FÖREDRAG skolpresentationer FÖRELÄSNINGAR

dec 2016 —-> april 2017

DELB

För i stort sett alltid fulla hus har jag nu föreläst i ett drygt år.
Länen jag pratat i har varit Västerbotten; Jämtland; Dalarna; Gävleborg; Uppsala; Stockholm (tidigare i Västmanland) och strax blir det Värmland.

Vinterns titlar turnéer och erbjudanden:        Område:    När

Kolonisation och definition av Saepmie 50-110 min  Skövde-Luleå JAN-FEB

Om tusen år av sydsamisk historia, med nedslag från 870 till 1900. Lever en medeltida, feodal syn på samer kvar? Hur uppstod lappmarken och när/varför trängdes samerna undan? Hur gick det till när äldre tiders skogs- och kustsamer tvangs bli ”sockenlappar”? Hur försvann dessa grupper? Om sedvana och starka sydsamekvinnor som gick till kungs. 

På jakt efter samernas historia i Bergslagen, Dalarna, Värmland, Närke FEB-MARS
Specifika delar om Samerna i Dalarna; Hälsingland; Gävleborg respektive Järvsö specifikt erbjuds! Även Nordingrå; Medelpad; Sundsvall; Ångermanland.
(Jämtland: se nedan!)

Sedvana för renskötsel samt Sockenlappar är två ämnen som jag kan skapa föreläsningar om utifrån era önskemål.

Skolpresentationer om samernas historia allmänt och de sydligaste specifikt
Mälaralen-anpassat   SKOLOR                          Svealand, Mälardalen, Bergslagen, Dalarna MARS-APR

Dubbelföreläsning med Bernt Ove Viklund Dubbelföreläsning med Bernt Ove Viklund (DEC-)JAN-MARS(-APRIL)
Inkommer med titlar där! Från Gävle till Skellefteå, Tärna till Lima där.

Allt går att få på engelska och till universitet.
Extra bra priser till de, som bokar flera tillfällen, ex  dag Skolpresentation och kvällsföreläsning

Till sommaren erbjuds guidning kring samiska kulturmiljöer mm
Till sommaren finns även specifikt en föreläsning Samerna i Jämtland under 1200 år
Till hösten planeras föreläsningsturnéer om svenska sjösamerna; fördrivningarna och etniska rensningarna samt trolldomsprocesserna 1646-1766; samarbete mellan samer och nybyggare mm. Föreläsningar i svensk historia kan också äga rum, oftast i kombination med samernas historia.

HÖR AV DIG FÖR OFFERT!

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

Snart i Ljusdal: ”Lite om samerna i forna Hudiksvalls län”

Föredrag Ljusdal Röda Kvarn Peter Ericson

Lördagen 2 april kl 15 OBS tiden!
Det kommer en till blänkare längre fram!

”Lite om samernas historia i forna Hudiksvalls län”
– en timme kring samerna från Rutfjället till Alnö och Ödmården,
och lite vid sidan och om samer i ljusdalstrakten med omnejd

45 min om samerna från Rutfjället till Alnö/Ödmården,
från Per Lapp 1635 och fördrivningarna 1646-64 och 1727-29, vinterflyttningar från Härjedalen kring 1800-1810, över Anders Påls-gruppen, kvinnorna vid Dellen och Linné samt ”sockenlapps”-epoken – till vinterflyttningarna 1902, 1927 osv. Nordvästra Hälsingand. Samt tid till frågor och viss diskussion!

LONG LOST and FORGOTTEN? A Numerous Coastal Saami – or even Maritime Saami Population c.1700

Edited version.
This blogpost is written simultaneously as I feature an ongoing series of posts about the Saami use of islands, lakes and islands in lakes etc.

With, to this day, a total lot of at least 250 Saamis along the Hälsingland coast during May to October-November; and arounf 400, maybe even 500 Saamis betweeen (what is today called) the High Coast or area Örnsköldsvik-Nordingrå-Ullånger during the period from mid-1690s- until mid- och late-1720s.

With the numoerous amount of Saami people living off a subsistance that we know very little off. We need to explore this thoroughly, this is my strong opinion.

The County Museum of Gävleborg did in certain investigation found grounds for close-to-shore rised at Hornslandsudde. I will return to this issue in following post in English.

Besides huger clusters of Saami camps, groups, families in Skog, Söderala, Enånger and other parishes along or close to the Hälsingland coast, I just found this in Njutånger (todag partly referred to as Iggesund)

Clemet Jonsson and Gúnnilla Andersdotter parent the daughter Lisbeth in June, Testes are Jon Hindriksson and Margreta Siúlsdotter. Thomas Pålsson, Jon Andersson, Cicilia Olsdotter and Karin Siúlsdotter. I have some doubt about the first Siúls-daughter; will check later.
I know most of these guys fairly well (yet not the entirity of their subsistence or annual nomadization pattern!).

Are these, or at least some or parts of these groups, the Sea Saamis that I have kept bumping in to through my now 18 years in this field (or at least it is 18 years ago since I first started, professionally, then at the County Museum as a project leader and a Antiquarian, studying the Saamis in Southern and Mid-Norrland, or – better – Saepmie)? Most of them are to be seen in inlands in winter; but certainly not everyone.

Njutånger C:1 (1710-1781) Bild 38 / sid 33 (AID: v189335.b38.s33, NAD: SE/HLA/1010137)

Skogssamen vid kusten Anders Pålsson (Skog, Ångermanland 1654 – Jättendal, Hälsingland 1759): 25-barnsfadern som dog av vådeld

Efter att åtskilliga veckor i samtliga sörmedelpadska och norrhälsingesocknar sökt Anders Pålssons dödsdatum (och med tanke på hans aktningsvärda ålder som uppnåddes, är det inte så värst konstigt att den blev svårhittad!), jublade när jag till slut ramlade på den. Mannen var gift tre gånger och blev far 25 gånger. Då hade han nomadiserat mellan (veterligen) främst Tynderö-Selånger-Torp-Ljusdal-Färila-Järvsö-Delsbo-Bjuråker och en bit nedom Hudiksvall men främst uppehöll han sig i Hamrånger, Rogsta och Jättendal med omnejd. Han hade svågrar i Medelpad och i västligaste Hälsingland. Han måste ha varit känd över ett enormt område.

Vi kommer att få all anledning, många skäl att återvända till denne man och hans flyttlag, liksom till de flyttlag han så att säga blev stamfader till: Pål Andersson och Anders Pålsson II/Jr.

Hudiksvall med omnejd har i århundraden haft ett rikt sameliv
Bild via Hudiksvalls hembygdsförening och Ulla Ullén och
därifrn via sockenbilder.se.