Folkmord på samer i fyra länder? Och om svunna sjösamer i Sverige!

Författaren Kaare Vennerød har efter några års arbete nu givit ut boken «Den samiske fortellingen». Han kallar här den förnorskning, som samerna vederfarits, för ett folkmord. Du kan läsa mer om Kaares (Kåres) bok här:

https://www.nrk.no/sapmi/kaare-vennerod-mener-fornorskningen-var-et-folkemord-1.14065304

FOLKMORD I FLERA LÄNDER PÅ SAMER?

Det är samma i Sverige.
Sjösamerna (förr en mycket utbredd grupp), de flesta skogssamerna och kustskogssamerna (de som Linné mötte) och hela den grupp (rekryterade ur de förra) som sedermera kom att kallas ”sockenlapparna” utrotades på sikt.

Bottenhavet
I äldre historisk tid befoolkades snart sagt hela bottenhavs- och bottenvikskusterna av sjösamer och kustskogssamer.
Bild: Tageo.com (Satellitbild) och NASA (se i bild),

80-90% spädbarnsdödlighet; överdödlighet för barn och ungdom; för kvinnor i barnsäng och lungsjukdomar och för män i lungsjukdomar. 

Den enda tidiga födkroken för sockenlapparna – jakten – förhindrades 1756 och ca halvtannat decennium fram; och från och med 1790 tvångsinlöstes renhjordar på kusten och samerna tvangs till bofasthet; vilket ledde till en omfattande humanitär katastrof.

Samtidigt har rättigheterna beskurits och landen krympt hela tiden sekel för sekel. Dessutom stänger nationalstaterna gränserna för grannländernas samer – med fatala följder, och idag har en intensifierad gruvexploatering tillika enormt ambitiös och nästan monstruös vindkraftexploatering (med _8 000_ ansökningar om vindkraftverk bara inom det svenska renskötselområdet)!

Ryssland ska vi bara inte prata om.

BILD NEDAN: Anna Kristina Burgström levde ett strävsamt liv såsom sjösame ännu en god stund efter andra världskriget. Bloggarens mormor (född 1921) och hennes äldre syskon minns respektive mindes väl Anna, som ofta satt och band kvastar och borstar på deras bro (bro = ”entrétrappa” på norrländska dialekter). Högra bilden visar Annas föräldrar med vilhelminaursprung; Nils och Lisa Stina, bosatta i Bölen de senaste decennierna, men med sjösamiska livsstil sommartid. Deras levnadsmönster kan ge oss en bra inblick i deras föregångares. På nedre bilden syns de i barn- respektive unga vuxenår i Ulvöhamn, 1890. Foto via Ulvö Museum.
Informanten Evert Norberg, född 1905, mindes i en intervju år 2004, ännu hur hans far sålt ett torp till Anna på 1920-talet. Torpet finns delvis kvar, på Svartnoranäset invid Norafjärden å Lövvikslandet i Nora socken i Ångermanland. En kulturmiljöskylt uppsattes också i Hamnbastudden, en av de många hamnar och vikar som angjordes av dessa sommargrupper, aktiva i flera generationer och i minst tre landskap mellan Örnsköldsvik och Söderhamn.

 

 

Annonser

Sjösamer och södra kusten i fokus i t r e nya projekt!

Tre projekt om samernas

historia på södra kusten i

Saepmie


T r e 
forskningsprojekt om samerna utmed X- och Y-länskusten presenteras här, kort och koncist. Likaledes handlar det om samernas historia på kusten inklusive vinterbete.

 
Fokus är sjö- och kustsamerna, men även vinterbetet som bedrivits av fjällsamerna kommer att ägnas stor uppmärksamhet.
 
Målgrupper och tänka medaktörer eller samarbetsparter/sponsorer är alltifrån samebyar och sameföreningar över hembygds- och lokala intresseföreningar till museer och statliga eller nationella samiska organisationer

DE OLIKA PROJEKTEN (Samtliga är arbetsnamn – fullständiga namn kommer under de kommande veckorna!)

(1) Samerna utmed Västernorrlands kust
Projekt som via NBV söker medel ur Region Västernorrland för att samla uppgifter om samerna i olika trakter och kommuner i länet. Föreläsningar, studiecirklar och tillfälle för samebyar och sameföreningar att presentera sin verksamhet.

(2)  Forskningsprojekt Norrhälsingekustens och Dellenbygdens samer
Projekt som sammanställer och grundforskar i arkiven och i någon mån via arkeologisk inventering skapar ny kunskap om detta eftersatta geografiska och tematiska område.
Finansiering ännu oklar. En serie småskrifter kommer blanda annat att bli resultatet.
Liksom projektet nedan skulle det kunna utvidgas, t ex internationellt.

(3) ”Vinterbetesprojektet”
Projekt som baseras på samarbete mellan firman Saepmie forskning (SFFU) och samebyarna i aktuella områden. Vinterbete bedrivet av fjällsamebyarna är i fokus i första omgången; men det kan utvidgas tematiskt och geografiskt. Delfinansiering av samebyarna; medan ytterligare medel ansökes om.

Kontaktperson i samtliga projekt är Peter Ericson (kontaktuppgifter nedan!)

Dessutom pågår andra projekt som vi ej redogör för här.

Karasjogas

 
Peter Ericson 20 maj 2018
 
Bildtext: ”Karasjok sett med Barthélemy Lauvergnes ögon i samband med expeditionsdeltagarnas färd från norska kusten till Karesuando 1839.”

Efter Pekka Sammalahtis kompletterande uppgifter: Den här bilden från 1839 är från karasjokbornas sommarplats Assebákti, ett par mil ovanför kyrkobyn.

KONTAKT: Peter Ericson
Tfn 0729070058, +46729070058
EPOST saepmieforskning@gmail.com

Om Ond bråd död, svek, kyskhet och Nordens och Sápmis historia i snart kommande Saepmie Times! (och i guidning samt seminarier plus pilotvandringar i Stockholm 1-2 juni!)

800 år i Klara, i samernas tidiga organisationshistoriska nav!

SWISH 0724243922 Johan Ericson
240 SEK (228 NOK) för helår fyra nummer
300 SEK (285 NOK) för helår plus no 2/2018.
OBS: PDF-tidning

Mer betal-info nedan!

PLEASE NOTE:
Guiding, subscription is also possible in English/from abroad/for foreigners!

Sankta Clara kloster 1289-1527
Clarissorna. Foto: Gunnar Bach Pedersen. Wikimedia Commons.
S:t Clara eller Klara av Assisi 1194-1253. Simone Martini. Creative Commons.

 

240 / 300 SEK and google the current figure in your own currenc

Kontonr Swedbank 2240045340, clearing 84202 (Peter Ericson)

PayPal: johanolovericson@gmail.com

240 SEK helår fyra nummer SWISH 0724243922 Johan Ericson

75 SEK lösnummer no 2/2017

FRÅN NORGE:

IBAN/BIC: SE2380000842022240045340

BIC: SWEDESS

 

1894. Betesrätt i Dalarna! ” — sydgränsen för lappens urgamla och hittills bibehållna område sträcker sig söder om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kopparbergs län — ” – Om 1894 års dom!

En frihetstida reservatstanke kan blir det som fäller avgörandet i Härjedalen?

Apropå Härjedalen, sedvana och rätt till renbete – se vad vi hittat!

Samerna vann ju Ljusnedalsmålet (i fallet med Farup som motpart förlorade han postumt), det är inte precis någon hemlighet.

Men vad de flesta nog ej vet, är att i det i domen utsägs explicit och ordagrant att betesrätten sträcker sig ned till Svärdsjö.

Det innebär naturligtvis att alla trakter mellan Ljusnedal och Svärdsjö vid detta tillfälle kan ses såsom sedvaneland.

Härutifrån givetvis en öppen fråga för jurister att tvista om huruvida detta gäller
fortfarande, men som regel har ju samerna förhindrats att utöva sina gamla rätt, vilket då ej ska belasta den rätten.

Sålunda rapporterades från avgörandet i högsta instans:

Lapparne segrade. Ett intressant utslag har
i dagarne fälts af k. m:t, säger Östersunds-P:n.
Det gäller lapparnes rätt
till renbete å Ljusnedals bruks område.
I tvisten mellan bruksegaren Farup och
lapparne afgjorde, som man vet, frågan 
till lapparnes nackdel både af häradsrätten
och af Svea hofrätt. Lapparne fortsatte
till k. m:t.

Johan_Tirén_-_Same_med_hund
I dessa sina besvär påvisade de mot Fa-
rups påstående och med stöd af sådana
auktoriteter som professorerna Sven Nilsson
A. E. Holmgren samt direktör Petter Hjortz,
att sydgränsen för lappens urgamla och 
hittills bibehålla område sträcker sig söder
om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kop-
parbergs län och att Ljusnedals bruks om-
råde för den renskötande lappens vistelse
från uråldriga tiden– . Afvittringen kom dock
och undanträngde lappen, hvars fordran att
få förblifva i sin häfdvunna rätt till renbete
afvisades dels derför, att kulturfolket an-
sågs behöfva betesdelarne för sina hemman,
dels emedan Ljusnedals bruks allmänning
uppgafs vara behöflig för främjande af
bruksrörelsen.
Med upphäfvande af underrätternas ut-
slag har nu k. m:t godkänt lapparnes an-
språk att på grund af sedvanerätt få med
sina renar uppehålla sig å de delar af Ljus-
nedals bruks egendom, som de och deras
förfäder af ålder besökt.  (PE framhävning)

Norra Skåne 1894-07-12 Avskrift: Eskil Olsson

VADAN JUST SVÄRDSJÖ?
Här må man gå tillbaka till tiden för de stora fördrivningarna av samer under kung Fredriks tid av år 1720-30; ca och att det då fastslogs av kungen tillika den lungsiktige landshövding Dankwardt ”at dom (samerna) i nåden må efterlåtas så blifwa qwar med deras rehndiúr úti de längst úp i dahlarna ofwan Fahlun belägne socknar, til och derstädes genom deras arbete och slögder sökia sit úppehälle”.

Fördrivningarna kom ju att leda fram till det för samerna fatala sockenlappssystemet; där tvångsbofastheten så småningom inträdde och indirekt kom att leda till massdöd genom den nittioprocentiga spädbarnsdödligheten som följde.

En slags tidig reservatsidé om Svärdsjö; som väl ter sig som en kompromissvariant med det envetna lappmarksbegreppet. Ännu vid denna tid hade man inte tillgång till ens tillnärmelsevis geometrisk rimliga eller skalenliga kartor över de glesbefolkade områdena.

Sverige låg i spillror; ryssen hade härjat. Kung ”Friedrich”:s svåger, Karl XII var död, enligt Lauritz Weibull låg kungen bakom. Och nu skulle samernas drivas norrut.

Men kanske är det en Historiens ironi att just Fredrik I, den vage kungen som aldrig lärde sig svenska och som mest är känd för att jaga björn, massakrera dalkarlar (149 st 22 juni 1743 och några fler senare) och fördriva samer – att just han kanske blir markägarnas i Härjedalen ‘Waterloo’.

NOT: Det finns betydligt flera och senare belägg för vinterbetesrätt i dessa sydligare områden. Liksom äldre. Under perioden 1660-1920 ca synes närmast inga tvivel ha funnits på den gamla sedvanan. Vi har inte minst en tät, regional, samisk historia med åtskilliga uppgifter om småskalig renskötsel.
Detta dokument ovan med domen från 1894 stärker kraftfullt bevisningen för denna sedvana.

Peter Ericson, historiker, redaktör, föreläsare
Sakkunnig i Härjedalenmålet (samt förr Nordmalingsmålet, Rätanmålet etc)

19 februari 2018

TIREN jamt

Utbildningsdagen samernas historia 19/4 Övik Prislista – Last call for ”early birds”

Notera: särskild uppmärksamhet kommer att ges sedvana – och svenska kustsamer!
Utbildningsdag – fortbildning

Kursen i Orrestaare 19/4 – samarrangemang med och på Örnsköldsviks Folkhögskola

Idag torsdag 15/2 är sista dagen denna månad med ”early bird-pris”.

Idé: Anmäl Er idag, betala också idag!

Obs grupprabatt för företag och social prissättning = hanterliga priser för privatpersoner och ensamföretagare med enskild firma.
Förkunskaper en stor fördel Inget absolut krav, men vi tror det ger mest då.
Obs också att alla kursdeltagare erhåller en prenumeration fr o m no 1/2018 på Saepmie Times och specialpris på no 2/2017! Skynda Er att anmäla Er nu!

Peter Ericson 20180215

Anmälan sms 0729070058 Ange kostkrav/allergier och organisation

Betalningsuppgifter (prislista härnedan!)
Kontonr Swedbank 2240045340, clearing 84202 (Peter Ericson)
SWISH 0724243922 Johan Ericson
FRÅN NORGE: IBAN/BIC: SE2380000842022240045340. BIC: SWEDESS

Prislista
Myndighet, företag, kommun etc statllig förvaltning
1020 kr en person
(pris fr o m 16/2 1150 kr) 
Per person om två personer 900 kr
(1030 kr fr o m 16/2)
840 kr
(955 kr fr o m 16/2) pp om tre personer
760 kr pp om fyra personer

Samebyar specialpris under vissa omständigheter,
hör av Er på sms 07290670058, +46729070058

Privatperson, ensamföretagare …. 560 kr (fr o m 16/2 680 kr)


PS. De som finns i trakten kan även passa på att se min föreläsning (troligen kostnadsfri) på Skule Naturum 16/4 om de fyra kvinnorna Elsa Laula – Maria M. Mathsdotter – Sigrid Jönsdotter – Anna Jönsdotter.

Maria Magdalena från Faepmie över Hemsön till tre drottningar! Del 1:2. 1864.

Så vem var Maria Magdalena Mathsdotter och vad gjorde hon?

Hon var dottern till sprintaren Matts Pålsson och åselebördiga (Kultsjölandet) fjällsamiskan Malin Andersdotter. De var fyra barn i familjen. Vinterbete hade de inte bara i Nätra – som ofta sägs – utan även i Ådalen, och det som idag kallas Höga kusten samt även på Hemsön, Åbordsön, Lungön, Härnön och kring Fälle och i övrigt i större delen av sydostligaste Ångermanland.

Hennes syster Sigrid Regina dog bara 31 år gammal den 12 juni 1863; och det sägs att Maria här lovade systern att kämpa vidare för en skola, en tanke som systrarna burit sedan år 1854. Skolan skulle vara både för samer och för nybyggare.

Nybyggarna tryckte på; men detta ärende kom att bli mer akut nästa gång hon uppvaktade kungligheterna.

Kring skarven februari/mars 1864 anlände hon till Stockholm.
Hon fick audiens på slottet.

Hon mötte en drottning som var dels försmådd av din make och konung,
dels starkt benägen att gynna utbildningssatsningar dels samiska kvinnor.

När sedan Karl XV hade bytts ut emot Oscar II; och svägerskorna drottningarna Lovisa och Sofia skiftat tron med varandra, kom sedermera Elsa Laula att så att säga träda i Maria Magdalenas ställe, fyrtio år senare. Det oegennyttiga i Marias  tilltag ser även ut att ha tilltalat prinsessan och drottningen tillika änkedrottningen.

Tre drottningar – änkedrottningen Josefina, blivande drottning Sofia av Nassau, Oscar II:s gemål, och innevarande drottning Lovisa av Nederländerna, en kung, Karl XV, en prins (minst) Oscar – blivande Oscar II; en prinsessa – nämligen Eugenia, trettio år och ogift och mycket intresserad av välgörenhet samt ett antal ministrar kom, tillsammans med kulturpersonligheter och celebriteter likt t ex författarinnan svenska-finländska nationalhelgonet Fredrika Bremer att bli Marias vänner och gynnare. redan i samtiden sändes artiklar ut i världspressen, skrivna av Bremers översättare Mary Howitts dotter Margareta, som följde Fredrika Bremer under ett år. Där omskrevs Maria Magdalena och hennes mission.

Maria Magdalena dök alltså upp i Stockholm 1864 under en mycket orolig period med ofred och ofärdstid i världen liksom nationellt. Hennes resa ägde rum på skidor till Gävle. Där stannade hon av två skäl; snön tog slut, och hon bjöds in att tala i skolor för sin sak; och där samlades in pengar till henne. Resan fortsatte per diligens. I Uppsala hade man börjat bygga järnvägen, men det skulle dröja ännu en tag innan den färdigställdes och invigdes.

1864 blev ett märkvärdigt år för Maria Magdalena.
Hon hade med sig skolmaterial hem och annat till den nya skolan.
Och brev från kungahuset.

Nästa stockholmsbesök skulle äga rum år 1866, och mer om det i del 2:2.

Analys och fortsättning om 1865-66-67 och lite om eftermäle i den delen.
Samt om Pastor Roerich, som redan 1864 hade initierat den sk Femöresföreningen, som internationellt stöttade Maria Magdalenas skolprojekt.

Sagavägenbonaden- Maria 1864 ur samtida tidning-Kungahuset 1857-
Ångermanälven med Åbordsön-Maria litografi efter foto 1866.

Stolt nybyggarhistoria? ”så anträffades en ren, hade fått ett yxhugg i  hufvudet, derefter lemnats åt sitt öde att dö af blodförlust. En annan ren — med afskuren tunga, en med hopbundna ben”. Djurplågeri 1888 i Västerbottens lappmark (S.T 20 dec 1888)

” — så anträffades en ren, som hade fått ett yxhugg i  hufvudet och derefter
lemnats åt sitt öde att dö af blodförlust. En annan ren hade funnits med afskuren tunga och en med hopbundna ben — ”

Huru den nomadiserande befolkningen 
behandlas af sina »medmenniskor» 
deruppe och hur dessa fura fram med 
deras renar, kan man förstå då man erfar, 
att en inom lappmarkssocknarna boende 
lapp vid hopdrifvandet af sina renar 
invid Vindelelfven i norra delen af 
Lycksele och södra delen af Sorsele 
socknar anträffat flere af dessa djur 
döende och dödade. 

ST20dec1888

Sundsvalls Tidning 20 dec 1888

PLÅG

Dito klipp

JAN05 BILD TVÅ

Den 2 januari 1905 samlades ett antal sedermera legendariska samer till Vinterkursen på Norra Real i Stockholm.


Djuren hade varit plågade och lemlästade 

på alla möjliga sätt; så anträffades en ren, 
som fått ett yxhugg i  hufvudet och derefter
lemnats åt sitt öde att dö af blodförlust
En annan ren hade funnits med afskuren tunga 
och en med hopbundna ben och till 
ytterlighet afmagrad. Å detta sistnämda 
djur, hvilket, då det anträffades, var lefvande, 
funnos tydliga märken, att djuret 
vurit angripet af roffoglar. Flera renar 
hafva anträffats i döende tillstånd med 
afslagna ben och genomskjutna lemmar. 

Här hittar vi mycket av bakgrunden till det starka engagemanget i forna Åsele samt Lycksele och Ume lappmarker, och att samernas organiserande i det mesta utgick härifrån.  Ungefär lika illa kunde det se ut på andra håll, ex i Ströms socken i norra Jämtland och inte minst i Härjedalen med flera decennier av systematiskt skjutande av ren.

En fundering: Vilket ansvar bär den förkättrade och fantasifulla ”fremrykkingsteorien” här? …  Eller alla som traderat – och traderar – denna!?

P.E 28 januari 2018

Tölö bibl.6 feb kl 18, Helsingfors: Om den spännande historien om samekvinnorna Elsa Laula och Maria M Mathsdotter, samt om samernas historia genom sekler (P. Ericson)

g

Samernas nationaldag 6.2.

firas med föredrag av Saepmiesakkunnige Peter Ericson

som berättar den spännande historien om samekvinnorna Elsa Laula och Maria M Mathsdotter, samt om samernas historia genom sekler

Tölö bibliotek 6.2 kl. 18.00

Fritt inträde

Välkommen!

 

 MMM: Litografi efter Lotten von Dübens foto; ur Sagavägenbonaden; Laula & co januari 1905 utanför Norra Real där vinterkursen pågick; föreläsaren i Oravais (foto Monika E. Pensar) häromnyligen.