I Stormens Öga: Samer i Hälsingland-Medelpad med omnejd. Shelters, flyttstråk, kustskogssamer

ARTIKELSERIE (i 10-12 delar), Del 1.  Flyttstråken och nomadiseringsvägarna 1670-1770

OBS Denna artikelserie hamnar sannolikt bakom betalvägg efter Del 2. Elva olika nomadiseringsmönster genomgås.

Här är stråken i fokus lite mer än näringen. Det kommer alltid att finnas ytterligare blandformer och en hel del samer passerar genom flera av dessa kategorier under ett liv. De bägge första och den sista gruppen utgör de i särklass största, oftast uppåt 30-40% vardera.

03d7b-dsc_0851
Dellen. Wikimedia Commons, Dellen från Avholmsberget. Upphovsperson: Zejo.

1. Tidigast går att urskilja de s k kustskogssamiska stråken från Selånger över Dellenbygden och Järvsö-Ljusdal-ibland Färila. Jon Larsson; Cicilia Andersdotter (nedan); Anders Pålsson; Jon Klementsson. Åretruntmarkerna är ofta kustnära, mellan Bergsjö-Gnarp och Hudiksvall-Enånger. Under säsongens gång kan man flytta sig till nordligaste hälsingekusten, Njurunda eller Tyndeö. Såväl fjäll- som kustskogssamer och sjösamer hålls i Tynderö och på andra samlingsplatser.
Sannolikt äger skiljningar rum på Klissberget under Kolsta, Nacksta, Knävlands byar; och slakt kring Gärde i Skön, en flerhundraårig tradition. Visten i Skön tycks finnas nära Målås; Roken; Bandsjöarna; på tresockengränsen nära Stavreviken finns ett viste i Stavreskogen.
Att dessa stråk urskiljes tidigast beror snarare på källsituationen (att prästen känner dessa ansikten och namn bättre, än fjällsamernas) än på något annat.
Kustskogssamerna är urskiljbara från ca 1670-90 och fram till 1900-talet. Selånger, Järvsö och Norrbo-Bjuråker är vintertillhåll; kusten sommar. Men tidigt ser vi också semi-bofasta samer.

Klassiska kustskogssamer synes vara

Cicilia Andersdotters familj och sijter.

Cicilia Andersdotter, död 1730. Född ca 1669-70 i Medelpad
blef död wid lägret wäster om byn”. Vid sin död gift med Clemet Jonsson; tidigare med Mårten Larsson. Sex barn, varav fyra döttrar. Död 6 juni, begravd 8 juni. Med Clemet var hon gift i trettio år. Hon blev 61 år gammal. (Norrbo C:1 (1688-1736) Bild 178 / sid 175 )

Norrbo är en mycket liten socken med i perioden ordentlig försedd med samisk aktivitet. Det fanns flera visten i såväl socknen som omnejden. Ett väster om byn och åter ett annat i Västansjö; i närbelägna Bjuråkers centrala eller snarare sydligaste delar. Sedermera kom sockenlapparna att bo en bit sydväst om kyrkan. Även Lappkyrkan i Bergsjö kan ha spelat in i den lokala logerandet och logistiken, liksom olika platser i Bjuråker, Forsa och måhända Delsbo. I senare tider flyttade ofta fjällsamer över Dellen.

1b) Den extensiva ”kustskogs-routen”: Jon Larsson och andra av dessa äldre skogssamer synes ha begagnat ett område bortom Färila;dvs Kårböle-Los-Hamra och/eller hogdalsbyarna-Älvros-Sveg-

Vi citerar Hülphers:

Lappar uppehålla sig icke nu för tiden på detta pastorats skogar. Helsinge Lappar hafwa förut med sina Rens=hjordar färdats härigenom åt Fjäll=kanten, men äro nu wid 10 Daler Silfw:mts wite förbudne, at komma hit åt, för den skada de tilfogat ortens Inbyggare.

1c) Mindre varianter av huvud-routen finns; på mellan två och tre socknar eller runt hela eller halva Dellen. Det finns anledning att tro att de samer som Swab mötte 1796 nomadiserade runt kanske två tredjedelar av denna vidsträckta, meteoritskapade dubbelsjö. Vi tror oss ha identifierat de samiska aktörerna såsom dessa:

– Krigsveteranen tillika sockenlappens i Delsbo son; Anders Thomasson Hjort, samegrabben som blev soldat, son till Sigrid Olofsdotter och Thomas Thomasson.
– Hjorts fru lappigan Malin Clementsdotter från Enånger socken.
– Mårten Clementsson, sockenlapp, boende eller i vart fall skriven i Berge by i Bjuråker.
– Margareta Mårtensdotter, Mårtens dotter.
– Samt en kusin till den sistnämnda

Anders bör vara den man som bär svensksundspenningen om halsen i Swabs redogörelse från 1796. Vi möter honom ca sju år senare, när han gifter om sig (nedan) med en piga (Lisa Olsdotter från Glombo) från Uppland.

VILDRENSFUNDERINGAR: 1. Vildrensstam som bas för nomadiseringssystem etc

Utrotade samerna den fennoskandiska vildrensstammen?
Nyttjades alla vildrensfångstgårdar av samer? Nej.
Tämjdes vildrenen? Ja, i hög grad. Jagades vildren? Det också, av olika grupper.

Vildrensfänget ska vi titta närmre på i SouthSaamiHistory-bloggen.
Och en ordentlig titt på hur dessa system kan ha fungerat parallellt med en framväxande nomadism.

Att det kan ha funnits flera olika vildrensunderarter är väl ett inte alltför djärvt antagande.
kanske kan hälsingesamernas åtstidscykel med kalvning och fiske mellan vår och höst, inlandsflytt i vinter och Sveg/Lillhärdal som allra innersta årstidsland kan ju antyda att man följer en specifik vildrensstam. Och samtidigt har tamren och dragren.

Vi ämnar återkomma till dessa frågor.

BILDER
1. Spjutspetsar av renhorn från mellersta Magdalénien (12 000–15 000 år gamla), hittade i Saint-Antonin-Noble-Val i Frankrike.

2. Utbredningskarta över renens underarter i Nordamerika.
CephasEget arbete
     Approximate range of subspecies of Caribou (Rangifer tarandus) in North-America. From: Feldhamer, George A., Bruce C. Thompson, and Joseph A. Chapman. Wild Mammals of North America : Biology, Management, and Conservation. 2003. Johns Hopkins University Press, Baltimore. 2nd ed. 1216 p. ISBN 0801874165. Banfield, A. W. F. The mammals of Canada. National Museum of Natural Sciences, National Museum of Canada, University of Toronto Press, 438 p. ISBN 0802021379. Mammal Fact Sheets: Caribou: http://www.hww.ca/hww2.asp?id=85

INTERREG? Thick descriptive Föllinge lappförsamling

Mid 1700s church records i County (län) Jämtland’s  so called Lapp (Saami) parishes contains loads of information. As do such records almost always.

In Anthropological literature we call dence informative texts thick descriptions.

I will return to the subject.

Here are the Saami tax land payers and users of Hartkölen; Gåxsjö; Undersåker, and groups of Herjeådalsfjäll.

Källa: Föllinge lappförsamlings kyrkoarkiv, Husförhörslängder., SE/ÖLA/11053/A I/1 (1746-1798) : Bild 32, s 4.


Photo: http://www.zoologi.su.se/en/research/popgen/

Poisoned Well, the Delsbo Gaaltije: Who, How, What happens now?

Information and photographs: Christina Grubbegårdh-Gottberg

One of the most important and well-known Saami Cultural environments
The gaaltije of parish Delsbo. Gaaltije means COLD – freshwater – WELL.
The scene is getting semi-clear:

1. The Entrepreneur demolished or tossed away the sign with ”Lappkällan”=Well=Gaaltije


2. The area was driven through, demolished, and the virgin forest became pillaged

3. The Well, the gaaltije, were mashed and driven over and over till it was no more to be recognized.

4. As a final humiliation of this old Saami cultural environment, diesel oil were spilt and entirely filled the old, perhaps sacred well.

SAAMI CLEARWATER WELL BECAME DELSBO DIESEL WELL

Remainings of ancient remanings…………………………

Or so I understood the scenario.
Now we let the auhtorities and the Justice put forth th responsible acteurs.

In this area the Saamis has at least a four hundred year old history.

Thanks again to Christina for the information and the photos.

Peter Ericson, Saepmie, May 10 2016