KURS: Introduktion till Samernas historia/Paket för lärare, politiker, tjänstemän, företag samt elever! Påbygg- och bokningsbart NU!

Uppdaterad bloggpost med ca-prisbild. Boka snarast möjligt! Lägre priser i juni. Boka Paket mest fördelaktigt! Österbotten; södra Finland och södra Sverige möjligt fr o m ht-17. Svealand möjligt boka omgående! English

(Politiska partier: se hit!) – Kurs för lärare, politiker, tjänstemän, arbetslag och företag. Kan kombineras med Inspirationskväll; kvällsföreläsning, aula.
Lämpligt för 20-40 pers. Kan hållas i dubbla lag för samma pris på 1-2 dagar.

Prislista i slutet

I kursen ingår – i dess första del – föreläsning om etniska relationer i nutiden och historien, etnicitet och urfolk.

Charles_IX_of_Sweden Johan_Tirén_Lappar_tillvaratagande_skjutna_renar (1)

I. BASIC. Grunderna i samernas historia (hela Sápmi, fokus svenska delen)
En introduktionskurs
”Fullskaleversionen”
1½h Grundläggande samisk historia fokus på år 1600-2000.
1h Sedvanemål, senare utredningar (1975-2006) och nya rön
1h Samerna i Norge, Finland och Ryssland
1h Etniska relationer; etnicitet; urfolk
1-2 h Extra tillval: Källkritik och litteraturtips.
Om så önskas, avslutas med ett kortfattat prov/”tenta”.

II. FORTBILDNING. Forsättningskurs
1h Nyare, etablerade forskningsrön
1½h Samernas organisationshistoria och om etnopolitik
½h Urfolksorganisering
1½h Teorier om samernas förhistoria och tidigare utbredning
3h Tillval/grupparbete med handledning:
(a) Närmare granskning av etnicitetsteorier
(b) Samisk kvinnohistoria
(c) Sedvanemål i detalj
(d) Vetenskapshistoria/skolhistoria/samer och samernas historia i läroböcker
(e) Dokumentation av renskötsel, arkivkunskap och källkritik inom samernas historia
(denna del kommer att utvecklas ännu mer i en tredje del)
(f) Oral history och samerna

3. Kolonisation och fördrivningar i Sápmi, på djupet

Obs detta utbud är helt nytt och ingår inte i den 25%-iga rabatten.
Däremot ges kursen billigare för snabba beställningar som omfattar juni eller september

Bokas lämpligen i paket tillsammans med utåtriktade föreläsningar i t ex arkiv, bibliotek, museer samt aulaföreläsningar och/eller inspirationskvällar

En specialdesignad kurs just för arkiv, bibliotek och museer kommer att presenteras f.m den 2 maj.

OBS Kursen går att få i finlandssvensk miljö med svensk-finsk fokus.
Södra Sverige inga problem! Ned t o m Mälardalen går att få med regional prägel.

PRESSBYRÅMANNEN 10371583_10152431529189438_513669939697451418_n
PETER ERICSON, Historiker, Sakkunnig, Universitetsadjunkt/-lektor

Jag har varit lärare och studierektor på Umeå universitet inom detta område.
Är idag yrkesverksam företagare inom samernas historia och fungerat såsom sakkunnig sedan år 2000.

P R I S L I S T A t o m 20 september – priser inklusive moms (25% moms tillkommer, ev resa, ev logi en natt). Maj och juni = ca 10% rabatterat generellt.
Om ni är en ensam arrangerande förening, inträder social prissättning.
Men vi rekommenderar att gå samman flera olik arrangörer på en ort.

Heldagskurs 4-6h…… 8 900 SEK (med tillval enligt ovan 9 400 SEK)
Heldag plus kväll. Dagkurs 3-4h, öppen/offentlig kvällsföreläsning 1 – 1½h….   9 800 SEK
PAKET, kortversion: Kurs 3h, kvällsföreläsning offentlig, en aulaföreläsning skolor … 10 450 SEK
PAKET längre (tvådagars) Kurs 3-4h, kvällsföreläsning, 1-3 aulaföreläsningar …. 11 900 SEK
PAKET inkl fortsättningskursen 18 800 SEK för fyra dagar på två terminer.
Delfaktureras i fyra omgångar fr om avtalet skrivs.
Vid beställning av detta tillkommer flera rabatter vid ännu fler framtida beställningar.

MEJLA retepnoscire@hotmail.com

Nyinkomna föreläsningsdatum: Funäsdalen 8 aug, Dala-Järna etc

HÄRJEDALEN, VÄSTERDALARNA OCH HÄLSINGLAND MM I PIPELINEN!

Update & Heads Up – några av de aktuella / nya sommardatumen:

 
KLARA
 
3 maj Härnösand Murberget kl 18 ”I stormens öga”
 
16 maj Resele KURS för sydliga länsmuseer tillsammas med Bernt Ove Viklund

FÄRILA


Härjedalens Museum, Funäsdalen 8 aug
”Hälsingland” 7, 9, 10, 11 eller 12 aug
 
”I Vilhelmina kommun” preliminärt 24 aug
 
Dala-Järna juni (? Datum ej klart!)
Kombineras eventuellt med exkursion i trakten!
 
Timrå 19 aug prel.
 
Därtill kommer sannolikt 1-2-3 st datum vardera i Hälsingland och Österbotten.
 
OBS Gästrikland får gärna höra av sig!
 
Försöker få in Värmland i juni.

FUNÄS

SEPTEMBER:
 
Piteå
Sundsvall
Uppsala (slutet)
 
Samt trol en separatturné för antologin aug/sep!!
 
Övriga datum eller platser ej färdigbokade.
 
Kurser presenteras i de större dragen imorgon söndag, dvs Valborg.
Paket bokas med stor fördel i JUNI 1-8 juni ca.

VÄLKOMNA ATT BOKA & VÄLKOMNA ATT LYSSNA!

Peter Ericson 29 april 2017
MEJLA: retepnoscire@hotmail.com eller skriv meddelande på facebook!

Lecture for universities in Fall Semester: ”From Anxious North to (in real time) Extinct Taiga Peoples”, by Peter Ericson

From Anxious North to (in real time) Extinct Taiga Peoples
Lost subsistences and echoes of lost forest nomads languages with focus at AD 1400-1900 and Europe.

On Uralic and Saami groups losses, exoduses, extinctions.
Systematically crushed under Novgorod, Imperialist Russian and Sweden; feudalistically squeezed into little pieces by the Danish Crown and its knights; Severely hunted away by Norweigan farmer and driven astray by Finns (or rather Soumis) and Karelians.
Has the Feudal view been overlooked in the academic tradition by us Historians?
Reasoning among how we approach our own Natives in the European and Russian North.

Peter Ericson, Expert in law suit cases and former teacher at Umeå University.
Runner of SouthSaamiHistory-blog.

khanty etc

ETNISK RENSNING 1720: bevis i Swea Rikes Ecclesiastique Wärk, i Alphabetisk Ordning Sammandragit, Utur Lag och Förordningar, Privilegier och Resolutioner, samt Andra handlingar, af Sven Wilskman (Skara, 1760).

(Ramlade över ett dokument.) – Samerna ska till lappmarken föras!

Hela södra Norrland, Dalarna, Bergslagen och Mälardalen rensas från samer.

VERKET: ”Swea Rikes Ecclesiastique Wärk, i Alphabetisk Ordning Sammandragit, Utur Lag och Förordningar, Privilegier och Resolutioner, samt Andra handlingar, af Sven Wilskman.” (Skara, tryckt uti Kongl. Privileg. Boktryckeriet, 1760)
Wilskman var västgötsk präst och skriftställare, samlade dessa lagar.

I denna förordningssamling åberopas 1720 års första fördrivningsplakat från den nyinsatte Kung Fredrik I. Ett skammens dokument, utan tvekan, hela akten.

Samerna jämförs här med comedianter och gycklare; lättingar; judar; ”zigenuer”; ”Tartare”; savojarer och alla lösa kategorier man kunde finna på.  Vad gäller romerna och resande, lutar man sig på 1660 års plakat, som i princip förordar dråp, och i bästa fall fördrivning ur rikets gränser. I de flesta fall med alla sådana, här ihopbakade folk och kategorier, förlitar man sig från myndigheternas sida på allmogen, som man vill se som angivare.

Här antyds en äldre sorts interimistisk funktion av det år 1723 bildade eller snarare omorganiserade Lappmarkens ecklesiastikverk, som ska organisera insamlandet av trummor med medföljande dödshot mot samerna.
Under ett drygt decennium vidtar en av de värsta klappjakterna på samerna i historien – kanske t om värre än den som idag sker i Norrbotten när samer grips för att de jagat lagligt.
Lappmarkens ecklesiastikverk organiserade alltså samernas bildning och missionsarbetet. Samernas sågs som en slags stora barn, som måste förmås att sluta leva hedniskt. Inga medel skyddes i denna ‘kamp om själarna’.

Och de sydliga samerna måste bort ur skogarna.

17622169_1800775126916958_204056148_o
EPILOG: Samer infångas och fördelas på storsjöbygdssocknar i Jämtland. Under denna period sam-administreras tre ännu idag ganska stora län i ett enormt län: (dagens) Jämtland; Västernorrland och Gävleborg. Gränsen mot Västerbotten är ej fastlagd, men ska snart bli det.
1729-32 är de mest kritiska perioderna för fördrivningarna. redan 1729 ses sockenlappssystemet vara initierat i Storsjöbygden. I synnerhet dessa tvångsplaceringar bör ses som regelrätta fördrivningar som avslutas med ett slavliknande arbetsförhållande.
1748 kommer nya omfattande fördrivningsförsök; och tillkomsten av detta dokument får nog också ses som att vi måste se allvarligare på processerna som ger rum 1756-66. Kulmen på hetsen och klappjakten på samer i söder kommer dock att inträda 1787-1790 med bofastgörandet. Det leder till en omfattande massdöd i TBC och andra lungsjukdomar; en enormt omfattande spädbarnsdöd; massiva epidemier i smittkoppor; stor överdödlighet i barnsäng mm.
1756-1761 konfiskeras sockenlapparnas bössor varje vinter.

Vi återkommer.

Peter Ericson april 2017

F o r t b i l d n i n g s k u r s Saepmie/Sábme/Sápmi i Sverige

Specialfortbildningskurs för politiker och tjänstemän, ansvariga i förvaltning etc!

Från och med n u  finns denna tjänst i vårt utbud:

”Saepmie/Sábme/Sápmi i Sverige
(kolonisation i realtid?)”
F o r t b i l d n i n g s k u r s
för politiker och tjänstemän
om samernas historia

Var ute först och få bra avtal!
Skicka meddelande för offert!
Här eller privata sidan (se nedan i kommentarsfält!)

KURSEN finns i tre delar med olika nivåer.
Del 1 fokuserar på tiden 500 e.Kr – idag;
kolonisation, övergrepp, undanträngning, religionsförföljelse,
etnisk rensning; renskötselns historia och samiska organisationshistorien

Peter Ericson
Historiker, Föreläsare, Sakkunnig i samernas historia
SouthSaamiHistory
Enskild firma

pe-hd

.. Som var sakkunnig i Nordmalings- och Rätanmålen 2000-2012,
och utkommer snart med en antologi om sydsamernas historia; undervisat i Umeå och Uppsala mm.

anna-lindhagen-1980x880


Bilden: Anna Lindhagen, (1870-1941)i Stockholm, var en svensk socialdemokratisk politiker och kvinnosaksaktivist. Hon var dotter till Albert Lindhagen samt syster till Carl Lindhagen och Arthur Lindhagen.
Anna Lindhagen utbildade sig till sjuksköterska och var mycket aktiv i arbetarrörelsen. Hon arbetade med stor empati som barnavårdsinspektor vid Stockholms fattigvårdsnämnds utackorderingsbyrå 1902–1925. Hon var redaktör för Morgonbris 1911–1916.

Lindhagen var ledamot av stadsfullmäktige åren 1911–1923. Hon var den första i Sverige att föreslå samhällshjälp till änkor och faderlösa. I april 1915 var hon en av Sveriges 16 delegater i den internationella fredskonferensen för kvinnor i Haag. Med stort engagemang utförde hon ett betydelsefullt arbete för bevarandet av den småskaliga bebyggelsen på Södermalm såväl beträffande exteriörer och trädgårdar som ett antal tidstypiska interiörer.

Anna Lindhagen var också engagerad i striden för kvinnlig rösträtt. Våren 1902, då ett förslag om kvinnlig rösträtt hade förkastats i riksdagen, var hon en av dem som kallade till möten för bildandet av en rösträttsförening, vilket skulle komma att bli Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Möten hölls då både av företrädare för högern, så som Fredrika-Bremer-förbundet, och av profiler på vänsterkanten som hon själv.

Under sin tid inom rösträttsrörelsen utgjorde Anna Lindhagen med sin bakgrund i överklassen och sina vänsteråsikter en länk mellan den något borgerliga rösträttsrörelsen Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) och de socialdemokratiska kvinnoförbunden, som också stödde kvinnlig rösträtt. I juni 1911 deltog hon i de fraktionsstrider som skakade LKPR då man i praktiken övergav sin politiskt neutrala hållning genom att bojkotta de partier som var emot kvinnlig rösträtt, vilket i praktiken var högern.

Vid LKPR:s segermiddag i maj 1919 var hon talesperson för de socialdemokratiska kvinnorna, och uppläste deras svar på rösträttsförbundets hälsning med anledning av rösträttens införande.

Bild via Stockholms Stadsarkiv.

Karin_Stenberg_och_Carl_Lindhagen

Carl Lindhagen (1860-1946), Annas bror – en mycket framstående märkesman och politiker som hjälpte samerna mycket i deras tidiga organisationskamp. En av demokratins stora förkämpar, valdes in i riksdagen samtidigt med Branting och Karl Staaff. Nykterist, vegetarian, internationalist. Han (och systern Anna Lindhagen) hann företräda Liberalerna; SAP; VS innan han slutligen blev politisk vilde under sina sista decennier i en cirka fyrtioårig riksdagskarriär!
Han var även borgmästare i Stockholm 1903-1930.

Och Karin Stenberg (eg. Maria Katrina Stenberg) (1884-1969) en pionjär inom den samiska föreningsrörelsen i Sverige. Hon var dotter till de renskötande skogssamerna Jon Nilsson Stenberg, f. 1845, och Maria Mattsdotter Stenberg, f. 1851, från Västra Kikkejaurs sameby.
Karin Stenberg studerade vid det samiska småskollärarseminariet i Mattisudden och utexaminerades 1904. Hon arbetade sedan som lärare inom Arvidsjaurs kommun under hela sitt yrkesverksamma liv. Parallellt med sitt yrke engagerade sig Karin Stenberg för samernas, framför allt skogssamernas sak. Hon deltog på kursen i januari 1905 (bild nedan). År 1916 var hon med om att bilda sameföreningen i Arvidsjaur, kanske den första i Norrbottens län. Under julen 1919 uppvaktade hon den samepolitiskt intresserade riksdagsledamoten Carl Lindhagen tillsammans med flera andra representanter för den gryende samiska organisationsrörelsen.

År 1920 utkom stridsskriften Dat Läh Mijen Situd (Detta är vår vilja), med underrubriken En vädjan till Svenska Nationen från Samefolket. Som författare står Valdemar Lindholm, men av förordet framgår att Karin Stenberg varit i högsta grad delaktig: ”Denna bok har tillkommit på mitt och några andra Arvidsjaurssamehs initiativ. Jag, Karin Stenberg, har givit herr Lindholm impulsen till detta arbete och jag åtager mig personligen ansvaret för de meningar och synpunkter, som i denna bok framläggas…” Avsikten var att påverka 1919 års lappkommitté, som skulle utreda sarganisationen Same Ätnam, som bildades 1945 i Jokkmokk.

Karin Stenberg mottog flera utmärkelser under sitt liv, bland andra Kungliga patriotiska sällskapets medalj, Olof Högberg-plaketten och Svenska slöjdföreningens silvermedalj. Hon var också ledamot av Vasaorden, första klassen.

Källor på bildtexterna: huvudsakligen Wikipedia.

JAN05

Boka mig som föreläsare! Sista rundan 2016!

”Kolonisation och definition av Saepmie
Tusen år av sydsamisk historia, nedslag 870-1900″.

Ottar, Thorulv, Margareta, Gunnil och Blåfinn…
Dorotea och Christiern år 1478. Exodus’es 1644-idag.
Med viss utbyggd del om skogssamer och sockenlappssystemet,
samt något om urminneshävd och sedvanemål.

Obs fler datum kan tillkomma! Sista offerteringsomgången.

Färdiga datum:

31 okt LYCKSELE
15 nov IDRE
16 nov ÄLVDALEN

nov/dec Raarvihken Tjïelte/RÖYRVIK, Nord-Trøndelag, Norge

TIRENglömd

—————————————————————–

LEDIGA DATUM och förslag på orter
30/10 Ume dag eller kväll
31/10 Umeå dag
1/11 Umeå dag eller kväll

14 nov Stockholm, Uppsala, Hälsingland
To 17 nov Västerås, Örebro
Fre 18 nov Karlstad

30 nov-3 dec …….
13-18 dec …………

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

Tidiga sydsamer i uppteckningar och arkiv 1470- – 1680-talen (I) Ett axplock

1478 ”Jämtland” (via Kungsgården, Frösön?)
1480-tal
1495 Trondheim
1506/1511 Essan, Junsele
1520 Samer får förplägnad vid Hammerdals MArknad
1550-tal Gulsele
1550- Skattelängder Ångermanna och Jömtlands (inkl Herdalens) lappmark
FRÄMST KYRK- OCH DOMBÖCKER
1600-talet Lima, same nämns. Västerdalarna
1601 Lappgruvan, Häverö sn., Roslagen.
1610-talet Väse Värmland
1603 Samer vid Nya kroppa kungsgård, Värmland
1604-05 Ångermansamer skattar i renar
1605 Åsele och Lycksele marknad inrättas
1617 Sameläger i Väse, Värmland
1620-talet Närke/Västmanland; Västerås/Enköping
1620-30: Närke; lapptorp, osäker uppgift.
1620 ca Kristinehamn
1636 Norberg, Västmanland
1637 Ölme, Värmland
1643 Dingtuna, Västmanland
1645-52 Härjedalen
1654 Skog (även 1670-tal), Ångermanland
1650-tal Möklinta: Norberg; husby
1660-tal Bergsjö; Grythyttan (V.Västmanland);
1670- södra Hälsingland; Österhaninge, ev Ornö. Lappviken , BJörkö-Arholma  viken
1680 ca Gästrikland; Svartsjölandet
Därutöver finns några samer i Västerås på 1570-talet, men de är antagligen de renvårdare som Kronan skeppade till trakten från det vi idag kallar Norrbotten

Fyller på med Norge, Finland och Ryssland

ÖH

SOUTH SAAMI EXODUS, etnisk rensning = sockenlappar: SouthSaamiHistory omvärderar i någon mån

Sannerligen behövs en Sanningskommission.
Om de (möjligen mycket omfattande) etniska rensningarna som ”gav”  oss ”sockenlappsystemet”

Läser man det finstilta och beställer fram dokumenten från 1720-30-talen,
framgår det med tydlighet att flera regelrätta fördrivningar av skogssamer (och kanske andra samer som sjösamer) ägde rum.

Det gäller dåvarande Västernorrlands län; men i  mindre omfattning Kopparbergs. Och det gäller Västmanland. Utan tvivel är den geografiska distributionen av sockenlapparna delvis ett avtryck av var man fört samerna. Men delvis även av var de fanns innan.

Till detta har vi all anledning att återvända.

Jag tackar Jouni Tervalampi för hjälpen att ta fram det dokument som fått mig att förstå detta.

JUNI 1729
Ur Ingvar Svanberg i Rig 4/1986 (”Sockenlappar”) :

Även från Västmanlands län tvångsförvisades lapparna. Våren 1729 anlände ”ett parti Lappar, av män, kvinnor och barn, 13 till antalet” ifrån Västmanland till slottsarresten i Gävle. Då de liksom samerna i Dalarna och dåvarande Västernorrlands län ej kunde uppge varifrån deras förfäder kom, gjorde landshövdingen i mars  1729 en förfrågan till konungen hur han skulle förfara med dem. Konungen svarade att landshövdingen skulle

såsom tillförne finnas vara skett, låta fördela dessa till Gävle slottsarrest införda lappar uti socknarna i Jämtland.  (dok ovan/PE)

Sockenlapparna i kustlandskapen inom dåvarande Västernorrlands län leder med säkerhet sitt ursprung till dem som blev bofasta i början av 1730-talet och framåt. Vi vet också att en del samer som tvångsförflyttats, bl. a. då från Västmanland och säkerligen även från andra håll, hade förts till Jämtland och fördelats på socknarna där. Det går inte att med bestämdhet säga om de gav upphov till sockenlapparna i Jämtland. Här fanns också fjällsamer och det kan ha funnits samekategorier, som uppehöll sig på landsbygden, vilka kom att omfattas av de beslut som landshövdingen i Gävle hade fattat om lapparna i kustlandskapen. Det är dock klart att de jämtländska sockenlapparna var mer orienterade till övriga sockenlappar än till fjällsamerna i landskapet. Sockenlapparna från Jämtland valde framledes sina äktenskapspartners bland sockenlappar även utanför landskapet. När socknarna i Jämtland anställde nya sockenlappar rekryterades de ur dels inhemska sockenIappfamiljer men även från sockenlappfamiljer i Västernorrlands och Gävleborgs län och tvärtom. Banden mellan sockenIapparna i Jämtland och i kustlandskapen upprätthölls genom giftermålsrelationer, fadderskap och genom besök hos varandra.

Etnisk rensning, arresterade samer – Dramatik kring ett dokument från våren 1729 (red 160806)

Dokumentet förmedlat av Jouni Tervalampi.

Dalasamerna & Landshövding CG Bielke i storlänet 20 mars – 2 juni 1729
Om det lönlösa i 1729-30 års fördrivningsföretag

Tretton skogssamer i antagligen två sijter arresterades när gruppen under vårvintern inträdde från Västmanland till Gästrikland; som ingick i dåvarande Västernorrlands län vilket omfattande (nuvarande) Jämtland, Västernorrland och Gävleborg.

Carl Gustaf Bielke undertecknade denna marsdag skrivelsen till Kung Fredrik I.
Den tre sidor långa skrivelsen – uppläst i Riksrådet 2 juni detta år – andas viss förtvivlan över att någon specifik hemvist för samerna icke kunnat identifieras.
Då inget samiskt distrikt vare sig i eller närmast utanför länet visat sig beredda att emottaga eller upptaga dessa samer i sina kollektiv; torde riksrådet ha insett det dödfödda i företaget att samla ihop hundratals samer runtom (enligt mina senare preliminära beräkningar kan det ha rört sig om ett drygt tusental samtida, kanske 1200-1300 samer från Värmland över Sörmland och Roslagen och utmed kusten från Älvakarleby och Forsmark med kluster på 40-50 familjer i säsongsvis i socknar som Enånger, Söderala, Jättendal, Gnarp, Njurunda, Nordingrå) i trakten för att föra dom till ett alltmer diffust lappmarksaktigt.

Vad hände då med denna grupp av tretton samer?
Det har hittills ingen kunnat svara tillfredsställande på.

Här inleds alltså dels en skriftväxling mellan samerna i dalaskogarna och Hovet; dels inleds processen som initierar ”sockenlappar” i storsjöområdet och andra delar av Jämtland; Ångermanland; Medelpad; Hälsingland; Gästrikland samt Dalarna med norra Västmanland (det senare synes vara  en separat utveckling med bl a de gål-lappar som Linné omnömner 1734 i Äppelbo). Under perioden ca 1731-40 inrättas de tidigaste socknarna sådana sockenlappar, vars sysslor första tiden ofta ter sig lätt odefinierade.

Fördrivningsförsöken har, som vi visat, pågått under århundraden och inte minst under perioden 1646-1652. Men just i denna omgång kan ett indignerat och samefientligt brev av kyrkoherden i By, södra Dalarna 1709 ha satt bollen i rullning. Under de hårda krigsåren och perioden då Sverige ansattes av ryska krigsmakten löt staten samerna bero; men nu sedan saker  lugnat sig något, började rensningar på allvar.

Dokumentet visar dock en förvirrad bild där man, trots en förutfattad mening om samer som någonting nordligt, ändå tycks kapitulera för samernas hemortsrätt där i söder.

Fördrivningarna pausas; ersätts med det slavliknande sockenlappsystemet.
Inom det enorma Västternorrland fortsätter en intern och särpräglad, kustnära och mångfacetterad samekultur att utvecklas, med från småskalig till medelstor seminomadisk renskötsel. Den ska jag titta på i min artikel i en kommande antologi om sydsamernas historia.

Veterligen har ingen ännu hittat något dokument som bekräftar att gruppen som omtalats släpptes; men det ter sig som det enda rimliga. Sannolikt blir barnen i den trettonhövdade gruppen häktade småningom s k sockenlappar under decennierna som följer.

Vi kan också notera att detta är blott tre före Linné möte med samerna i Jättendal.

Riksarkivet-29mars1729-Lappar_3 (1)


Carl Gustaf Bielke styrde alltså 1729 dåvarande Västernorrlands län från sitt kansli i Gävle.
Hans fögderi, som hand var landshövding över, sträckte sig från Hofors över Los till Femunden och vidare till Burgfjäll, Ångermanna lappmark-Nordmaling-Bjurholm och vidare 450 km ner efter mellersta och södra norrlandskusten.

BILD: Creative Commons Nationalmuseum Stockholm.

Description

Svenska: Carl Gustav Bielke, svensk, Född 1683, Död 1754. Miniatyren målad av: Eric Utterhielm, svensk, Född 1662, Död 1717.Nationalmuseums inventarienummer: NMB 2502

Förvärv: Inköp 2000 med Hjalmar och Anna Wicanders donationsmedel

Date 1 January 1708

Senare bild av Bielke (bild via Gävledraget – f ö bra sida!)


Gamla tiders Gefle/Gevalia.