Realexamen i Nyhyttan 1899 torde idag vara vedertaget; inte minst som hon fastslår det själv i artikel 17 december 1904 i Västerbotten-Kuriren. Mvh Peter Ericson
Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia. Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Elsa Laula och den samiska nationaldagen
Elsa Laula har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Elsa Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag. År 2017 firas hundraårsminnet av den första samiska landsmötet. Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Föräldrar
Fadern var renskötaren Lars Tomasson Laula (1846-1899) från Aarborte, (Hattfjelldal), i Nordland län, Norge. Modern hette Kristina Josefina…
”Herr Redaktör! Ni har begärt min biografi. Ett fjällets barn har i regel ingen sådan. — ” (V. – K. 17 dec 1904)
Man sätter sig icke in i lappbefolkningens förhållanden utan betraktar det hela som en föråldrad brokig tafla bredvid svenskens högre kulturstadium. Och dock tillmätes orättvist den lappska befolkningen kulturlyten, hvilka ej hafva sin uppkomst i vår stam utan äro till oss öfverförda från de högre kultiverade. Ja, man har därvid gått så långt att man därföre ansett oss ej vara värdiga att inrangeras bland folkslag eller med andra ord åtnjuta rättigheten att existera.
Utan renar, utan jord, utan utsikt att lefva af sina händers arbete finnes ju ingen annan möjlighet än att anropa barmhertiga medmänniskor om hjälp. Till råga på all denna helt vanliga olycka har den lappska be- folkningen att nu utstå alla de sviter, som uppkommit efter de »sju hårda årens» historia, hvarför ofvan relaterade nöd blifver allt mera och mera allmän. De sju hårda åren inleddes med året 1892, då vintern kom tidigt, redan S:t Michaeli dag.
”Med de jämtländska lapparnes öde framför sina ögon, dessa som jagats upp till ofrukt- bara berg på grund af att deras rättsfråga till jorden ej beaktats, kunna icke de vester- och norrbottniska lapparne inse annat öde, äfven de, så länge frågan om rätten till jorden icke löses.”
Enok Johan Nilsson, Torkel Tomasson och Elsa Laula i Stockholm 1904. Bild hos SSA: Carl Lindhagens samling: vol 7.
”Mellan Nordlandet och sveonernas land bor värmlänningar, finnvedingar och andra folk. De är nu alla kristna och hör till Skarakyrkan . Norrut i gränslandet mellan sveoner och nordmän bor skridfinnarna, som påstås löpa fortare än vilda djur”
Välkommen till SOUTHSAAMIHISTORYS historiska citatkalender, no 1
No 2 kommer nästa vecka.
Bilden ska ses som en ledtråd; härav följer ingen bildtext i detta skede – men i ett kommande.
” — 2:ne Lapp=byar (stammar) i Jemtland blifwit utrotade” … (Editerad 20 feb 2023)
Ni som läst om samiska skidåkningen i Stockholm 1838: Detta är också precis den period när samerna fruktade för en alltmer beryktad plan att Sverige skulle utrota alla samer inom landets gränser. Så trodde man länge i djupgående samiska led år 1838-39.
Man hade händelserna som sammanhängde med de Crusenstolpska Kravallerna och speciellt det s k Slaget vid Södermalmstorg i juli i färskt minne, där gardister skjutit mer eller mindre blint i flyende folkhopar, man hade detta i åtanke och utifrån detta ska skräcken för en slags samisk förintelse ha fötts.
Tidningen gör ordvalet ”löjligt” om den då bland landets samer mycket utbredda oron för en förestående samisk förintelse, men det är garanterat ingenting att skoja om, när en sådan oro sprider sig hos en utsatt och förföljd grupp.
Peter Ericson 24 november 2020
Bohusläns Tidning 28 dec 1838. Från KB.se, dagstidningar
Stockholms Stadsmuseum och Stockholms sameförenings event i Stockholm om aftonen den 8 december – samer i Mälardalen, om (förutom nutida) förhistoriska och historiska samer i huvudstadsregionen med omnejd – blir alltså ett online- eller webbseminarium.
Närmare detaljer kommer inom kort, här i bloggen!
Botkyrka 1725Undertecknad i Pyhävuori, Lappajärvi i Österbotten 2019
Fem års intensiv nättillvaro med forskning, föreläsningar, PDF-tidskrift etcetera har nu nått vägs ände. Facebook har bestämt sig för att stänga mitt konto permanent. Orsaken är ännu okänd; men det kan bero på att mitt privata konto och mitt professionella dito liknade varandra väl mycket. Det är lättare att heta En Stor Björn och ha Snorlax som profilbild. Ledsamt, men sant. Kunskapsbyggen och folkbildning kanske inte passar på sociala media.
Vi söker nya former och hoppas kunna presentera en del spännande stoff här på bloggen. Väl mött!
Kring år 1600 förekom försök till tamrenskötsel på ett tjugotal sörmländska, uppländska och västmanländska slott, gods och herresäten. Västerås och Mariefred slott hade varit ute tidigast, liksom hade man placerat ut renhjordar tillsammans med andra hjortdjur på kungliga Djurgården. Av allt att döma huserade samerna som åtföljde djurgårdsrenarna i det som nu är studenbostadsområdena kring Lappkärrsberget (det kan dock inte uteslutas att namnet skulle kunna vara äldre. Det finns namn från 1400-talet på lapp- i stockholmstrakten, t ex i Roslagen).
Tamrenskötselprojekt med sydlig åretruntrenskötsel på initiativ av vasasönerna pågick under dessa decennier även på flera håll; i Värmland, Medelpad, Ångermanland och Österbotten placerades renhjordar ut på bruk och kungsgårdar. Något eller några fler landskap skulle ha kommit i fråga, t ex Gästrikland, men det tycks såsom detta skrinlades, möjligen i och med Karl IX:s död. Medelpad är inte heller hundraprovcentigt säkerställt att renarna vare sig sänder eller kom…
Aḥmad ibn Faḍlān ibn al-ʿAbbās ibn Rāšid ibn Ḥammād (Arabic: أحمد بن فضلان بن العباس بن راشد بن حماد, fl. 921–22), commonly known as Ahmad ibn Fadlan, was a 10th-century Arab Muslim traveler, famous for his account of his travels as a member of an embassy of the Abbasid Caliph of Baghdad to the king of the Volga Bulgars, known as his Risala ("account" or "journal").[b] His account is most notable for providing a detailed description of the Volga Vikings, including eyewitness accounts of life as part of a trade caravan and witnessing a ship burial. Ibn Fadlan's detailed writings have been cited by numerous historians. They have also inspired entertainment works, including the Touchstone film The 13th Warrior. (Wikipedia)
Angående forna nordbornas hygien. Betänk då att detta också i hög grad är epidemiernas tidevarv.
Ibn Fadlan is obviously impressed by the Vikings physic, but disgusted by their behaviour when it comes to cleanness. According to his words,”they cannot, of course, avoid washing their faces and their heads each day, which they do with the filthiest and most polluted water imaginable. I shall explain.
“He washes his hands and his face and the hair on his head in the water, then he dips his comb in the water and brushes his hair, blows his nose and spits in the basin. There is no filthy impurity which he will not do in that water.”
Every day the járiyah (slave-girl) arrives in the morning with a large basin containing water which she hands to her master. He washes his hands and his face and the hair on his head in the water, then he dips his comb in the water and brushes his hair, blows his nose and spits in the basin. There is no filthy impurity which he will not do in that water. When he no longer requires it, the slave-girl takes the basin to the man beside him and he goes through the same routine as his comrade. She continues to carry it from one man to the next until she has gone round everyone in the house, with each of them blowing his nose and spitting, washing his face and hair in the basin.”
Ibn Fadlan AD 922
When he no longer requires it, the slave-girl takes the basin to the man beside him and he goes through the same routine as his comrade. She continues to carry it from one man to the next until she has gone round everyone in the house, with each of them blowing his nose and spitting, washing his face and hair in the basin.”
Ingvar or Igor the Rus of Kiev of Rurik’s dynasty, from Radziwiłł Chronicle.
Invid forna gränsen Uppland/Västmanland har vi i arkiven funnit uppgifter om en möjlig samisk boplats
I Tillinge socken, Åsunda härad. Idag i Enköpings kommun. Inte långt ifrån Blot-Svens Hög!
Ramlade på en av de märkvärdigaste arkivfynden i mitt drygt kvartssekellånga arkivliv: en samisk boplats angiven som gammal redan i oktober 1689. Mer kommer – här och i PDF-tidningen Saepmie Times
”Tuist plats. Effter denne röda iluminerade linien willia Frösswijbona gå ifrån no 1 till no 2 warest en stenring är hwilken Broby bona säga att dett i forna tijder har warit lappkåija och har aldrig warit röör, uthan willa gå från röret no 1 och till no 3, sedan up till hufuröre.”
Originaltext enligt Riksarkivet:
A16:95
(Rubrik:) Åsunda häradh, Tillinge sochn och Fröszwij.
(Karttext:) Engesta egor mötha på denne sijdan. Nääs egor i Wästmandlandh mötha här. Måssa. Wägen mellan Bredzqwarn och Nyqwarn. Kål täppa. Kalf tompt. Fröswij. Kål. Linda. Tompt. Tall och något granskogh. Lång myra. Kiälla. Ytter-by. Tibble egor. Biörck kiärre. Mählby. Ern-sta. Warg kuhla. Nyqwarns åhn. Kiälla. Tuist plats. Effter denne röda iluminerade linien willia Frösswijbona gå ifrån no 1 till no 2 warest en stenring är hwilken Broby bona säga att dett i forna tijder har warit lappkåija och har aldrig warit röör, uthan willa gå från röret no 1 och till no 3, sedan up till hufuröre. Broby torpa eng. Broby egor mötha här.
Afmätt in october anno 1689 af Hans Barckhus.
(Under skalan:) Scala ulnarum.
Källor och kartor kommer i Saepmie Times no 4/2018, ute kring Nyår
Det här handlar om ett möjligt avslutande av en mångtusenårig epok: samernas historia i Sverige. Läget är flerfalt värre än det redan ohyggligt allvarliga som skedde kring 1900-1985; med tilltagande och maximerad styrka kring 1958-71; nämligenn vattenkraftutbyggnaden i svenska delen av Sápmi.
Jag kommer i denna blogg att tillhandahålla färsk forskning och lägesbeskrivning från de många samebyar jag har kontakt med, t ex en av frostvikenbyarna med redan 500 vindkraftverk inom sitt smala område.
Bilden: från DI. Föreställer del av Markbygden, med över 1 100 vindkraftverk i ett par samebyars vinterland.
Elsa Laula – En samepolitisk förgrundsgestalt
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
SouthSaamiHistory 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.