Smartaste, hälsosammaste, klimatvänligaste sista-minuten-klappen: STADSVANDRING I SAMISKA FÖREGÅNGSKVINNORS SPÅR!

Smartaste, snabbaste, snyggaste,
hälsosammaste, klimatvänligaste
sista-minuten-klappen:

STADSVANDRING I JUNI ELLER APRIL 2020!
Sö 5 april Norra rundan, 2h (som i klippet från 1 okt 2019:
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7302084)
Start Nils Ferlins torg, Klarabergsvägen 35-37.
Ti 7 april Södra rundan (Anna Lindhagen-special, firar 150 år!) prel. kl. 11.30 Start Hotell Malmen, (T) Medborgarplatsen 2h
Lö 13 juni Norra rundan kl 10.15. Södra rundan om efterfrågan kl. 13.15

 

80460495_744087936001174_8447738116139122688_n80320580_1080631292277643_4939010419562905600_n80094147_589140938528404_2435624061766729728_n

Stadsvandring i samekvinnors och Anna Lindhagens spår 7 april eller sommar 2019?

200 SEK i april och 175 kr i juni/aug.

Beställ och betala nu och få två biljetter för 300 (290 NOK/30 €) SEK i april eller tre i sommar för 350kr (SEK)! (337 NOK/35 €)  OBS OBS ONS – Gäller bara denna helg, till och med söndag 22 dec!

Swish 0724243922
Samt sms 0729070058

Från Norge eller Finland?
City walks always possible to get in ENGLISH!
Order NOW and pay MONDAY = get 3 walks for 35 € in June or 2  for 300 in April!

BANK DETAILS:
Swish 0724243922
Swedbank 2240045340, clearing 84202

From abroad:
IBAN/BIC: SE2380000842022240045340
BIC: SWEDESS

Maria M. Matsdotters gränd? NU!?

Maria M. Matsdotters gränd? På nedre Brännan, Härnösand?
Här finns en namnlös gatstump, mellan Brunnshusgatan och Tobaksmonopolet.
Den fortsätter västerut i Skolgränds förlängning.

 



FB4MMM7

Maria Magdalena Matsdotter etaberade genom några hjältemodiga insatser snart sagt samtliga Lapplands skolor (sedmera även Jämtlands läns sameskolor). Hon fick tillfälligt stopp på en extremt aggressiv nybyggesverksamhet genom tillkomsten av Odlingsgränsen; vilken kom till genom ett möte med Västerbottens landshövding Erik Viktor Almqvist – just i Härnösand (som ju ligger i Västernorrrland!). Marias far Mats (ibland kallad Mathias, sannolikt lystrandes till namnet Máhke) dog på Hemsön i samma kommun 1868; och de bedrev under många år vinterbete i Grönsvik på Härnön. Genom att Maria dog i Nätra, har en missuppfattning att det (Nätra) var deras enda vinterbete. men eftersom föräldrarna deltog i minst fyra olika sijther hörande till lika många skatteland (pappan var sprintare, dvs skattelandlös fastän ofta med ganska mycket ren).

Nästsista bilden föreställer en samtida Fredrika Bremer, som var nära vän med Maria.

Sprid gärna detta, och hjälp att kampanja för en gata och en plats samt ett minnesmärke för Maria Magdalena Matsdotter (1835-1873) i familjens vanligaste vinterland i (nuvarande) Härnösands kommun.

Om många intresserar sig för Maria, kan vi ha ett seminarium eller ett webbinarium om henne. KONTAKT: saepmietalks@gmail.com
eller SMS 0729070058, +46729070058
.

City Walks along Stockholm footprints of Sámi Pioneer Women, 1389 – 2019 (and ’20)

APRIL: Special walks In Honorem Anna Lindhagen 150 year

All year: Rent me for a short or regular walk! Contact: See below!

JUNE (possibly late May): First summer-round of Summer City Walks.

Embedded link (plain one below): https://sverigesradio.se/embed/publication/7302084

FOOTAGE AND REPORTAGE: Johanna Tjäder, Sameradion/SVT Sápmi/Oddasat.


LINK: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7302084

More on the walks later on.

CONTACT: Book by e-mail saepmietalks@gmail.com

WELCOME!

Peter Ericson
Guide, Historian

Internationella rapporter av och med Peter Ericson. Ni kan också boka forskning (köa)!

Medverkan och totalansvar vid internationella rapporter
Redigerad version 20 nov 2019

FN (the UN)

Preparatory Report from the Sami Parliament in Sweden/

Sámediggi/Sámedigge/Saemiedigkie/Sametinget
for the United Nations Special Rapporteur on the Rights of Indigenous Peoples, Ms.
Victoria Tauli-Corpuz,
prior to her 2015 August visit to Sápmi and Sweden
The_United_Nations_Secretariat_Building
Photo: Steve Cadman. CC.Förstudier inför svensk-norska renbeteskonventionsförhandlingarnaFörfattare: Peter Ericson
STUDIE OM JIJNJEVAERIES SEDVANA I HARTKJÖLEN- Hotagens och fordom Hammerdals lappmarks samers nyttjande av Hartkjölen.
Författare: Peter Ericson
VOERNESE SOMMARBETE I NORGE – OM ALDERS TID BRUK UR SEKLERS DJUP
– En studie i gränslös sedvana

https://docplayer.se/36355115-Voernese-sommarbete-i-norge-om-alders-tid-bruk-ur-seklers-djup-en-studie-i-granslos-sedvana.html

Den första ligger på Sametingets sida, samt FN:s.
De bägge senare finns på Regeringen.se

Vill ni ha forskning utförd?
KÖA bland vinterns uppdrag!

Epost: Saepmietalks@gmail.com


Peter Ericson

Bildresultat för peter ericson historiker
Foto: Jörgen Heikki. Sameradion/SVT Sápmi. 2015.

Dags nu för Maria Magdalenas torg i Härnösand!

Ett torg till hyllning och ära, minne och hågkomst av Härnösands kanske minst kända världsberömdhet.
Hennes hemvist var till fjälls, skatteskrivningsmässigt men ofta huserade hon på Härnön i sin fjällsamiska renskötselform. Och i intressanta, avgörande möten på 1860-talet.

I brännpunkten mellan forna Sundsvalls-Banken och Domkyrkan.

Där Västra Kyrkogatan möter Skeppsbron.

En paradplats, idag i skymundan.

Där anläggs enligt vårt förslag

MARIA MAGDALENAS TORG

till minne och hågkomst av den kvinna som etablerade praktiskt taget
samtliga skolor i Svenska Lappland och Sápmi.

Maria Magdalena Matsdotter (1835-1873),
vars familj ofta hade sitt vinterbete vid Grönsvik på Härnön.
Betet på midvintern började och slutade vid Stenhammaren, dvs vid Vårdkasbergets fot.
Samlades inför återfärden (vanligast) i april gjorde man nedanför bryggeriet.

Maria hade också möte med Västerbottens landshövding E.V Almquist (1817-1872) såvitt vi förstått på Västernorrlands länsstyrelse, och hon kom således därigenom att också bli grundare av Odlingsgränsen, för att bromsa nybyggarnas på 1860-talets ofta våldsamma framfart med eld och våld.

MMM7

Maria Magdalena tog sina skidor och for till Stockholm vårvintern 1864.
Det ser sedan ut att ha blivit två besök till; av vilka vi vet mest om det som skedde via ångbåt höstvintern 1866. Till rampljus och makthavare framhjälpt av en annan världsberömdhet, Fredrik Bremer; och tillika varmt stödd av häradshövding Schönmeyrs svägerska och av kungaparet och prinsessan Eugenia kom resultatet av Maria Magdalenas strävanden att realiseras: åtta skolor i Lappland och sederma även i Jämtlands län! Skolorna skulle vara för såväl nybyggares som för samers barn. Kraftiga pengainsamlingar strömmade in via Femöresföreningen och skolorna började praktiskt taget etableras direkt vid hennes hemkomst.

Maria föddes 21 mars 1835, dvs kommande vårsolstånd för 185 år sedan.
Det vore väl ypperligt att fatta beslutet om torget i samband med detta!

Platsen eller torget bör prydas av en staty.
Sedermera bör Maria Magdalena även få en gata, men det och statyn skriver vi om en annan gång!

Peter Ericson 20 nov 2019

WINTER MED WEBBINARIER! Boka, bli kloka! Kvinnohistoria, kolonialism-analyser, prima material för sanningskommissioner…

FYRA webbinarieserier/-teman i vinter/vårvinter/vår.
Minst 7 st deltagare krävs på de flesta – så sätt igång och anmäl Dig nu!
 
1. To 14 nov. Fördrivningar, etniska rensningar, definitioner på kolonialism. Gäller hela Sápmi. Populärt hållet. Inga speciella förkunskaper krävs. Från klass 9..
ANMÄLAN: Snarast! Förhandsbetalning. Hör av Er för offert! Tid meddelas senare. Del 2: VAD ÄR KOLONIALISM? Definitioner; exemplen Norge/Sverige/Finland/Ryssland och samerna. Historia och nutid.
Föreläsning via webb i januari. Del 3 tillkännages senare. P Ericson.
 
2. Fre 15 nov. NYINSATT streamad webbföreläsning!
”Samerna i södra och mellersta Sverige – en lång, komplex och intressant historia!” Peter Ericson. Fredag 15 nov kl. 10.00 – 11.30 svensk tid.
Här räcker det med fem deltagare men i nuläget finns bara två st.
 
3. Ons-to 11-12 dec Om problem i Sápmis historieskrivning 900-1900 AD. ENG 11 dec, SVE 12 dec. Uppföljning i vår.
Lämpligt för universitet och högskolor, ev gymnasium (spec hum/sam). Intressantast för Finland och Sverige.
ANMÄLAN senast To 21 nov, gärna ”nu”.
 
4. NYTT. Samiska föregångskvinnor i tre delar
Inledande streamad föreläsning ons 18 dec
Samernas organisationshistoria i hela Norden lö 25 jan 2020. (en näraliggande vardag kan ersätta vid behov!)
Samiska kvinnors nätverkande med Lindhagens och andra inflytelserika samtida samt kontakter med hoven.
Ons 4 och lö 7 mars 2020.
ANMÄLAN: Senast to 5 dec (helst omgående!).
Kurser/klasser: – Kontakta oss för offert.
 
O b s e r v e r a : Förhandsanmälan gäller på samtliga, liksom förhandsbetalning. minst 7 st deltare per titel för att den skall bli av. Det är ok att avvakta med betalning; men Ni som är det minsta intresserade – anmäl Er snarast!
 
Peter Ericson kursansvarig
Fd studierektor Umeå universitet (dåv. inst för samiska studier)
 
Bild: Intervju för Hufvudstadsbladet 6 feb 2018.
Foto: Monika E. Pensar.
Bilden kan innehålla: 1 person

”UTBILDNINGSKOMETEN” – SAMERNAS HISTORIA: Boka vårt uppryckningspaket för samernas historia

Unik lösning: gäller i hela Sverige och Finland –
på gymnasier, folkhögskolor, Komvux och högstadieskolor samt i Årskurs 6.

1. Boka detta paket (se nedan)
2. Se ”Samernas tid”.
3. Kalla på samiska vägvisarna (gäller främst högstadiet!).
4. Följ upp varje 6 februari, FN-dagen 24 oktober etc

UPPRYCKNINGSPAKET OM SAMERNAS HISTORIA (tar 1-2 månader)
1. Webbföreläsning (streamad inkl frågor) 45 min
2. IRL/”live”-föreläsning 1-2 h (företrädesvis i aula)
3. Uppföljning, webbföreläsning 45 min
TOTALKOSTNAD: För en hel skola 3 600 SEK exkl moms, någon resa tillkommer som regel. Alltid billigaste färdsätt.
PRISEX:
För en mindre/medelstor kommun med 3-5 föreläsningar 4 800 SEK exkl moms
Pris kan höjas, gäller bara garanterat vid bokning under oktober eller senast v. 44.
Projektet utförs vt 2020, ev med start ht 2019 om så önskas och tider stämmer.

”Vad är Sápmi? Hur och av vilka koloniserades samernas område?
Är samerna fördrivna/bortjagade och isåfall hur, när och varför?”
Upplägg: Urfolkskunskap, etnicitet, kolonisation.
Sápmis historia, samernas historia, samiska kvinornas historia
Kort moment om samernas moderna historia inkl organisationshistorien
Källkritik och något om teori, metod och tolkningsföreträden, bias etc.
Samerätten, ingrepp och hot idag. Språk- och kulturrättigheter.
Vidare frågor: ”Hur många samer finns det? Hur och var bor samerna? Varifrån kommer samerna?”

OBS kan också kopplas till handledar- och lärarkurser!
Går även att få på engelska!

Kursansvarig och föreläsare: Undertecknad, Peter Ericson
Sakkunniggranskare av SVT-UR:S ”Samernas tid”
samt med erfarenhet som studierektor vid Umeå universitet
(Institutionen för samiska), universitetsadjunkt, kursledare, cirkelledare mm.

Bilden kan innehålla: 1 person, står
Foto: Annnika Luther.

Sara Wacklin – fönster till Uleåborgs, Finlands och kvinnors historia

Sara Elisabeth Wacklin (1790-1846) är en oerhört betydelsefull författare, en livfull historisk skildrare av det svenska och det ryska Finland och norra Österbotten samt inte minst en oerhört fascinerande kulturpersonlighet.

Sara Wacklin var också lärare; och startade en flickskola i Åbo. Likheterna med Fredrika Bremer (här förelåg en ömsesidig beundran) är tydliga – kanske främst i det filantropiska och feministiska anslaget i det mesta av deras gärningar.

Hennes produktiva liv kom att präglas av den svenska förlusten av Finland 1809 och 1820-talets stadsbränder i Uleåborg repektive Åbo. Hon bodde bl a i Tavastland, Åbo och Helsingfors. Sara ligger begravd på okänd plats inom Stockholms norra begravningsplats. Hon arbetade i princip ihjäl sig, synes vara den utbredda uppfattningen bland bedömare. Uppenbarligen unnade hon sig inte mycket nattsömn (se nedan, dagboksutdragen).

HUNDRADE MINNEN FRÅN ÖSTERBOTTEN jämte anekdoter, en efterskörd efter Sara Wacklin utgivna och försedda med en levnadsteckning av Helena Westermarck utgavs postumt 1919 men innehåller sammanläggningen av den tredelade originalutgåvan, vilken  bland subskribenterna hade just Fredrika Bremer, biskop F M Franzén (som också var släkting), Z Topelius och J L Runeberg. Den rekommenderas varmt; och innehåller en del samisk historia, vilket vi avser presentera under sensommaren och hösten.
Stockholmstiden
Sara skriver den 12 april 1844:

  Min sysselsättning nu alla dagar med föga variation. jag satte mig kl. 5 om morgonen till skrifbordet, drack mitt caffe på samma plats, med en skorpa kl. 7. Skref åter till kl. 9, då jag gick till hötorget för att [få] något till mid. jag återkom med färdig hackad köttfärd, utur boden vid brunkeberg kl. 10, arbetade åter till kl. 1. då jag gick i köket tillredde och stekte mina köttbullar, kokte mig litet mannagrynsgröt, åt derefter min lilla mid., gick igenom tidningarne, och hvilade på min säng, tills kl. slog 3, då satte jag mig åter till skrifbordet. Kl 7 tog jag hatt ocg kappa, derunder min stora ridicule, gick åt röda bodarne. steg uti en roddarbåt, landsteg vid (oläsligt *) hus-bryggan, gick rakt till södra slaktarhuset, och gröna gången der jag försedde mig med allt, hörande till en köttsoppa, för morgondagens söndagsmiddag, i fiskargången tog jag för 12 s. lutfisk, och återvände med min börda samm väg jag kommit. Kl. 8 satte mig till skrifbordet, sedan jag hastigt doppat en skorpa i en kopp thé. Kl. 9 kokte jag litet lutfisk drack ett glas mjölk och arbetade till kl. 10. då jag lade mig och läste tills dess kl. var 1, då slägte jag öjuset, tackade Gud, för mitt trefliga lif! och insomnade sött. Mina älsklingsplatser inomhus hafva alltid varit köksspisen och skrifbordet utomhus Kyrkan och Spectacler; af ungdomsnlöjen dans och lekar, både hemma och borta.

* Skulle kunna vara Slagthus-bryggan? (PE)

Bild: Oljemålning utförd av Edla Jansson-Blommér år 1846 föreställande Sara Wacklin. Wikimedia Public Domain.

Sara_Wacklin_by_Jansson-Blommer

”Och halfva menskligheten tillhör dig!” – Fredrika Bremers minne af Z. Topelius.

Fredrika Bremers minne af Z. Topelius.
Publicerad första gången i Tidskrift för hemmet 1867: 5 *
 
Plats för idéerna! Plats för de höga,
Friborna tankar, som i verldens natt
Likt gnistor tändas för vårt skumma öga
Och alstra, lyfta, värma, lysa gladt!
De äro frön, af tidens stormar drifna,
De fatta rot, de spränga klippans barm,
De smälta isarna, och dagen randas varm
 
För de förtryckta, sorgsna, glömda, öfvergifna.
llur länge bar ej qvinnan utan klagan
Sin ärfda lott, att, skonlöst kysst ihjäl,
För mannens blick, som elfvorna i sagan,
Ila tusende behag, — men ingen själ!
An smickrad, firad, än förtrampad, bruten,
An vettlös, sysslolös i glitter gömd,
An släpande sitt ok, till tacklös möda dömd,
Var hon från handlingen, från tanken utesluten.
 
Då kom idéen, — då föll en klarnad strimma
Af kristendomens ljus på qvinnans stig.
Stå upp! — ljöd ordet. — Slagen är din timma,
Och halfva menskligheten tillhör dig! —
Stum, tyngd af kedjor, tyngd af diademer,
Förnam den fångna denna starka röst :
En själ bär äfven du, o qvinna, i ditt bröst!
— Och ordet tog gestalt och vardt Fredrika Bremer.
 
Hvem var hon? Verlden vet. Den frusna tåren
Af vinterskyn begråter henne nu.
Hon var en ringa qvinna. Adelboren
I verldens mening var hon icke ju,
Ej ung, ej skön, ej rik med guldspänne.
Dock fanns i nord en qvinna ej som hon;
Dock stego furstarne med aktning från sin tron,
Att trycka hennes hand, och folken hörde henne.
När mången qväll hon sågs i tysthet smyga
Att läka sår, dem alla andra glömt,
 
Hvem visste då, att sig i denna blyga,
Förvissnade gestalt en ande gömt,
Som mäktig att millioners hjertan vinna,
Tryggt kunnat sluta verlden i sin famn,
Om hon ej aktat mer, än glansen af sitt namn,
Sin storhet framför allt, att endast vara qvinna!
 
Det innersta, det högsta uti lifvet,
Frid, sanning, kärlek, Gud ocli mensklighet,
Var ursprungsordet, som blef henne gifvet,
Och hennes ryktes enkla hemlighet.
Men livar hon gick, i hennes väg förmäten
Stod fördomen i jättehög gestalt ;
 
Hvart hon i verlden såg, var mannen ensam allt,
Och qvinnan, lifvets doft och hjerta, var förgäten.
Då drog hon ut, — drog fjerran öfver hafven
Att leta uti mensklighetens barm
Hvar nyckeln, den fördolda, låg begrafven
Till qvinnans öde. — Och idéen fick arm,
Idéen fick lif, gick ut att fanan bära
För qvinnans rätt. Och den har fattat rot;
 
Snart, snart finns ej en makt, som står den mer emot, —
Der var Fredrika Bremers kallelse och ära!
Nu har hon ro. Den vida oceanen
Begrafver uti vester hennes spår,
I öster trampar liknöjd karavanen
De fjät i sanden, der hon gick i går.
Men inga verldshafs töcken, ingen bölja
Och ingen hvirfvelvind af öknens sand
Skall sopa hennes spår från jordens dunkla rand

Och hennes andes verk från dem, som henne följa.

* Finns tillgänglig via GU:s (Göteborgs Universitetsbiblioteks) utmärkta digitala historiska tidskriftsservice med huvudsaklig genusprägel; Digitalt arkiv över svenska kvinnotidskrifter – http://www.ub.gu.se/kvinn/digtid/

 

 
 
 
BREMER1
 

Stockholms borgmästare och svenska samernas första landsmöte – Lindhagen från Hötorget via Petrograd till Jämtland 1918

Historiens vingslag över Östersund, Lindhagens besök i Petrograd, Alexandra Kollontay – och samernas frigörelse jan/feb 1918. Om Alexandra Kollontay, Carl Lindhagen, Zeth Höglund och en modernistisk tidsanda 1918. En serie onumrerade artiklar om samernas frigörelserörelse kopplade till världshändelser.

Carl Lindhagen – som ordnat medlen till de svenska samernas första landsmöte,
en logisk följd av Tråante 1917, en av flera skäl given gäst på landsmöet, anlände direkt från sitt besök i Petrograd (St. Petersburgs namn 1914-24) till Östersund och landsmötet.

Mer om Staare (dvs Ösersund) 1918 här: https://www.sametinget.se/118952

Det var en tid av nytänkande, stävan efter modernitet och till synes vackra visioner.
Historiens facit och Stalins besinningslösa destruktivitet och massmördande låg en bit i framtiden. Lindhagen smittades av tidsandan; och han, stockholmsborgmästaren (1903-1930) med samesympatierna, kom åter att byta parti (han blev socialdemokrat 1909). Det skulle emellertid inte bli långvarigt; då han var såväl för kulturkonservativ som för fritänkande och modern för de mer hårdföra radikalerna. Inte många samer (inga andra heller!) torde ha begripit sig på Lindhagens aningen spretiga och sammansatta politiska uppfattning, som framgår i det dryga 1100 motionerna han hann skriva under sin över fyra decennier långa riksdagskarriär. Icke desto mindre var hans idéer med en stark, drivande pacifism, ett djupt engagemang i kvinnlig rösträtt, feminism och vegetarianism före sin tid och på många sätt progresssiva och kloka.
Och år 1937 ordnade han åter fram nya medel till svenska samernas landsmöte no 2. Hans samepolitiska engagemang räknade väl ett sekel; och vi återkommer till det. Carls tio år yngre syster Anna Lindhagen, spelade för övrigt också en central roll under de livliga sameorganisatoriska åren med Elsa Laula i Stockholm.

ALEXANDRA KOLLONTAY/Kollontaj

Loka Kanarp skriver:
”Efter ryska revolutionen 1917 avskaffade man lagarna mot abort och homosexualitet. Alexandra Kollontay blev minister i rysk regering. Hon förespråkade fri kärlek och kamratäktenskap. ”Att tillfredställa sina sexuella behov borde vara lika enkelt och självklart som att dricka ett glas vatten.” Alexandra Kollantay blev impopulär när Stalin tog över. Hon flyttade till Stockholm där hon var ambassadör i många år. Lagen om homosexualitet återinfördes 1934″

Svensk ortografi (egentligen) :
Aleksandra Michajlovna Kollontaj
(ryska: Александра Миха́йловна Коллонтай)

Carl Lindhagen och Zeth Höglund reste till Lenin, som de träffat året innan med olika missioner (bl a kostymköp på PUB). Höglund var den store ideologen; Lindhagen ville, förutom rena handelsärenden, påverka Lenin att införa esperanto i det nya Sovjetryssland!

Peter Ericson 8 oktober 2018

 

 

 


Ovan: New Year 1917/1918 in Petrograd. Carl Lindhagen, Helene Lurie, unknown sailor, Zeth Höglund, Alexandra Kollontai, unknown soldier.

Bild 2: Alexandra K ca år 1900. Bild 3: En ung Lenin. Bild 3: Från Staare 1918. Samernas landsmöte.

Övre bild och Loka Kanarp-passagen: Helen Fritzsons gamla blogg. Länk: http://comment.blogg.se/portret/2008/january/ (2008, osäker webbplats!)