockholm 1-2 juni!)

800 år i Klara, i samernas tidiga organisationshistoriska nav!

SWISH 0724243922 Johan Ericson
240 SEK (228 NOK) för helår fyra nummer
300 SEK (285 NOK) för helår plus no 2/2018.
OBS: PDF-tidning

Mer betal-info nedan!

PLEASE NOTE:
Guiding, subscription is also possible in English/from abroad/for foreigners!

Sankta Clara kloster 1289-1527
Clarissorna. Foto: Gunnar Bach Pedersen. Wikimedia Commons.
S:t Clara eller Klara av Assisi 1194-1253. Simone Martini. Creative Commons.

 

240 / 300 SEK and google the current figure in your own currenc

Kontonr Swedbank 2240045340, clearing 84202 (Peter Ericson)

PayPal: johanolovericson@gmail.com

240 SEK helår fyra nummer SWISH 0724243922 Johan Ericson

75 SEK lösnummer no 2/2017

FRÅN NORGE:

IBAN/BIC: SE2380000842022240045340

BIC: SWEDESS

 

S e m i n a r i e r – Samernas historia i söder – nio datum mellan Stockholm och Jämtlands län 17 maj – 14 juni. Vilka var ”sockenlapparna”, hur tidigt fanns samer i söder, kvinnohistoria, samisk Stockholmiana etc!

Saepmie Utbildning drar söderut! – INTRESSEANMÄLAN (ej bindande i detta skede), ange ort: saepmieforskning@gmail.com

Samernas historia i söder – S e m i n a r i e r 17/5 – 14/6

Vi söker för en del orter medarrangörer!

Ansvarig och huvudföreläsare: Peter Ericson

Östersund / Funäsdalen 17/5 – Släktskap och kustskogssamer med vinterbete i Hede och Sveg (eller 17 + 18 maj)

Sundsvall 19/5 – Rikt samiskt näringsliv i Medelpad 1478-2018
och speciellt fokus ägnas de s k ”socken-” och ”stadslapparna”
men också sjösamerna, kustskogssamerna tittar vi på.

Kramfors (Sollefteå?) 28/5 – Marknadsliv, skogssamer

Uppsala 30/5- ”Sockenlapparnas” och deras föregångares näringar, språk, släktskap, rörelsemönster

Stockholm fre 1/6 – Samernas södra historia – Samerna i Stockholm under fördrivningsepokerna; handelssamerna. Statliga renfarmer. Om samerna i Sörmland, Mälardalen, Mälaröarna och Roslagen.

Stockholm lördag 2/6 – Samisk kvinno- och organisationshistoria och samisk Stockholmiana. Ett eller två exempel på samisk Stockholmiana i fält.

Äppelbo, Dalarna 12/6 – hantverk, fördrivningar, folkkultur

(västra eller södra) Gästrikland 13/6 – Samerna i arkiven och spåren i markerna

Hälsingland 14/6 – Sjösamerna, kustskogssamerna

Enhetspris 200 SEK heldag (grupprabatt 30% vid fem anmälda!), mer detaljer sedan (rabatt på prenumeration Av Saepmie Times ingår). Förskottsbetalning ca en månad innan. Återbetalning vid återbud.

Beställ gärna skolpresentationer och vanliga kvällsföreläsningar i samband med detta!