Torgils dåd, Nevakampanjen, järnkedjan och Viborgs fästning.

Ur Tredje korståget
– 1293 –

”Torgils Knutsson i Österland”
Wadbring 2008

Bild via Runeberg.org

Järnkedjan i Landskrona

Ryska krönikor förtäljer ”möjligen med någon öfverdrift, att marsken med byggmästare ej blott från sitt hemland utan äfven med en berömd mästare från Rom uppfört ett fäste af så oerhörd styrka, att Svenskarne i sitt öfvermod kallat det landets krona”.
Det svenska namnet var nämligen Landskrona, beläget exakt där S:t Petersburg ligger idag – se karta över Finland.

Ute på Hvita träsk passerade dagarna revy. Men plötsligt en dag fick de se hur hela floden fylldes av lodjor (roddarfartyg), ”mer än tusende”. Det var den novgorodska hären som kom för att försöka stoppa byggandet av fästet. Härvid hade de buntat ihop stora flottar, höga som hus, vilka antändes och sedan med strömmen drev ner mot de svenskes båtar.

Bud sändes till Torgils i Landskrona som omedelbart gav order om att dra järnkedjor över strömmen och fästa dem med pålar (precis som man gjort vid Jarlehus, inte så långt från Torgils eget Aranäs i norra Västergötland).
Manövern lyckades – den brinnande timmerflottan stannade mot järnkedjan och brann upp utan att åstadkomma någon som helst skada.

När novgoroderna märkte att denna deras beräkning slog slint gick de de iland, och ”Svenskarne sågo, huru deras harnesk glänste och deras hjelmar och svärd glimmade mot solen. En rysk tolk uppgaf deras antal till trettiotusen man, och när man sedan fick se den ryska hären samlad, syntes denna uppgift vara sannolik”. Stormningen lät inte vänta på sig – men Torgils och hans mannar var väl förberedda.

Mats Kettilmundsson

Runtom borgen hade man uppfört en stor vall på vars topp tronade åtta torn, alla försedda med skottgluggar. Framför vallen fanns en djup grav bakom vilka åarna genom sitt flöde ytterligare förstärkte befästningarna.
Vid den södra delen av graven höll ”Helsingarne” till, och det var här som novgoroderna riktade det häftigaste anfallet.

Med full kraft anföll man, och enligt Rimkrönikan blev det en hårdnackad strid där man slog och högg, stack och sköt, men hur novgoroderna än försökte så ersattes de fallna alltid av nytt, friskt manskap.

Då var det en ung man med ett ”hurtigt sinne, Mats Kettilmundsson, som samlade Uppländingarne omkring sig för att göra ett utfall mot Ryssarna”.
Med Mats Kettilmundsson följde även två utlänningar som kommit till Sverige under Magnus Ladulås regerande, Johan och Henrik von Kyrnén, och även den unge Peder Porse anslöt sig.

När alla var redo ryckte de ut ur fästet, gick över graven och anföll de stormande novgoroderna. Dessa blev härvid ”alldeles förskräckta”, då de inte var förberedda för ett motanfall. ”De höggo sig igenom det hedna packet så att många Ryssar fingo rödan svett”. Novgoroderna retirerade därför snabbt.

FRÅN:
https://www.wadbring.com/historia/sidor/torgilsfin.htm#neva

När kommer den NORDISKA sanningskommissionen (?) : korsvisa kommissioneranden – för att bl a utröna krigens och kolonisationens konsekvenser – krävs!

Sanningskommissionerna i all ära… Men de nationalstatsbaserade sådana skapas var och en med en stor och besvärlig svaghet: perspektivet. Generellt verkar man också ha utsett högst inrikesbaserade ledamöter.

Finland tillhörde Sverige i sexhundra år, Norge i 91 år, Norge tillhörde Danmark i 434 år.
Samer har dubbel- och trippelbeskattats, de allra flesta samer har rötter i minst två nordiska länder.
Samer har tvångsförflyttas och rensats bort från det enda landet till det andra.
Samer har hjälpt människor att fly mellan länderna.
Man kan se befolkningssuveckling, rörelser, trolldomsprocesssernas spridning etc etc genom ett nordiskt-samiskt perspektiv.

Listan kan göras oändligt mycket längre.
Vi har också i vår gemensamma historia Kalmarunionen
och nu med NATO-inträdena kommer vi även att forma en högst gemensam nordisk framtid,
vilket också skett via en gammal skandinavism och t ex Nordiska passunionen som trots
några tuffa år under pandemin nu åter fortlever och den har funnits alltsedan 1952.

Jag tycker fortfarande också att Danmark borde ha en egen samisk sanningskommission.

En nordisk samisk sannings- och försoningskommission skulle basera sig på samiska ledamöter; och skulle även ta ett ansvar för samerna i Ryssland.


BILD: En av Hams Ragnar Mathissens fantastiska konstverk till karta.
Hemsida http://www.keviselie-hansragnarmathisen.net/
Hans Ragnar finns också på Facebook under sitt eget namn.

SAMERNAS HISTORIA: Föreläsardax är det framöver höstsidan också med undertecknad, Peter Ericson …

Det ser ut att bli lite olika inriktningar:

I oktober handlar det om regional historia och om etniska rensningar
I slutet av oktober likaledes regional historia och plats-, ort-, socken-, natur- och terrängnamn i Österbotten.
I november kommer det att handla om sanningskommissioner och samernas rättshistoria osv.

Alla platser är inte bestämda än i och med att det i något fall är internationella organisationer samt i ett annat fall en länsstyrelse som arrangerar… Men några förhållandevis säkra kort på orter eller platser grovt är GÄVLE, HUDIKSVALL, MAXMO och HELSINGFORS.

VILL DU BOKA MIG TILL DIN ORT?
Andra halvan oktober och flera veckor i nov-början dec är ännu möjligt att boka!
Luckor finns på våren också. Men det gäler att inte dröja för länge, ty forskaruppdragen dugar tätt och kan hindra föreläsningar i vinter!
– Ring +46729070058 (sms först är effektivt); eller epost saepmietalks@gmail.com

Vi hörs kanske! Peter Ericson

Renbruksplaner – bör uppmärksammas mer!

Till alla exploatörer: granska renbruksplanerna först, innan Ni planerar exploateringar. Och annars: planera helst inga exploateringar i Sápmi ändå.

”Renbruksplaner är samebyarnas verktyg för att beskriva sin markanvändning. Den kan användas vid dialog och samråd och kan skapa ökad förståelse för renskötselns behov hos andra markanvändande aktörer.

Sedan 2000 pågår arbetet med att upprätta renbruksplaner som är tänkt att bli ett webbaserat verktyg för rennäringen. Projektet Renbruksplaner som tidigare ägdes av Skogsstyrelsen har sedan 1 januari 2016 gått över i Sametingets regi. Sametinget ska på uppdrag av regeringen ansvara för verksamheten och fortsätta arbetet med att införa, ajourhålla och kvalitetssäkra renbruksplanerna.”  (Skogsstyrelsen)


SAMEBYARNA OCH RENBRUKSPLANER 2022
Sameby för sameby
https://www.sametinget.se/samebyar

”Frostvikssamer brukade vintertid också ganska ofta komma förbi Hartkölfjell ned mot Snaasen — medförande stora renhjordar. En vinter hade Nils Fredriksson — med sina föräldrar och deras renar följt svenska samer till Brunflo och flera gånger till vinterbetesmarker i Ström och Hammerdal. – Om Samhörande samer över Kölen (Lars Thomasson i Oknytt 1-2/1995)

Om Samhörande samer över Kölen

Först publicerad 2020, redigerad senast 11 april 2023

”När riksgränsen mot Norge

stängdes för jämtlandssamerna”

Förr nyttjade samerna renbetet som de ville

på båda sidor av gränsen

Lars Thomasson – artikel i Oknytt 1-2/1995

Flera intressanta förhållanden kunde samerna i Oviksfjällen redovisa för lappfogden Brännström vintern 1898. Några visade sig vara födda i Norge och bedrev nu renskötsel i Oviksfjällen.

Elias Fredriksson var född i Sörli 1837 och hade varit rendräng hos hotags- (eller jijnjevaerie- /PE anm.) samerna Mårten Olofsson och Anders Pålsson och deltagit i vinterflyttningar till Norge. De två samerna hade ansetts mycket välbärgade, menade han, och medfört stora renhjordar.

Frostvikssamer brukade vintertid också ganska ofta komma förbi Hartkölfjell ned mot Snaasen, också de medförande stora renhjordar. Å andra sidan brukade norska samer flytta över till Sverige när förhållandena så krävde. En vinter hade Nils Fredriksson sålunda med sina föräldrar och deras renar följt svenska samer till Brunflo och flera gånger till vinterbetesmarker i Ström och Hammerdal.

Samerna betraktade sig den här tiden som ”samhörande”, menade Nils Fredriksson, och då gjordes ingen skillnad mellan svenska och norska samer.

HELA ARTIKELN (s 3-15):

http://www.johannordlandersallskapet.se/oknytt/1995_1-2.pdf

”KB i Jämtlands län företog flera utredningar om samernas behov
och bruk av renbete i Norge. Det skedde t.ex. mera systematiskt
både vintern 1897-98 av dåvarande lappfogden P.A. Brännström och åren kring 1910 och 1922 av lappfogden Abraham Staaff. ”
Det här materialet är högst läsvärt! (PE anmärkning).

PE not: Det här materialet ligger på landsarkivet i Östersund – idag RA.

Jämtlandssamer från Kall flyttade temporärt till Norge
Från Kalls lappby finns dock exempel på flyttning till Norge.
Vid lappfogdesammanträde i Kall den 13 maj 1897 anmäler ett
antal samer, att de ämnade flytta till ”Faerens och Skjaekkerfjelds
lappdistrikt i Konungariket Norge”. Sammanträdet föranleddes av §7 i förordningen från 1883, där det heter, att ”Lapp som vill flytta med renar … åligger att för länsmannen i hemorten uppgifva sitt och medföljande husfolks namn … äfvensom antalet af de renar han kommer att medföra, och dessas egare”. De som vid det här tillfället anmäldes att under sommaren flytta till Norge var:

-Ordningsmannen Jakob Andersson, hans hustru Brita Larsdotter, makarnas tre barn samt drängen Zakarias Jonsson
-Enkan Lisbet Andersdotter samt hennes tjenstefolk, drängen
Lars Larsson och pigan Gunilla Hansdotter
-Lappmannen Jöns Jönsson, hans moder Maria Jönsdotter
och pigan Maria Jönsdotter
-Lappmannen Jon Jönsson, hans hustru Maria Jonsdotter, makarnas två barn samt deras dräng Lars Johansson
-Lappmannen Jon Larsson, hans hustru Kerstin Johansdotter
samt makarnas tre barn
Renantalet var enligt anmälan:
– Jakob Anderssons egna renar 250
– Jöns Erssons i Ganndalen renar i vård hos den förre 10
– Lisbet Anderssons egna renar 200
– Jöns Jönssons och hans moders egna renar 180
– Jöns Erssons i Ganndalen renar i vård hos den förre 10
– Jon Jönssons egna renar 100
– Jöns Erssons i Ganndalen renar i vård hos den förre 10
– Jon Larssons renar 100
– Renar tillhörande andra lappar,
deraf Daniel Mårtensson i Færen distrikt 50
– Öfriga ej förtecknade renar 50
Summa: 960

”KB i Jämtlands län företog flera utredningar om samernas behov och bruk av renbete i Norge.
Det skedde t.ex. mera systematiskt både vintern 1897-98 av dåvarande lappfogden P.A. Brännström och åren kring 1910 och 1922 av lappfogden Abraham Staaff. ”

Thomasson 1995

Lars Thomasson. Foto: Patrick Trägårdh. Bilden finns på samer.se.
Mer om Lars Thomasson: http://www.samer.se/5605

E. Taube om Vindelälvens-Juhttáahkkas planerade reglering:

”Om detta får ske då skall djävulen och icke jag vara svensk. Då flyr jag från detta land för att aldrig hit återkomma vare sig levande eller död och det är icke i vredesmod men i djupaste sorg över att Sverige som jag älskat och besjungit och som ännu i min ungdom var en uppenbarelse av kristallklara floder, kristallklara hav, ett land med en bygdekultur i älvdalarna lika uråldrig och levande som de isländska sagorna – i den djupaste sorg över att detta vårt land nedsmutsats och härjats intill det för djur och människor olidliga.”

Evert Taube, ur ett öppet telegram till Tage Erlander 1967*
( * Såvitt man minns och förstått på hösten, via Anthin-Bagge, GP 9 juni 2019)

I april 1970 beslöt regeringen Palme att freda Vindelälven.

Telegrammet.

Via VK-bloggen och Irene Grnudström 2020
https://blogg.vk.se/naturbilder20/2020/12/01/naturbilder-vart-att-minnas/

En ung Evert. Via bloggen https://zenzafacta.wordpress.com/tag/evert-taube/

MER HÄR
Västerbotten 2-2008 Kampen om Vindelälven:
https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/2008_2.pdf

FORTBILDA ER PERSONAL I SAMERNAS HISTORIA!

LÄRARE, arkiv-, bibliotek, museer!
Nu finns en fortbildningskurs i samernas historia!
Färsk, uppdaterad version för Sverige och Finland*
En specifik kurs för högre (t ex lärar-)utbildningar kommer att presenteras om ca en vecka.

1. Allmän kurs
   2. Lär om Ert landskap eller Ert län specifikt!

Bildtext nedan.

Foto: Monika E Pensar. Bild via Samefolket.se

Fortbildningskurs online och live
Samernas förhistoria, äldre historia. Äldre och nyare näringar. Modern historia i Sápmi, Ingrepp, samtid, utmaningar, hot, visioner. Samisk kvinnohistoria: några samiska föregångskvinnor och en inblick i samiska kvinnors liv på 17-/1800-talet i den sfär som kallades sockenlapparnas. Summering, examensuppgift.

Samt erbjudes: Föreläsningsserie online och live

Enstaka föreläsningar online eller live


* Engelsk version om så önskas.

Bild 1: N:° 11-12 Nils Persson Tappa, 23 àr, (från Arjeplog)
N:° 13-14 Maria Magd. Matsdotter, 31 år, från Åsele Lappmark, i dito dito
13-14: Schlachter-Seedorf, litografi efter foto av St. Stenberg
Ur Gustav von Düben, Om Lappland och lapparne. Utgiven 1873.

Bild 2: Peter Ericson

Boka: saepmietalks@gmail.com
Tfn/sms +46729070058

Offert inom 12-36h, beroende på Er egen tidsram.

Starka tankesmedjor slår emot nedtyngda urfolk!

”Det går ett spöke genom Europa”. Orden känns igen, va?

”Spöket i denna odödliga upptakt är ingenting annat än den gryende identitetspolitiken och en internationellt sinnad urfolksrörelse.”

Så skulle det nya tongångarna kunna låta, i skräcken för samernas ”ohyggligt mäktiga påstådda rörelse”.
Till skillnad från kommunismen, som Marx beskrev i Det kommunistiska manifestet på detta sätt, har dock knappast någon urfolksorganisation förutsättningarna att bli mäktiga. Det handlar ju blott om ren överlevnad.

1. En historieprofessor i Umeå går bezerk och hävdar att Vaartoe, centret för samisk forskning, skulle vara ”politiskt styrt” , ”etnopolitiskt” liksom unisont baserat på postkolonialistisk teori. Samme professor saknade Rans renar i Hemavan. Tro F-n det.
2. Människor knutna till en förment liberal tankesmedja har dragit i stora alarmklockan och känns sig djupt oroade (kanske kränkta?) över samernas och andra identitetspolitiska krafter. Det ska handla om Asle Toje, Bård Larsen, Kjetil Rolness, Jon Helgheim, samt Frank Rossavik, som skrivit en indignerad artikel om de fasansfulla samerna. Man har bl a pekat på ett halvdussin nordnorska skribenter, studenter vid Konsthögskolan i Oslo, ondgör sig över ”identitetspolitik”. Åsmund Borgen Gjerde har nyligen blickat kritiskt på detta upprop.
Här är den artikeln: https://agendamagasin.no/debatt/hvem-vil-odelegge-akademia/?
3. En rosad svensk historieprofessor utan någon som helst bakgrund i att studera samernas historia har plötsligt blivit såväl lappo- som kvänolog. Hen turnerar inför fulla, bejublade hus eller zoomtillställningar och boostar alla icke- och framför allt anti-samiska rörelser hen kan hitta.
Fler exempel finns.

Utan tvivel finns besvärande identitespolitik också de facto, kontaminerande seriös forskning. Förvisso handlar det då mest om små stråk och drag i vissa personers forskning. Vi i Sverige vet nog ungefär vilka det rör sig om, folk med anknytning till Uppsala och ibland Stockholms universitet. Men en förvinnnade liten del av helheten. Men de straw man-betonade anklagelserna som nu singlar runt är ju bortom det löjeväckande innehålls- liksom grundlösa.

Var är alla dessa kritiker när Statens Historiska Museer regrederar till 1914?

Vad är gemensamt mellan dessa nya attacker på samernas forskning och forskning om samerna?
Jo; det är att man tar sig tolkningsföreträde att bedöma forskning om samernas förhållanden såsom identitetspolitik och partisk; emedan samma anklagelsepunkter aldrig nämns i samband med annan forskning, t ex sådan som baserar sig på förhållanden inom nationalstaten. Hur ironiskt är då inte detta i en tid då en nationalstats- och germanismvurm figurerar så till den milda grad, att man får söka sig till 1930-40-tal eller sekelskiftet 1900 för att finna dess like. Var är alla dessa kritiker när Statens historiska museer regrederar till 1914?

Vore man bara en smula konspiratoriskt lagd, skulle man kunna fundera på om inte alla dessa attacker vore samordnade. Men nu är författaren till denna artikel inte det minsta lagd åt det konspiratotriska hållet, utan laborerar med att det handlar om tidsandan.

Undertecknad har sysslat med forskning om samernas historia i 28 år och lite mera – i det närmaste nonstop. Någon generell konsensus har aldrig funnits men att de flesta av oss forskare delar ett antal grundläggande slutsatser är knappast märkvärdigt. Detta motsvarar ungefär grundämnena i kemi.

Hur går vi vidare härifrån?
Jo, vi erinrar oss det försprång som alla andra studiefält och vetenskapsdiscipliner har framom samernas historia och andra samerelaterade studiefält: de andra har ju funnits ett sekel längre eller mer. Vad befann sig historieämnet allmän kring t ex 1855?
Dessutom bör vi erinra oss norske filosofen Arne Dekke Eide Næss (1912-2009) och hans ord om reduktionism. Det är sådant som inträffar när tvärvetenskap tas för lätt på. Bara för att Du är professor i ett ämne, behärskar du inte självklart alla andra (eller ens något annat!).

Lexikonet Britannica definierar reductionism sålunda:

”Reductionism, in philosophy, a view that asserts that entities of a given kind are identical to, or are collections or combinations of, entities of another (often simpler or more basic) kind or that expressions denoting such entities are definable in terms of expressions denoting other entities.”

https://www.britannica.com/topic/reductionism

Min mormors morfar Johan Hägglund var skomakare, bodde i ett litet torp som idag ligger närmaste granne med Anders Åbergs fantastiska skapelse Mannaminne i Häggvik, Nordingrå i Höga kusten, ångermanlandskustens pärla och världsarv. Huruvida han blev vid sin läst, vågar jag inte säga. Men somliga pratmakare borde nog kanske bli det, hur trivialt det än känns att uttrycka sig på det viset.

Exkurs. Mer om Anders Åberg här:
https://www.olofwigren.se/anders-aberg-den-mest-kreative-nordingrakonstnaren-i-mannaminne/

Hur kan då en allt svagare urfolksrörelse sätta sådan skräck i såväl studenter som professorer och en gryende fascistisk rörelse? Det ligger naturligtvis i vad som utmanas. Men vi hoppas att kunna ägna oss mer åt just den frågan lite längre fram.

Samtidigt som vi diskuterar detta – ”om identitetspolitiken ‘vid universiteten’ ‘hotar’ den fria forskningen – så arresteras och trakasseras ideligen i likhet med andra urfolkskämpar min vän, kolasamiske Andrej Danilov, i Ryssland (sist nedan). Lite perspektiv kunde kanske vara på sin plats. Samernas rättigheter går dessvärre allt annat än framåt.

Peter Ericson, Helsingfors 25 september 2021

PS. Uppföljning:
Man har nu plockat ned svaret av Vaartoe, svaret på första exemplets halmgubbebombasmer ifrån interna studentpublikationen Aurora vid Umeå universitet. Jag ska få svaret tillskickat mig, och kommer antagligen att följa upp det här efter jag tagit mig tid att läsa detta. DS

Från Batman 1966.

Andrej Danilov för nio år sedan.

Östra och inre Österbotten (liksom norra Savolax och Tavastland): så koloniserades mellersta Finland, och rensades från samer!

Extrakt ur Karl Ferdinand Ignatus (1860)
Redigerad 8 januari 2021 (publ 14 sep 2021).

”Befolkningen var ytterst ojemnt fördelad.
Lill– och Storkyro hade då redan nästan lika
många byar, som i våra dagar; i det vidsträckta Ilmola
deremot funnos blott 7 byar och i hela det nuvarande
Kuortane pastorat endast tvenne. Folktätheten var
derefter.
Medan i Lillkyro ungefär 700 personer lifnärde sig
på qvadratmilen, funnos i Lappo på lika stor yta omkring
30, i Ilmola omkring 23 och i Kuortane endast 4 eller 5
menniskor. — Det nuvarande Jurva kapell beboddes då
af 1 bonde! Hela östra delen af Wasa län, eller
Viitasaari, Saarijärvi, Keuru, Ruovesi m fl. socknars område,
var en ofantlig, obebodd landsträcka, som kallades
Ere-marken (erämaa) och utgjorde ett tillhåll för Lappar.
Vissa tider på året kommo dit Tavastlänningar,
i synnerhet Jämsäboar for att fiska i de många och stora
insjöarna, hvarunder de understundom råkade i strider med
Savolaxare och Lappar. Denna eremarks bebyggande låg
Gustaf I mycket om hjertat. Han befallte (1550) fogden
på Korsholm, Ragvald Hallvardsson att förmå en del af
kustiunevånarne flytta dit upp ”och icke så alle i hop
ligga och förderfva hvarannan, som härtills skedt är.”
Äfvenså lät han utgå enahanda befallning till fogdarna i de
öfriga länen, som gränsade derintill. Tillika önskade han
att en del bönder skulle nedsätta sig vid ryska gränsen,
”uppå det de Ryssar måtte hafva utaf den hop motstånd,
hvar de bär in på riket något öfvervåld göra ville.”
Gustafs befallningar synas också till någon del blifvit
efterföljda, ty åren derefter omtalas redan kolonister i
eremar-ken ifrån Salo, Pedersöre, Kyro m. fl. socknar. Dessa
råkade dock snart i konflikter med hvarandra.

Pedersöreboarne beklagade sig (1551) hos konungen
öfver sina grannar i Kyro, att dessa gjort dem stort
förfång på de eremarker, som med rätta borde tillhöra den
förstnämnda socken. Kyroboarne voro ej sena att svara
och sände i sin tur fullmägtige till kungen, hvilka skulle
förfäkta deras rätt. Gustaf befallte derföre Jon Bagge och
Hans Fordell ställa saken så ”att begge parterne må
vederfaras rätt och skäl, så att (de) härefter icke skola
nödgas oss derom besöka.” Emellertid mötte eremarkens
bebyggande ett vida svårare motstånd ifrån Jämsäboarnes
sida, hvilka hittills ansett denna landsända såsom sin
tillhörighet.
Desse inryckte i de Österbottniske nybyggarnes område
med stort öfvervåld, röfvade, mördade och
brände allt hvad de påträffade, samt tågade derpå med
sitt byte hem tillbaka, sedan de dock först förvandlat det
nyss odlade landet till en ödemark. Tillfölje häraf sände
österbottningarne åter tvenne bönder Petter Rautiain ifrån
Kalajoki och Olof Tikkanen ifrån Pyhäjärvi by i Salo,
hvilka skulle till Konungen frambära deras klagomål uppå
Jämsäbönderna. Gustaf synes blifvit högst uppbragt
öfver denna våldsamhet. Han skref till fogden på
Tavastehus slott Isak Nilsson Baner, förebrådde honom att han
”såg genom fingrarna med det sällskap, som sådana
öfvervåld och orätt bruka pläga” samt förmanade honom
slutligen att fliteligen ransaka och ”dem som sådant öfvervåld
gjort hafva tillbörligen straffa.” Året derpå (1552) skref
han ytterligare ett bref i samma sak till Lagmannen i
Österbotten Jöns Knutsson Kurk, Höfvidsmannen på Nyslott
Gustaf Fincke, Fogden på Korsholm Jon Bagge, den
förutnämnde Isak Baner och Hans Fordell, deri han ibland
annat säger: ”Så hafve i nogsamt förstått vår vilja och
mening om samma eremark tillförene, uti så måtto att vi
henne äntligen byggd och besutten hafva vele.” ……

”Och efter desse förberörde brefvisare hafva
Häradshöfdings dombref uppå den jord, som de upptagit och
brukat hafva och de Jämsäbönder hafva dock dem derifrån
welleligen (väldeligen) fördrifvit, är fördenskull skedt dem orätt för
Gud och alla verlden; hvarföre är vår allvarliga vilja och
befallning, att i vele förskaffa det de Jämsäbönder måtte
låta desse och andra flere, som de uti lika måtto oförrättat
haftfa, få igen hvad som de hafva borttagit och upprätta
hvad skada de antingen med brand eller eljest gjort hafva.” —

Dylika våldsamheter i förening- med yttre naturhinder*
men hufvudsakligast bristen på nybyggare fördröjde länge
eremarkens uppodling. Ännu 50 år efter nyss omtalade
tilldragelser var denna trakt för det mesta obesutten eller
också glest bebyggd af enstaka torpare, hvilka åt vissa
adelsmän och bönder betalte ett slags arende (sic).

SDHK-nr: 24662. En av de tidiga dokumenten från Korsholm (1445).
”Ingvar Nilssons, fogdens på Korsholm, brev rörande Kokkoböle i Mustasare”. Riksarkivet.

Stora Ofreden, Isoviha: ”Maria Michelsdotter, änckia fr: Pyhäjoki. i: Härnösand. _des man och 2. små barn upbrände.” – Flykt över Kvarken undan massakrer och övergrepp åren runt 1714

Ny, redigerad version 18 aug 2021, kl 12.54 finsk tid.
English part towards the end.

Apropå dagens situation och världsläge med desperata flyktingar.
Efter att massakern på Karlö med flera hundratals döda ägt rum den 21 september 1714,
rullades ett enormt flyktingdrama (om än inom det svenska riket) igång som skulle pågå i decennier.

Isoviha betyder egentligen Det stora hatet, vilket kanske mer målande visar vad det handlar om.
Men det gör nog dokumentationen nedan också:

Målning av Aarno Karimo 1931.

Utdrag ur ”Finska flyktingar i Sverige under stora ofreden” av Johanna Aminoff-Winberg (1995) – ett fantastiskt och skakande arbete:

Länk till resten: https://www.genealogia.fi/hakem/flykting/flykting57.htm

Maria Michelsdotter, änckia fr: Pyhäjoki. i: Härnösand. _des man och 2. små barn upbrände.
7695	Lisa Josephsdotter, änckia fr: Pyhäjoki. i: Härnösand. b: 4.
7696	Karin Larsdotter, änckia fr: Kronoby. i: Härnösand.
7697	Britha Erichsdotter fr: Gamla Karleby. i: Härnösand. _fader- och moderlös.
7698	Michel Michelsson fr: Gamlakarleby. i: Härnösand. l: ja.
7699	Valborg Matsdotter, änckia fr: Gamlakarleby. i: Härnösand.
7700	Lars Hindersson fr: Gamlakarleby. i: Härnösand. b: 2. l: ja.
7701	Margreta Vijkare fr: Gamlakarleby. i: Härnösand. _en blinder flicka.
7702	Beata Andersdotter fr: Karlö. i: Härnösand. _fader och moderlös.
7703	Britha Thomasdotter fr: Karlö. i: Härnösand. _med sin bror.
7704	Helena Andersdotter, piga fr: Malax. i: Härnösand. _har fehl på sit förstånd.
7705	Margreta Ersdotter fr: Malax. i: Härnösand. p: 1. _med sin Son som faller i brott.
7706	Maria Michelsdotter, änckia fr: Malax. i: Härnösand. _gl.
7707	Johan Andersson fr: Malax. i: Härnösand. b: 1. l: ja.
7708	Johan Matsson fr: Malax. i: Härnösand. b: 2. l: ja.
7709	Daniel Johansson fr: Malax. i: Härnösand. b: 2. l: ja. _sielf siuker.
7710	Britha Zigfridsdotter, piga fr: Kalajoki. i: Härnösand.
7711	Helena Larsdotter, Ryttare änckia fr: Viborg. i: Härnösand.
7712	Margreta Isacksdotter, hustru fr: Vörå. i: Härnösand.
7713	Joseph Michelsson Zar fr: Brahestad. i: Härnösand.
7714	Karin Josephsdotter, hustru fr: Limingo. i: Härnösand.
7715	Jacob Gabrielsson fr: Nykarleby. i: Säbrå sn. b: 2. l: ja. _sielf blinder.
7716	Mats Johansson fr: Nykarleby. i: Säbrå sn. b: 2. l: ja.
7717	Cristiern Johansson fr: Nykarleby. i: Säbrå sn. l: ja. _4 st dotter barn.
7718	Anders Matsson fr: Nykarleby. i: Säbrå sn. b: 3.
7719	Simon Jacobsson fr: Nykarleby. i: Säbrå sn. b: 3. l: ja.
7720	Johan Ersson fr: Nykarleby. i: Säbrå. _en liten gosse fader- och moderlös.
7721	Margreta, änckia fr: Nykarleby. i: Säbrå sn. b: 2. _barnen små.
7722	Karin Jöransdotter, änckia fr: Nykarleby. i: Säbrå sn. b: 3. _barnen små.
7723	Anna Ersdotter, flicka fr: Nykarleby. i: Säbrå sn. f: 1. _en liten flicka fader- och moderlös.
7724	Malin, flicka fr: Nykarleby. i: Säbrå sn. f: 1. _en liten flicka om 5. åhr fader och moderlös.
7725	Elias Matsson fr: Vasa. i: Säbrå sn. b: 2. l: ja.
7726	Anna Larsdotter fr: Vasa. i: Säbrå sn. b: 3. l: ja.
7727	Marcus Ersson fr: Närpes. i: Säbrå sn. b: 2. l: ja.
7728	Mats Hansson fr: Närpes. i: Säbrå sn. b: 2. l: ja.
7729	Mats Simonsson fr: Närpes. i: Säbrå sn. b: 2. l: ja. _sampt en uthgammal Moder.
7730	Grels Fridrichson fr: Jakobstad. i: Säbrå sn. b: 2. l: ja. _och 2 st. oskylde barn dem han tagit på flychten.
7731	Hans Zigfridsson fr: Jakobstad. i: Säbrå sn. b: 3. l: ja.
7732	Beata Johansdotter fr: Jakobstad. i: Säbrå sn. _oferdig.
7733	Nils Nilsson, styrman fr: Jakobstad. i: Säbrå sn. l: ja. _des hustru är siuker.
7734	Mats Matsson Hemalaine fr: Brahestad. i: Säbrå sn. _en gl. gubbe.
7735	Karin Johansdotter, hustru fr: Brahestad. i: Säbrå sn. b: 2. _illa af fienden medfarne.
7736	Anna Limberg, hustru fr: Kexholm. i: Säbrå sn. f: 1. _med en liten dotter flychtig i 8 åhr.
7737	Catharina Grå, Lieutnants fru fr: Kexholm. i: Säbrå sn. f: 1.
7738	Johan Fonzelius, Cappellan fr: Ikalis. i: Stigsjö sn. b: 6. l: ja.
7739	Anna Maja Cosander, Fru i: Stigsjö sn. f: 1. _med en liten flicka.
7740	Karin, änckia fr: Kalix. i: Stigsjö sn. b: 1.
7741	Soldat fr: Kalix. i: Stigsjö sn. _3 st. förafskedade soldater.
7742	Johan Simonsson fr: Viborg. i: Stigsjö sn. b: 3. l: ja.
7743	Mårten Andersson fr: Viborg. i: Stigsjö sn. l: ja.
7744	Pähr Danielson fr: Malax. i: Stigsjö sn. b: 3. l: ja.
7745	Johan Johansson fr: Malax. i: Stigsjö sn. b: 3. l: ja.
7746	Brita Hansdotter, hustru fr: Borgå. i: Stigsjö sn. b: 3.
7747	Johan Jacobsson fr: Nykarleby. i: Stigsjö sn. b: 4. l: ja.
7748	Johan Olofsson fr: Nykarleby. i: Stigsjö sn. b: 2. l: ja.
7749	Erich Larson i: Häggdångers sn. b: 3. l: ja. _hustrun gl.
7750	Nils Månsson i: Häggdångers sn. l: ja. _siukliga.
7751	Johan Jacobsson i: Häggdångers sn. b: 2. l: ja.
7752	Michel Jacobsson i: Häggdångers sn. f: 1. _och en flicka.
7753	Jacob Sigfridson i: Häggdångers sn. b: 1. l: ja. _sampt modern.
7754	Anders Påhlsson i: Häggdångers sn. b: 1. l: ja. _och half styfsystren.
7755	Mats Matson i: Häggdångers sn. b: 2. l: ja. _och styfswägerskan.
7756	Mats Sigfridsson i: Häggdångers sn. b: många. l: ja.
7757	Anna Andersdotter, Wachtmästare änckia i: Nora sn.
7758	Margreta Lithovia, Cappellans änckia fr: Limingo. i: Nora sn. l: nej. gm: Erici Torvonius, Cappellan.
7759	Anna Claesdotter Alholm, postmästars änckia fr: Kajana. i: Nora sn.
7760	Karin Clemensdotter, borgare änckia fr: Uleåborg. i: Nora sn. f: 1.
7761	Anna Henrichsdotter, borgare änckia fr: Borgå. i: Nora sn. b: 1.
7762	Anna Arwedsdotter, änckia fr: Närpes. i: Nora sn. b: 1.
7763	Mats Andersson fr: Närpes. i: Nora sn. b: 2. l: ja. _et barn, sampt et sit swågers barn.
7764	Olof Andersson fr: Närpes. i: Nora sn. b: 2. l: ja.
7765	Mats Danielsson fr: Pedersöre. i: Nora sn. b: 2. l: ja.
7766	Daniel Danielsson fr: Pedersöre. i: Nora sn. b: 2. l: ja.
7767	Lisa Ersdotter, änckia fr: Pedersöre. i: Nora sn. _uthfattiger.
7768	Lisa O.dotter [?], änckia fr: Pedersöre. i: Nora sn. _utfattiger.
7769	Jacob Matsson fr: Vasa. i: Nora sn. b: 1. l: ja.
7770	Pähr Hindersson, borgare fr: Brahestad. i: Nora sn.
7771	Erich Larsson fr: Lappfjärd. i: Nora sn. l: ja.
7772	Erich Olofson fr: Jakobstad. i: Bjärtrå sn. b: många. l: ja.
7773	Gösta Ersson fr: Jakobstad. i: Bjärtrå sn. b: 4. l: ja.
7774	Malin, änckia fr: Nykarleby. i: Bjärtrå sn.
7775	Jacob Göstasson fr: Nykarleby. i: Bjärtrå sn. b: 3. l: ja.
7776	Lisa, änckia fr: Nykarleby. i: Bjärtrå sn. b: 2.
7777	Johan Johansson fr: Kristinestad. i: Bjärtrå sn. b: 3. l: ja.
7778	Beata, änckia fr: Kristinestad. i: Bjärtrå sn. b: 2. _barnen små.
7779	Karin Johansdotter, hustru fr: Pedersöre. i: Bjärtrå sn. b: 1.
7780	Henricus Norström, Cancelliepost fr: Helsingfors. i: Skog sn. b: 3. l: ja. _barnen små.
7781	Hindrich Berntson fr: Malax. i: Skog sn. b: 1. l: ja.
7782	Pähr Hansson fr: Närpes. i: Skog sn. b: 3. l: ja.
7783	Hindrich Hansson fr: Närpes. i: Skog sn. b: 2. l: ja.
7784	Michel Hindersson fr: Närpes. i: Skog sn. b: 2. l: ja.
7785	Johan Bartholdson fr: Närpes. i: Skog sn. b: 2. l: ja.
7786	Hendricus Langell, Collega Schola Trivialis fr: Viborg. i: Boteå past. b: 2. l: ja.
7787	Helena Enqvist, änckia fr: Kronoby. i: Boteå past. b: 2. _fattig, med sin gl. moder.
7788	Johannes Vestzynthius, comminister fr: Brahestad. i: Boteå past. b: 5. l: ja.
7789	Joseph Lang fr: Brahestad. i: Boteå past. b: 4. _barnen små.
7790	Olof Jonsson Skytt fr: Brahestad. i: Boteå past. b: 2. l: ja. _Dito en gl. änckia.
7791	Beata Sander, borgare änckia fr: Vasa. i: Boteå past. f: 1.
7792	Johan Hindersson fr: Vasa. i: Boteå past. b: 1. l: ja.
7793	Margreta Matsdotter, borgare änckia fr: Vasa. i: Boteå past.
7794	Anders Johansson fr: Kronoby. i: Boteå past. b: 2. _barnen små.
7795	Mats Eliaesson fr: Pedersöre. i: Boteå past. b: 1. l: ja. _med Swärmodren och des dotter.
7796	Beata, änckia fr: Pedersöre. i: Boteå past. b: 1.
7797	Hans Matsson fr: Pedersöre. i: Boteå past. b: 1. l: ja. _och ålderstegen Moder.
7798	Gabriel Petzius, Kyrkioherde fr: Brahestad. i: Torsåkers past. l: ja. _ålderstigen.
7799	Gabriel Petzius fr: Brahestad. i: Torsåkers past. b: 1. l: ja. _son till kyrkioherde Gabriel Petzius.
7800	Mats Simonson Luadon [Luoto?] fr: Brahestad. i: Torsåkers past. f: 1. l: ja.
7801	Brita, änckia fr: Brahestad. i: Torsåkers past. b: 2.
7802	Johan Sauvola fr: Brahestad. i: Torsåkers past. b: 1. l: ja.
7803	Änckia fr: Brahestad. i: Torsåkers past. l: nej. gm: Jacob Johansson. _utfattig.
7804	Margreta, änckia fr: Brahestad. i: Torsåkers past. l: nej. gm: Sippala. _är blinder.
7805	Malin, änckia fr: Brahestad. i: Torsåkers past. l: nej. gm: Joseph Sippala.
7806	Johan Törnala fr: Brahestad. i: Torsåkers past. b: 1.
7807	Margreta Korpi, änckia fr: Brahestad. i: Torsåkers past.
7808	Margreta Buodi, änckia fr: Brahestad. i: Torsåkers past.
7809	Erich Matsson, Lindwäfware fr: Jakobstad. i: Torsåkers past. b: 4. l: ja.
7810	Anders Matsson fr: Pedersöre. i: Torsåkers past. _är gl. och illa bränd af ryssen.
7811	Pähr Pährsson fr: Pedersöre. i: Torsåkers past. f: 1. l: ja. _med en liten flicka, är sielf gl. och siukelig.
7812	Mats Hansson fr: Pedersöre. i: Torsåkers past. b: 2. l: ja. _af Ryssen illa slagne.

Det finns oändligt många fler namn och livsöden i länken ovan.

Här i länken är också hela 478-sidiga Aminoff-Winbergs På flykt i eget land (2007): https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/28126/AminoffJohanna.pdf

Kartan är något senare än berättelserna: Carl Bergquist 1768.

Hufvudstadsbladet skrev 2017 om den ofattbart fruktansvärda massaker som ägde rum på Carlön/Karlön (idag oftare Hailuoto) utanför Uleåborg:

”När kosackernas fartyg rundar udden klyvs deras munnar i breda leenden. De seglar fram till Karlös sanddyner och vadar i land. Natten ligger mörk den 21 september 1714. Nu inleds ett av de värsta blodbaden någonsin i Finland. 800 flyktingar som sökt skydd spåras upp och huggs ihjäl.

Kosackernas härjningar i Finland under stora ofreden levde länge i det kollektiva minnet. Zacharias Topelius skrev sagan om björken och stjärnan, om de två syskonen som rövas bort av ryssarna men till slut hittar hem för att de minns stjärnan som man kunde se mellan björkens grenar där två sjungande fåglar hade byggt bo.

Topelius visste vad han skrev om. Hans egen farfars far Kristoffer Toppelius kidnappades 1714, sju år gammal, av kosacker utanför Muhos där hans familj gömde sig. Han fördes till S:t Petersburg och såldes som slav, men lyckades rymma efter ett år. Den unge pojken visste att han skulle gå västerut mot solnedgången för att komma hem. Till slut lyckas han få lift till Stockholm dit också hans familj flytt från Uleåborg. Av en slump möter Kristoffer sin mor på Skeppsbron där hon tvättar kläder.

Denna sannsaga fick, som alla Topelius sagor, ett lyckligt slut.

Stora ofreden kallas den ryska ockupationen 1713–1721. Efter att den svenska hären gått under i slaget vid Poltava 1709 stod Sveriges östgräns vidöppen. Det var bara att ta för sig. Och tsar Peter den stores order till ockupationstruppernas befälhavare, generalamiral Feodor Apraksin, var entydig:

”Vi skola icke allenast intaga Finland, utan även intränga i själva Sverige”.

Peter den stores idé för att lösa de eviga konflikterna med Sverige var att man skapade ett brett, sönderbränt och obeboeligt ingenmansland genom Österbotten där ingen människa kunde få sin försörjning, än mindre någon anfallande här.

Tanken var att ju färre som bodde i Finland, desto bättre. Därför högg man ihjäl alla man kom åt. Även om det fanns en idé bakom alla grymheter behövde kosackerna knappast någon uppmuntran för att bränna, röva, våldta och tortera. Det hörde till krigets lagar, den starkares rätt gällde. — ”

Mer här i länken: https://www.hbl.fi/artikel/har-hogg-kosackerna-ihjal-800/

På samma sätt hade svenska soldater terroriserat Polen och Tyskland i hundra år. Nu när blodtörstiga, främmande trupper för första gången vällde in i Sverige blev chocken så mycket större.

Decimerade familjer efter massakerna utanför Uleåborg 1714

Ur ett annat perspektiv (2018) och österbottniska bloggen Hävderna förtäljer:

http://havdernafortaljer.blogspot.com/2018/

Vi citerar:

Johan Anderssons döttrar kan identifieras med hjälp av uppgifterna i tingsprotokollet från 1729 samt äldre kyrkböcker och mantalslängder. Johan Andersson hade följande barn i ungefärlig åldersordning:

• Anna Johansdotter. Gift i början av 1690-talet med nämndemannen Olof Hansson Sandvik i Larsmo. Paret bodde även på Sämskar under några års tid, men återvände senare till Sandvik. Död 1727 på Sandvik, varefter Olof gifte om sig med änkan Karin Karlsdotter.
• Brita Johansdotter. Gift första gången ca 1689 med Michel Mårtensson Kackur i Larsmo. Efter Michels död omgift 1707 i Jakobstad med borgaren och båtsmannen Nils Nilsson Lund. Död i Jakobstad 1741, enligt uppgift 80 år gammal.
• Mårten Johansson. Huvudman på Sämskar efter fadern. Gift 1697 med Anna Mattsdotter Kackur från Larsmo. Dödad under flykten på Karlö 1714. Änkan med barn blev bortförda i rysk fångenskap 1715.
• Margeta Johansdotter. Gift ca 1697 med Erik Olofsson Fagernäs-Grels i Larsmo. Efter att Erik dött under stora ofreden bodde änkan Margeta kvar som inhyses på Fagernäs-Grels och dog 1731.
• Malin Johansdotter. Gift ca 1701 med änklingen Olof Persson Finnäs i Eugmo. Död där 1740, enligt uppgift 72 år gammal.
• Lisa Johansdotter. Gift första gången ca 1693 med Erik Knutsson Kackur, och därefter antecknad som inhyses bland annat på Sämskar. Efter Eriks död omgift ca 1709 med sockenskomakaren Matts Jönsson Kisor, som dog under stora ofreden. Lisa dog 1740 på Kackur, enligt uppgift 73 år gammal.
• Anders Johansson. Bonde på Sämskar. Gift ca 1702 med Brita Olofsdotter Gädda från Eugmo. Dödad under flykten på Karlö 1714. Änkan Brita gifte redan under stora ofreden om sig till Öja med Matts Andersson Tjäru. Anders barn dog i unga år.
• Beata Johansdotter. Gift första gången ca 1701 med Hans Mattsson Fagernäs-Grels i Larsmo. Efter Hans död omgift ca 1708 med Anders Danielsson Kaptens från Eugmo, vilken redan tidigare var dräng på Fagernäs-Grels och efter giftermålet blev bofast där med hustrun. Död under stora ofreden.
• Karin Johansdotter. Gift ca 1703 med Anders Olofsson Gädda i Eugmo. Död 1760 på Gädda, enligt uppgift 75 år gammal.
• Sara Johansdotter. Född ca 1681. Gift ca 1708 med Hans Mattsson Kackur i Larsmo. Död 1751 på Kackur.
• Johan Johansson. Bonde på Sämskar. Född ca 1682. Gift ca 1705 med Malin Andersdotter. Dödad under flykten på Karlö 1714. Malin gifte redan under stora ofreden om sig med änklingen Erik Andersson Lillstara från Pedersöre kyrkoby, vilken blev ny husbonde på Sämskar. Hemmanet övertogs senare av Johan Johanssons söner.

Det här visar också under vilka fruktansvärda omständigheter dåtida undersåtar i det svenska riket levde då.

 

According to newer research, the amount of those killed is closer to 20,000. Newer research also estimates the number of enslaved children and women to be closer to 30,000.

More facts and a summary in English:

Plundering and raping was widespread, especially in Ostrobothnia and in communities near the major roads. Churches were looted, Isokyrö was burned to the ground. A scorched earth zone several hundred kilometers wide was burned to hinder Swedish counteroffensives. At least 5,000 Finns were killed and some 10,000 taken away as slaves, of whom only a few thousand would ever return;^[5] According to newer research, the amount of those killed is closer to 20,000.^[6] Newer research also estimates the number of enslaved children and women to be closer to 30,000.^[7] Thousands, especially officials, also fled to the (relative) safety of Sweden. The poorer peasants hid in the woods to avoid the ravages of the occupiers and their press-gangs.^[8] Atrocities were at their worst between 1714 and 1717 when the Swedish Count Gustaf Otto Douglas, who had defected to the Russian side during the war, was in charge of the occupation.

In addition to the predations of the Russian occupants, Finland was struck – as were most other Baltic countries at the time – by the plague. In Helsinki, 1,185 people died: nearly two-thirds of the population. Plague already had struck Finland before the Russian invasion, sapping the strength of Sweden in Finland.^[8]

More here: https://en.wikipedia.org/wiki/Finland_during_the_Great_Northern_War

Egna anor över Kvarken, nära vårt sommarparadis, nyupptäckta

Fyndet utav dessa mina och mormors anor, Michael och Märta eller Märetha Christiansdotter, bägga födda på 1690-talet väckte mitt intresse för den här frågan. Tack, Björn Thunberg!
Österbottningen och forne Lochteåbon Michael/Mikael är min mmmfmmfmf, dvs mormors morfars mormors farmors far resp mm mf mm fm m, mormorsmorfarsmormorsfarmorsmor (oavsiktligt skilda skrivsätt!). Släktgrenen är mycket högakustenpräglad och till det återkommer jag!

Mikael Häring
f. 1696-00-00
Lochteå [Österbotten],
d. 1773-03-01
Myre, Vibyggerå,Västernorrlands län
Kronobåtsman Myre, Vibyggerå
samt
Märta Kristiansdotter
f. 1695-03-15
Berg, Vibyggerå, Västernorrlands län
bg. 1758-08-03
Myre, Vibyggerå, Västernorrlands län
Myre, Vibyggerå


Peter Ericson 18 augusti 2021