Vi skärskådar Schnitler (1742-45). Dekalog om den gräns, som plötsligt blev verklig mitt i samernas eldgamla områden. 1:10 Tvångsbofasthet, kidnappning och träldom i Majorens sinne. Vad hände sen?

Serien går i något skede över i Saepmie Times, och så tillbaka i bloggen igen! 

Till Schnitler:

Naar og Lap-Finnerne til Fieldz formeere sig og blive mangfoldige, Saa Submitteres til betænckning, om de til Fieldene nærmest Rødnings-Stæder dennem til bebyggelse og dyrckelse kunde andviises; Hvortil vel forud ville, at endeel deres børn hos bønder-Folck maatte gandske unge hensattes, af dennem opfødes, og til bonde-Arbejde og brug oplæres; Hvilcke Siiden paa Saadanne Rødnings Platzer när hos deres Familier og Folck kunde etableres Men her til ville Fonds udfindes; hvor af disse unge Finne-børen [sic] hos bønderne og Siiden naar de vare fremvoxne, under Armene Griibes, med ald den forstræckning, Som til en Gaards besættning kunde behøves —

Ur avsnittet ”Bilag til Overhaldens Præstegjeld”
Major Peter Schnitlers Grenseeksaminasjonsprotokoller 1742-1745. Utgitt av Kjeldeskriftfondet. Bind I ved Kristian Nissen iog Ingolf Kvamen. Norsk historisk kjeldeskrift-insititutt. Oslo 1962 (s 167f).

Det här äger rum bra precis vid Ångermanna lappmarks nordvästra gräns.
Här synes den idoge majoren dels återfalla i en omisskännlig supremacistisk ådra,
där han också befann sig när han först angjorde det som då betraktades som det sydligaste samiska området (sedermera, efter att ha kommit i närkontakt och fått höra samernas version av the premises of the subsistance, ändrade han ståndpunkt… Men det tyckte bara hålla i sig något dygn. ; dels vara inspirerad av såväl det i Sverige nyinrättade sockenlappssystemet (om det inte bara låg i tiden med den slags tänk – att vara ”bönderna behjälpliga”) och dels – med ideliga referenser till von Westen – är han inspirerad av den missionsiver den nyssnämnde hade besjälats av.

gudstjänst i det fria Leem

Conducting a service in the open air. From Beskrivelse over Finmarkens Lapper (1767).
Om Leem och bilden: http://blogs.bl.uk/european/2016/11/knud-leem-and-the-sami-people-of-finnmark.html

Samtidigt utgör Peter Schnitler här också en länk mellan Johan Graans tanke att det går att samexistera, men eftersom samerna är underlägsna och primitivare, så måste de maka på sig.. en länk däremellan och till det monumentala bofasthetsstvånget som blir manifest i Sverige under 1780-talets sista år. Där den bortre länken också är förnorskningens oundvikliga klor.

Väl medveten om att detta är långt bortom Schnitlers tjänste- och uppdragsbeskrivning avslutar han denna del sålunda: ”Herom nærmere skal udlade mig, naar ieg fremckommer [sic] længere i Nord.”

Det här handlar om att kidnappa urfolkens barn. Det hade prövats och på andra håll i världen begicks denna slags övergrepp mer systematiskt.
Schnitler var en utifrån sina förutsättningar – oftast – reflekterande Upplysningens man. Och såsom sådan sannolikt avsiktligt rationell och tyckte väl han skulle göra lite extra nytta däruppe till fjälls förutom att dra gränser.

Fortsättning följer

Annonser

Boka föreläsningar om samernas / nordisk historia 2017/18: ”Saepmie [Sápmi/Sábme/Säämi/Sääʹmjânnam] – Om ett embryo till en samisk stat 800 – 1500 e.Kr” etc

Boka föreläsningar om samernas / nordisk historia 2017/18

Titlar med samisk historia

Kustskogssamer, sjösamer – och sockenlappar? Samiska näringar i arkiven 1600-1900 (från i vår)

Sigrid & Anna – sockenlappsdöttrarna från Njutånger som kom att resa till slott och herresäten i North Durham och Northumberland sommaren 1786.

Samernas organisationshistoria – mest om kvinnnorna (arbetstitel)

Om Ångermanna lappmark (dito)

Saepmie [Sápmi/Sábme/Säämi/Sääʹmjânnam] – Om ett embryo till en samisk stat 800 – 1500 e.Kr

A N N A T

KURSER I VÅR, avancerad samisk historia och arkeologi/kulturmiljövård!

I Västernorrland, inbjudan november; anmälan dec och senaste betalning i januari!
Mer info senare!ÖVRIGA föreläsningstitlar

Norra Nordens politiska historia planeras till våren 2018,

liksom en föreläsning om övergången mellan Karl XII och Fredrik I och frågan om vem som mördade K XII
Därtill kan det bli en föreläsning om Kolonisationens historia i Sápmi.
Men SIGRID & ANNA är vinterns huvudföreläsning!

Den tar också upp etniska rensningar och sambandet mellan de olika samiska näringar och samer i de olika landskapen i södra Norrland och s k Mellansverige.

Boka här: saepmieforskning@gmail.com
Tfn 0729070058, sms först

Sabme

” — them allom och huar och enom som ther uthi byggia och boo vele frijtt loff att winna sig ägor, att taga för sig och sina Erfuingom” – ”Happy Columbus Day” –> Anno 1340, då Magnus Eriksson stal och gav bort Sápmi …..


att the Marcker haffua waritt Bruckade till att inbyggias eller besittias, skola thå Christno folke och allmoge biudas, och them allom och huar och enom som ther uthi byggia och boo vele
frijtt loff att winna sig ägor, att taga för sig och sina Erfuingom

på detta vis löste man kolonisations- och missionsproblematik enligt principen två flugor i  en smäll:

Massdop och fritt landnám i Samernas land.
Bara man var kristen.
Samtidigt kristnades (åtminstone på pappret) samerna.
Och man försvenskade en landsdel, som annars riskerade att falla i norska-danska eller ryska händer.

ME var Ladulåsens sonson.

 

”de härja skogarne, tända eld på dem endast för att förstöra betet för renarne och hetsa hundarne på boskapen” (renarna) – Marias nästa stockholmsresa

Angående Maria Magdalena Mathsdotter (1835-1873)

Från Lappland ingår återigen ett sorgligt budskap genom
den patriotiska lappflickan Maria Mattsdotters i hufwudstaden warande
beskyddarinnor, för hwilka hon omtalar att nybyggare ej wilja
upphöra att förfölja lapparne: de härja skogarne, tända eld på dem endast
för att förstöra betet för renarne och hetsa hundarne på boskapen, så att de arma djuren bli så skrämda, att de fly öfwer fjellen till ryska och norska lappmarkerna, hwarigenom
de swenska förlora dem. De förirra sig i skogarne, störta af trötthet, bryta benen af
sig och dö af swält. Deras små stackars ungar dela samma öde.
Wi göra widare ett utdrag ur den goda beskyddarinnans bref, deri yttreas:
”När man tänker sig att så förfölja oskydiga, fredliga, fromma och wackra djur, hela
familjers enda bergning och underhåll, ryser man att menniskan kan wara så elak, och detta för att ej wilja inhägna sin nyodling, då det finnes skog, utan heller tänder eld på den och låter de brända stommarne stå qwar som ett minne från 19:de seklets civilisation och till ewärdelig skam för myndigheternas slapphet”.
– Nu har den sjelfuppfostrade Maria under nybyggarnes grymma hotelser ånyo
begifwit sig till Stockholm, för att af konung och folk begära skydd och frid åt sin fädernebygd.

Tidning för Wenersborgs stad och län 30 nov 1866: s 3

Vem som var den goda beskyddarinnan framgår ej.
Fredrika Bremer hade avlidit vintern innan.
Vi fortsätter följa Maria Magdalena.
En del av materialet torde hamna i Saepmie Times –
den nya tidningen.

”— ty hä sa lappen Sjul” (Slaget vid Norrboån, Dellenbygden år 1434)

(editerad e.m 20 juli 2017)
Något om en märklig historia om samiska järvsösläkten Stenlund som hälsingska traditionsbärare och Slaget vid Norrbo skans på 1430-talet.
En spännande historia, till stor del återberättad via Helsingeminnen (1910) och Dellenportalen (se länk!). Nypor salt och matjord och fickorna anbefalles!

Uppgiften som anspelas till i rubriken är silad genom flera osäkra led, varav kanske det osäkraste alltså skulle kunna vara själva författaren Winblad von Walter 1910.

Lokala foton av undertecknad.
Avholmsbe

Norrbo Skans ligger på gränsen mellan socknarna Bjuråker, Norrbo och Delsbo; och har historiskt varit av central betydelse. Några av de viktigare traditionbärarna har varit de regionala samerna.

Fredrik Winblad von Walter berättar i boken Helsingeminnen om
stormningarna av Norrbo skans och Faxehus. Även om mycket sedermera avfärdats som rent sägenmaterial, är det i vår synvinkel av stort intresse att han nyttjar samer som informanter.

Citerar via Dellenportalen:

Striden var så blodig att skorna på alla de stridande Hälsingarne voro röda av blod. Danskarne blevo slagna, trots det häftigaste motstånd. Pilarna bidrogo mycket till deras nederlag, ty av de stupade hade många 5-7, ja ända till 12 tunga pilar i kroppen, och de långskaftade hillebarderna och stridsyxorna samt varg- och björnspjuten fullbordade segern. 

”Danskarne blevo totalt överrumplade, ty de voro fullt övertygade om att Helsingarne voro avväpnade och för utpinade till att våga en strid med dem och allra minst en stormning på ett så välbefäst läger. Men annat fingo de se och uppleva.”

Och så, om samerna:

Det är känt och omvittnat att [samerna] var goda traditionsbevarare och det visste även von Walter, som i sitt manuskript till sist återger, vad sockenlappen Stenlund och andra hade att berätta om vad som hände med Stor-Eriks dotter Sigrid:

”Sockenlapparna i Helsingland voro de som bäst kunde redogöra för allt av vikt som timat inom vår provins. Särskilt ’Norrboslaget’. De berättade att Stor-Eriks dotter Sigrid fallit i danskarnes händer och då den mäktige bonden fick höra detta sorgliga budskap, satte han genast igång med att ta hämnd på rånarna, mördarna och kvinnoskändarna. En hop kvinnor hade förut upphängts över en eldbrasa i danska lägret och nu troddes det att den fagra Sigrid skulle dela samma öde. Danskarne anade ej vilket öde som drabbat dem.” (Dellenportalen hit, och fortsättningsvis – )

[Sockenlappen] Stenlund brukade säga, då han berättade om denna händelse: ’De tokugst man gör, hä ä att stjäl kvinnfolk. Hä fick de där asen vid Norrboån se, ty då blev Stor-Erske sint mån ni tro å så sa han: — I möra kväll tar den lede dem allihop, hä ska ni vetta, å Sigri ska vära tebaks, ty hä sa lappen Sjul. Sen danskarne var ihjälknacka, sänktes dom i Dellarne. Ingen vät varst, för de skedde på natta å dä va kolsvarst av moln å dä ösregna faseligt… [min framhävning]

Citaten ur http://dellenportalen.se/orter/norrbo-skans/ *

Det är oklart exakt vilken av Stenlunds som avses, men von Walter bodde i Öje, Järvsö vid tiden för författandet och Järvsö var ju läge Stenlundarnas så att säga jaktmark.
Jon Mattsson (ibland Matthiasson) Stenlund skulle ha varit i hundraårsåldern kring 1910 (då boken Helsingeminnen utkom), så den generationer bör väl kanske borträknas.

Oss veterligen finns det minst tre kända generationer stenlundare, kanske fler.
Och det är ju nog så intressant, bara det.
Frågan lär dyka upp igen!

* Vi rekommenderar varmt denna webbplats; som är oerhört informativ och grannlaga.

vin-085-skansen

Fortsatt material i ämnet torde dyka upp i vår inom överskådlig framtid utkommande tidning SAEPMIE TIMES.

Norrbo
I Norrbo, bakom kyrkan: kallad socknens äldsta byggnad.

inägodelning 1769 blogg

Inägodelningskarta från 1769, Norrboån.
Karta från Länsmuseet Gävleborgs arkeologiblogg.
http://arkeologigavleborg.blogspot.se/2014/03/dateringar-fran-norrboan.html

”Genom seklen de ropa” – Åtta syskon som dog. Sockenlappens döttrar på slottet. Tidning i augusti. Föreläser sep-okt.

….. de samiska systrarna Anna Jönsdotter och Sigrid Jönsdotter, sockenlappens barn. Låt vara att det är halvannat sekel, dvs kring etthundrafemtio år sedan som dessa kvinnor föddes.

SAMETJEJERNA

Slottet de kom till var Ravensworth, 1786-87, de stannade i sju månader och tycks ha funnit sig ganska väl där-

Sigrids och Annas rötter har jag sökt, funnit i ganska hög grad och en hel del av dem – och arbetet fortgår.

Men redan vet jag så mycket, att jag skriver på en berättelse, och kan redan nu erbjuda detta som ”topptitel” på höstens föreläsningar.
I själv verket kommer det att finnas åtminstone tre olika titlar som baserar sig på dessa händelser.

Kvinnohistoria, genushistoria – äventyrs- och kolonisationshistoria.
Och en tragisk historia om tuffa villkor, åtta syskon som dog.

Missa inte detta.

I nya tidningen …..

Som får sitt namn offentliggjort om  e n  timme …………

Eller – alltså – i mina föreläsningar!
Bokas nu, snarast, i juli eller senast början av augusti – och utförs i
september och oktober i första hand.
En ny turné kan komma att äga rum i januari-februari 2018.

 

  1. Siljan från Vidablick i Rättvik, verk av Holger Ellgaard, Creative Commons.
    2. Målning i Delsbo som jag fick foto av den 11 november 2015.

Peter Ericson
5 juli 2017

Nya inspirerande föreläsningstitlar sep 2017 – feb 2018

EDIT: Work In Progress-

tills vidare inaktuell!

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!
NB: All lectures will also be offered in English!

brought
BILDEN av Thomas Bewick, samtida  och från trakten strax norr om slottet är en sällsynt kopparetsning och tycks ha påbörjats i begynnelsen av flickornas northumberlandvistelse; och sedermera publicerats i samband med Consetts reseberättelses utgivning år 1789.

Från 1-16 *** aug:
Njutånger – Yorkshire T/R. Om Sigrid, sameflickan som körda ackja i Northumberland, och Aniea (?); hennes syster.
Varifrån och vart?
Om deras sju månader långa vistelse i Ravensworth Castle, om slottet och släkterna om bebodde det, hur där ser ut idag och kopplingen till Alice i Underlandet. Samt om den upptäcktsresa som föranledde denna oväntade interaktion, samt besöket på slottet på hemvägen.
*** Datum beroende på graden av efterfrågan!

Från SEP Med främmande ögon – samernas liv och kolonisationen speglat i resenärers texter (utförligare beskrivning kommer)

Från OKT Sverige och Saepmie 1633-1799: från Hessen-Kassels renfarmer över skotten i Fredriksten 1718, Fredriks etniska rensning till tvångsbofasthet 1790

Från OKT Slakten på dalkarlarna 1743, och om de historiska processerna som ledde till detta (passar bra att kombinera med ”Sverige och Saepmie 1633-1799”
(titeln kan ev omformas en aning)

Från NOV ** Finland, suomer och samer i stormaktstida Sverige och senare – en sydlig historia?* Medeltid och äldre tid från Viborg över Satakunta och forna Kemi nedre lappmark
* Arbetstitel ** eller från aug, beroende på efterfrågan!

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!

Från 15 nov, om intresse finns:
”Fredrik I – stormaktens Sveriges, samernas och dalkarlarnas Nemesis?”

Att notera: Ett specialprogram om Elsa Laula, Carl Lindhagen och samernas äldsta organisationshistoria planeras till februari.mars 2018

FORTBILDNING för politiker och omfattande liksom kortare
KURSPROGRAM med basic samisk historia erbjuds alltid!
Detsamma gäller i princip också alltid samiskhistorisk workshop för samebyar och sameföreningar.

Härtill kommer lokala program/titlar för t ex Uppland/Bergslagen; Värmland och Medelpad

SAKER VI GÖR…………………………

.. Som du nog inte visste?
– D e s s a  tjänster utför vi  o c k s å  (bland annat!) på SouthSaamiHistory/SoSaHi:

  • Arkeologisk inventering
  • Sedvaneforskning
  • Inlagor till vindkraftföretags ansökningar, vanligen åt samebyar
  • Översättning sv –> eng, da –> sv (t ex drama!)
  • Bänkpress-coachning! Mer härom senare.
    Merit: landslagsman 2013-2016, fortsätter tävla
    men har för tillfället trappat ned en aning.

    Illustrerar med de 999 respektive 1000 konsternas mästare och deras kamrat den talande docken!

 

Samer i Sörhälsingland: Franske Aubry, samekvinnan i blått kläde med silver och de bägge livréklädda unga samemännen, juli månad 1718 (Del 1:2)

(editerad version) (Söderhamn)

”vid det första skjutshållet —  träffade jag två unga lappar med hertigens av Hessen-Kassels livré samt en ung lappkvinna i nationaldräkt — ”

Vår kommentar: Fjorton år före Linné. Dessvärre anonymiserade samiska aktörer; men en intressant tid och en intressant händelse, med (1720) blivande kung Fredrik I, de svenska sydliga samernas ”Nemesis”, högst inblandad.
Kanske kan plats och namn listas ut. Ett detektivarbete återstår.

Hoppas hinna skriva klar denna miniserie under veckan!

AUBRY DE LA MOTRAYE ca 16 juli 1718

”Jag reste därifrån vid femtiden på morgonen, och vid det första skjutshållet, som var en liten eländig by * , träffade jag två unga lappar med hertigens av Hessen-Kassels livré (dvs tjänstedräkt/PE) samt en ung lappkvinna i nationaldräkt, utom att hennes kläder icke voro av renhudar, utan av blått kläde med knappar och andra prydnader av silver.”

Fortsättning följer!

* Ska se på originalet och se om inte översättningen haltar.

Ur La Motraye, Aubry de; Wiklund Karl Bernhard, Bring Samuel E., Hultenberg Hugo (1988). Seigneur A. de La Motrayes resor 1711-1725. Stockholm: Rediviva. Libris 7605968. ISBN 91-7120-212-9 (inb.)

Karl_(Hessen-Kassel,_1654)
Karl I av Hessen, som emottog arvprins (sonen) Fredrik, sedermera kung Fredrik I:s rengåva år 1718.

Stråtjära kan ha varit platsen där mötet skedde; men det är inte säkert.

DELLENSTRÅTJÄRA
Karta från 1700 via Dellenportalen.
Om denna återkommer vi med mer preciserad källa.

Trails of tears: ”Sveriges sydligaste [samer] måste flytta” (Vestkusten 1934)

(maskinläst text redigeras senare)

Vestkusten, Number 3, 18 January 1934

Sveriges sydligaste lappar maste flytta. De sista lapparna i Dalarna måste lamna sina marker. De bosom torde vara bekant ett stycke norr om Idre i det nordligaste i Dalarna. Det har forut varit tal om att lapparna skulle bort, emedan de svenska renhjordarna gjort skador p& norskt omr&de, och nu ar det som sagt avgjort. Det som skett ar mycket beklagligt, sager Torsten Boberg, kand lappoch fjallfdrfattare, allra heist som hetesmarkerna kring Idre troligen aro de basta i hela Skandinavien. Men jag kan inte tanka mig att det ar myndigheternas mening att for all framtid avstanga detta omrade for lapparna. Det ar friimst den 80-&rige s. k. “JoPersgubben” och bans mag som haft sina renhjordar i Idretrakten, och da nu myndigheterna gjort slag i saken och forordat avflyttning s& ar det for att undg& standigt brak och bbter som de svenska renarnas visiter pa den norska sidan fororsakat. De fran Dalarna utestangda lapparna komma att flytta till markerna pa griinsen mellan Harjedalen och Jamtland. Ett siitt att losa svarigheterna vore, att man p& griinsen uppforde renstangsel. Norrmiinnen fdrbundo sig 1915 att uppfora ett dylikt. om de i gengald finge reglera Nidalvens kallor genom en stor uppdamning pa svenskt omrade, en dammanlaggning som for all framtid skulle skapa en sjo med en mils bredd i Harjedalen. I sa fall bleve det alltid ytterligare seviirdheter for de rundreseniirer som taga denna vagen.

Engerdal_Femunden
Femunden.
Wikimedia – Public Domain.
MahlumEget arbete