WINTER MED WEBBINARIER! Boka, bli kloka! Kvinnohistoria, kolonialism-analyser, prima material för sanningskommissioner…

FYRA webbinarieserier/-teman i vinter/vårvinter/vår.
Minst 7 st deltagare krävs på de flesta – så sätt igång och anmäl Dig nu!
 
1. To 14 nov. Fördrivningar, etniska rensningar, definitioner på kolonialism. Gäller hela Sápmi. Populärt hållet. Inga speciella förkunskaper krävs. Från klass 9..
ANMÄLAN: Snarast! Förhandsbetalning. Hör av Er för offert! Tid meddelas senare. Del 2: VAD ÄR KOLONIALISM? Definitioner; exemplen Norge/Sverige/Finland/Ryssland och samerna. Historia och nutid.
Föreläsning via webb i januari. Del 3 tillkännages senare. P Ericson.
 
2. Fre 15 nov. NYINSATT streamad webbföreläsning!
”Samerna i södra och mellersta Sverige – en lång, komplex och intressant historia!” Peter Ericson. Fredag 15 nov kl. 10.00 – 11.30 svensk tid.
Här räcker det med fem deltagare men i nuläget finns bara två st.
 
3. Ons-to 11-12 dec Om problem i Sápmis historieskrivning 900-1900 AD. ENG 11 dec, SVE 12 dec. Uppföljning i vår.
Lämpligt för universitet och högskolor, ev gymnasium (spec hum/sam). Intressantast för Finland och Sverige.
ANMÄLAN senast To 21 nov, gärna ”nu”.
 
4. NYTT. Samiska föregångskvinnor i tre delar
Inledande streamad föreläsning ons 18 dec
Samernas organisationshistoria i hela Norden lö 25 jan 2020. (en näraliggande vardag kan ersätta vid behov!)
Samiska kvinnors nätverkande med Lindhagens och andra inflytelserika samtida samt kontakter med hoven.
Ons 4 och lö 7 mars 2020.
ANMÄLAN: Senast to 5 dec (helst omgående!).
Kurser/klasser: – Kontakta oss för offert.
 
O b s e r v e r a : Förhandsanmälan gäller på samtliga, liksom förhandsbetalning. minst 7 st deltare per titel för att den skall bli av. Det är ok att avvakta med betalning; men Ni som är det minsta intresserade – anmäl Er snarast!
 
Peter Ericson kursansvarig
Fd studierektor Umeå universitet (dåv. inst för samiska studier)
 
Bild: Intervju för Hufvudstadsbladet 6 feb 2018.
Foto: Monika E. Pensar.
Bilden kan innehålla: 1 person

”UTBILDNINGSKOMETEN” – SAMERNAS HISTORIA: Boka vårt uppryckningspaket för samernas historia

Unik lösning: gäller i hela Sverige och Finland –
på gymnasier, folkhögskolor, Komvux och högstadieskolor samt i Årskurs 6.

1. Boka detta paket (se nedan)
2. Se ”Samernas tid”.
3. Kalla på samiska vägvisarna (gäller främst högstadiet!).
4. Följ upp varje 6 februari, FN-dagen 24 oktober etc

UPPRYCKNINGSPAKET OM SAMERNAS HISTORIA (tar 1-2 månader)
1. Webbföreläsning (streamad inkl frågor) 45 min
2. IRL/”live”-föreläsning 1-2 h (företrädesvis i aula)
3. Uppföljning, webbföreläsning 45 min
TOTALKOSTNAD: För en hel skola 3 600 SEK exkl moms, någon resa tillkommer som regel. Alltid billigaste färdsätt.
PRISEX:
För en mindre/medelstor kommun med 3-5 föreläsningar 4 800 SEK exkl moms
Pris kan höjas, gäller bara garanterat vid bokning under oktober eller senast v. 44.
Projektet utförs vt 2020, ev med start ht 2019 om så önskas och tider stämmer.

”Vad är Sápmi? Hur och av vilka koloniserades samernas område?
Är samerna fördrivna/bortjagade och isåfall hur, när och varför?”
Upplägg: Urfolkskunskap, etnicitet, kolonisation.
Sápmis historia, samernas historia, samiska kvinornas historia
Kort moment om samernas moderna historia inkl organisationshistorien
Källkritik och något om teori, metod och tolkningsföreträden, bias etc.
Samerätten, ingrepp och hot idag. Språk- och kulturrättigheter.
Vidare frågor: ”Hur många samer finns det? Hur och var bor samerna? Varifrån kommer samerna?”

OBS kan också kopplas till handledar- och lärarkurser!
Går även att få på engelska!

Kursansvarig och föreläsare: Undertecknad, Peter Ericson
Sakkunniggranskare av SVT-UR:S ”Samernas tid”
samt med erfarenhet som studierektor vid Umeå universitet
(Institutionen för samiska), universitetsadjunkt, kursledare, cirkelledare mm.

Bilden kan innehålla: 1 person, står
Foto: Annnika Luther.

Sara Wacklin – fönster till Uleåborgs, Finlands och kvinnors historia

Sara Elisabeth Wacklin (1790-1846) är en oerhört betydelsefull författare, en livfull historisk skildrare av det svenska och det ryska Finland och norra Österbotten samt inte minst en oerhört fascinerande kulturpersonlighet.

Sara Wacklin var också lärare; och startade en flickskola i Åbo. Likheterna med Fredrika Bremer (här förelåg en ömsesidig beundran) är tydliga – kanske främst i det filantropiska och feministiska anslaget i det mesta av deras gärningar.

Hennes produktiva liv kom att präglas av den svenska förlusten av Finland 1809 och 1820-talets stadsbränder i Uleåborg repektive Åbo. Hon bodde bl a i Tavastland, Åbo och Helsingfors. Sara ligger begravd på okänd plats inom Stockholms norra begravningsplats. Hon arbetade i princip ihjäl sig, synes vara den utbredda uppfattningen bland bedömare. Uppenbarligen unnade hon sig inte mycket nattsömn (se nedan, dagboksutdragen).

HUNDRADE MINNEN FRÅN ÖSTERBOTTEN jämte anekdoter, en efterskörd efter Sara Wacklin utgivna och försedda med en levnadsteckning av Helena Westermarck utgavs postumt 1919 men innehåller sammanläggningen av den tredelade originalutgåvan, vilken  bland subskribenterna hade just Fredrika Bremer, biskop F M Franzén (som också var släkting), Z Topelius och J L Runeberg. Den rekommenderas varmt; och innehåller en del samisk historia, vilket vi avser presentera under sensommaren och hösten.
Stockholmstiden
Sara skriver den 12 april 1844:

  Min sysselsättning nu alla dagar med föga variation. jag satte mig kl. 5 om morgonen till skrifbordet, drack mitt caffe på samma plats, med en skorpa kl. 7. Skref åter till kl. 9, då jag gick till hötorget för att [få] något till mid. jag återkom med färdig hackad köttfärd, utur boden vid brunkeberg kl. 10, arbetade åter till kl. 1. då jag gick i köket tillredde och stekte mina köttbullar, kokte mig litet mannagrynsgröt, åt derefter min lilla mid., gick igenom tidningarne, och hvilade på min säng, tills kl. slog 3, då satte jag mig åter till skrifbordet. Kl 7 tog jag hatt ocg kappa, derunder min stora ridicule, gick åt röda bodarne. steg uti en roddarbåt, landsteg vid (oläsligt *) hus-bryggan, gick rakt till södra slaktarhuset, och gröna gången der jag försedde mig med allt, hörande till en köttsoppa, för morgondagens söndagsmiddag, i fiskargången tog jag för 12 s. lutfisk, och återvände med min börda samm väg jag kommit. Kl. 8 satte mig till skrifbordet, sedan jag hastigt doppat en skorpa i en kopp thé. Kl. 9 kokte jag litet lutfisk drack ett glas mjölk och arbetade till kl. 10. då jag lade mig och läste tills dess kl. var 1, då slägte jag öjuset, tackade Gud, för mitt trefliga lif! och insomnade sött. Mina älsklingsplatser inomhus hafva alltid varit köksspisen och skrifbordet utomhus Kyrkan och Spectacler; af ungdomsnlöjen dans och lekar, både hemma och borta.

* Skulle kunna vara Slagthus-bryggan? (PE)

Bild: Oljemålning utförd av Edla Jansson-Blommér år 1846 föreställande Sara Wacklin. Wikimedia Public Domain.

Sara_Wacklin_by_Jansson-Blommer

”Och halfva menskligheten tillhör dig!” – Fredrika Bremers minne af Z. Topelius.

Fredrika Bremers minne af Z. Topelius.
Publicerad första gången i Tidskrift för hemmet 1867: 5 *
 
Plats för idéerna! Plats för de höga,
Friborna tankar, som i verldens natt
Likt gnistor tändas för vårt skumma öga
Och alstra, lyfta, värma, lysa gladt!
De äro frön, af tidens stormar drifna,
De fatta rot, de spränga klippans barm,
De smälta isarna, och dagen randas varm
 
För de förtryckta, sorgsna, glömda, öfvergifna.
llur länge bar ej qvinnan utan klagan
Sin ärfda lott, att, skonlöst kysst ihjäl,
För mannens blick, som elfvorna i sagan,
Ila tusende behag, — men ingen själ!
An smickrad, firad, än förtrampad, bruten,
An vettlös, sysslolös i glitter gömd,
An släpande sitt ok, till tacklös möda dömd,
Var hon från handlingen, från tanken utesluten.
 
Då kom idéen, — då föll en klarnad strimma
Af kristendomens ljus på qvinnans stig.
Stå upp! — ljöd ordet. — Slagen är din timma,
Och halfva menskligheten tillhör dig! —
Stum, tyngd af kedjor, tyngd af diademer,
Förnam den fångna denna starka röst :
En själ bär äfven du, o qvinna, i ditt bröst!
— Och ordet tog gestalt och vardt Fredrika Bremer.
 
Hvem var hon? Verlden vet. Den frusna tåren
Af vinterskyn begråter henne nu.
Hon var en ringa qvinna. Adelboren
I verldens mening var hon icke ju,
Ej ung, ej skön, ej rik med guldspänne.
Dock fanns i nord en qvinna ej som hon;
Dock stego furstarne med aktning från sin tron,
Att trycka hennes hand, och folken hörde henne.
När mången qväll hon sågs i tysthet smyga
Att läka sår, dem alla andra glömt,
 
Hvem visste då, att sig i denna blyga,
Förvissnade gestalt en ande gömt,
Som mäktig att millioners hjertan vinna,
Tryggt kunnat sluta verlden i sin famn,
Om hon ej aktat mer, än glansen af sitt namn,
Sin storhet framför allt, att endast vara qvinna!
 
Det innersta, det högsta uti lifvet,
Frid, sanning, kärlek, Gud ocli mensklighet,
Var ursprungsordet, som blef henne gifvet,
Och hennes ryktes enkla hemlighet.
Men livar hon gick, i hennes väg förmäten
Stod fördomen i jättehög gestalt ;
 
Hvart hon i verlden såg, var mannen ensam allt,
Och qvinnan, lifvets doft och hjerta, var förgäten.
Då drog hon ut, — drog fjerran öfver hafven
Att leta uti mensklighetens barm
Hvar nyckeln, den fördolda, låg begrafven
Till qvinnans öde. — Och idéen fick arm,
Idéen fick lif, gick ut att fanan bära
För qvinnans rätt. Och den har fattat rot;
 
Snart, snart finns ej en makt, som står den mer emot, —
Der var Fredrika Bremers kallelse och ära!
Nu har hon ro. Den vida oceanen
Begrafver uti vester hennes spår,
I öster trampar liknöjd karavanen
De fjät i sanden, der hon gick i går.
Men inga verldshafs töcken, ingen bölja
Och ingen hvirfvelvind af öknens sand
Skall sopa hennes spår från jordens dunkla rand

Och hennes andes verk från dem, som henne följa.

* Finns tillgänglig via GU:s (Göteborgs Universitetsbiblioteks) utmärkta digitala historiska tidskriftsservice med huvudsaklig genusprägel; Digitalt arkiv över svenska kvinnotidskrifter – http://www.ub.gu.se/kvinn/digtid/

 

 
 
 
BREMER1
 

Stockholms borgmästare och svenska samernas första landsmöte – Lindhagen från Hötorget via Petrograd till Jämtland 1918

Historiens vingslag över Östersund, Lindhagens besök i Petrograd, Alexandra Kollontay – och samernas frigörelse jan/feb 1918. Om Alexandra Kollontay, Carl Lindhagen, Zeth Höglund och en modernistisk tidsanda 1918. En serie onumrerade artiklar om samernas frigörelserörelse kopplade till världshändelser.

Carl Lindhagen – som ordnat medlen till de svenska samernas första landsmöte,
en logisk följd av Tråante 1917, en av flera skäl given gäst på landsmöet, anlände direkt från sitt besök i Petrograd (St. Petersburgs namn 1914-24) till Östersund och landsmötet.

Mer om Staare (dvs Ösersund) 1918 här: https://www.sametinget.se/118952

Det var en tid av nytänkande, stävan efter modernitet och till synes vackra visioner.
Historiens facit och Stalins besinningslösa destruktivitet och massmördande låg en bit i framtiden. Lindhagen smittades av tidsandan; och han, stockholmsborgmästaren (1903-1930) med samesympatierna, kom åter att byta parti (han blev socialdemokrat 1909). Det skulle emellertid inte bli långvarigt; då han var såväl för kulturkonservativ som för fritänkande och modern för de mer hårdföra radikalerna. Inte många samer (inga andra heller!) torde ha begripit sig på Lindhagens aningen spretiga och sammansatta politiska uppfattning, som framgår i det dryga 1100 motionerna han hann skriva under sin över fyra decennier långa riksdagskarriär. Icke desto mindre var hans idéer med en stark, drivande pacifism, ett djupt engagemang i kvinnlig rösträtt, feminism och vegetarianism före sin tid och på många sätt progresssiva och kloka.
Och år 1937 ordnade han åter fram nya medel till svenska samernas landsmöte no 2. Hans samepolitiska engagemang räknade väl ett sekel; och vi återkommer till det. Carls tio år yngre syster Anna Lindhagen, spelade för övrigt också en central roll under de livliga sameorganisatoriska åren med Elsa Laula i Stockholm.

ALEXANDRA KOLLONTAY/Kollontaj

Loka Kanarp skriver:
”Efter ryska revolutionen 1917 avskaffade man lagarna mot abort och homosexualitet. Alexandra Kollontay blev minister i rysk regering. Hon förespråkade fri kärlek och kamratäktenskap. ”Att tillfredställa sina sexuella behov borde vara lika enkelt och självklart som att dricka ett glas vatten.” Alexandra Kollantay blev impopulär när Stalin tog över. Hon flyttade till Stockholm där hon var ambassadör i många år. Lagen om homosexualitet återinfördes 1934″

Svensk ortografi (egentligen) :
Aleksandra Michajlovna Kollontaj
(ryska: Александра Миха́йловна Коллонтай)

Carl Lindhagen och Zeth Höglund reste till Lenin, som de träffat året innan med olika missioner (bl a kostymköp på PUB). Höglund var den store ideologen; Lindhagen ville, förutom rena handelsärenden, påverka Lenin att införa esperanto i det nya Sovjetryssland!

Peter Ericson 8 oktober 2018

 

 

 


Ovan: New Year 1917/1918 in Petrograd. Carl Lindhagen, Helene Lurie, unknown sailor, Zeth Höglund, Alexandra Kollontai, unknown soldier.

Bild 2: Alexandra K ca år 1900. Bild 3: En ung Lenin. Bild 3: Från Staare 1918. Samernas landsmöte.

Övre bild och Loka Kanarp-passagen: Helen Fritzsons gamla blogg. Länk: http://comment.blogg.se/portret/2008/january/ (2008, osäker webbplats!)

 

Stadsvandra, smartare, billigare – i samernas fotspår 5-6-7 oktober!

Stadsvandra i samernas historiska Stockholm …
Återskapa 600 år av samisk närvaro kommande helg –
med Peter Ericson, historiker, föreläsare, forskare, författare

I samarbete med NBV-Stockholms län
fre 5 oktober kl. 15.00 – 18.00
lördag 6 okt kl.10.15 – 13.00 (e.m-tur inställd obs!)
sön 7 okt kl. 11.00 – 14.00

Start alla dagar Mariatorget, söder om Tors fiske.

  • Du Prenumerant på Saepmie Times! Du har rabatt:
    Din totala kosnad lördag är 90 kr, och fre/sönd 110 kr.

    NY AFFISCH HELA HELGEN

Maria i Stockholm 1866: ”som ett minne från 19:de seklets civilisation och till ewärdelig skam för myndigheternas slapphet”

Till ewärdelig skam för myndigheternas slapphet.
Om Maria M. Matsdotters (1835-1873) andra besök i Stockholm

”Från Lappland ingår återigen ett sorglig budskap genom den patriotiska Maria Mattsdotters i hufwudstaden warande beskyddarinnor, för hwilka hon omtalar att nybyggarne ej wilja upphöra att förfölja lapparne: de höra skogarne, tända eld på dem endast för att förstöra betet för renarne och hetsa hundar på boskapen, så att de arma djuren bli så skrämda, att de fly öfwer fjellen till ryska och norska lappmarkerna, hwarigenom de swenska förlora dem. —

När man tänker sig att så förfölja oskyldiga, redliga, fromma och wackra djur, hela familjens enda bergning och underhåll, ryser man att menniskan kan wara så elak, och detta för att ej wilja inhägna sin nyodling, då det finnes skog, utan heldre tänder eld på den och låter de brända stommarna (sic) stå qwar, som ett minne från 19:de seklets civilisation och till ewärdelig skam för myndigheternas slapphet” – Nu har den sjelfuppfostrade Maria under nybyggarnas grymma hotelser ånyo begifwit sig till Stockholm, för att af konung och folk begära skydd och frihet å sin fädernebygd.”

Nya Wermlandstidningen 5 dec

Not: Vi har senaste dygn hittat pastor Henri Roerichs adress under denna tid.

EPILOG: De hävdas att odlingsgränsen blev en följd av detta besök samtt det attt Maria därefter i samband med vinterbete i Härnösand fick träffa den väserbottniska landhövdingen Almqvist på genomresa. De frekventa kungamötena verkar också ha gett resulat.

Bilder: Maria, litografi av Slachter och Seedorff efter Lotten von dübens foografi. Via G von Düben (1870). fotografi av Stockholms Dagblad tillika pastor Henri Roerichs bostadshus 1866. På Clara Strandgata, numera Vasagatan.

Förslag: Rejäl minnesplakett över Elsa Laulas verk på Klara Södra Kyrkogata 13 B?

Inbjuder samiska och andra organisationer i hela Norden att vara med och uppvakta Stockholm stad att utanpå Copper Building – samt kanske på ett par andra platser – sätta en minnesplakett över Elsa Laula och de andra som framställde ”Inför lif eller död?”, startade och drev samernas första centralförbund samt den första samiska tidningen i Sverige! En sådan plakett skulle naturligtvis (kort) ta upp hela organisationsrörelsen samt möjligen Elsas mors och Torkel Tomassons fars besök till kungs 6 feb 1900.

Hör av Er! Epost saepmieforskning@gmail.com

Peter Ericson 15 september 2018

 


Elsa_Laula_Kristina_Laula_og_Maria_Laula

Foto-credits och källor i en senare bloggpost.
Nedre bilden föreställer Elsa med mor Kristina Josefina och syster Maria.

Förslag: Rejäl minnesplakett över Elsa Laulas verk på Klara Södra Kyrkogata 13 B?

Inbjuder samiska och andra organisationer i hela Norden att vara med och uppvakta Stockholm stad att utanpå Copper Building – samt kanske på ett par andra platser – sätta en minnesplakett över Elsa Laula och de andra som framställde ”Inför lif eller död?”, startade och drev samernas första centralförbund samt den första samiska tidningen i Sverige! En sådan plakett skulle naturligtvis (kort) ta upp hela organisationsrörelsen samt möjligen Elsas mors och Torkel Tomassons fars besök till kungs 6 feb 1900.

Hör av Er! Epost saepmieforskning@gmail.com

Peter Ericson 15 september 2018

 

 

 

 

 


Elsa_Laula_Kristina_Laula_og_Maria_Laula

Foto-credits och källor i en senare bloggpost.
Nedre bilden föreställer Elsa med mor Kristina Josefina och syster Maria.

Minns i september? – Samehistoriska stadsvandringar fre – lör 7 – 8 sep (UPPDATERAD 30/8)

Saepmie Stuehkiesne
Samernas Stockholmiana eller Sápmi i Stockholm

Historien om flera bemärkta samekvinnor och någon man 1413-idag.  – BOKA NU!

 

 

https://www.facebook.com/samernassthlm/videos/234488557235116/?t=1

Stadsvandringar fredag och lördag 7 – 8 september.

Fem turer:

Tur 1. Fredag heldag inkl paus för lunchbuffé (225 kr exkl lunch)
Samling 9.00, avgång 9.15, avslutas kl.15.45. Viking Line till Klara k:a.

Tur 2. Lördagsturen: Viking Line till Norra real (250 kr)
(225 kr om avslutad vid Klara)

Fredag, delsträckor: 

Tur 3. Maria till Klara (k:a) kl 11- 15 (120 kr)

Lördag, delsträckor:

Tur 4. Klara till Norra real (70 kr, tid kommer senare, ungefär som fredag)

Tur 5. Maria till Norra real kl
11– 16
(160 kr)
Samling utanför Cafe Fru Bellman

 

 

Nota bene: 
Alla vandrare får Saepmie Times 1/2018 (värde 75 kr)
där det står om Maria Magdalena Matsdotter!
Dessutom erhålles prenumerationer till halva priset.