SAEPMIE TIMES
¡¡¡Helg-deal:!!! Sö 31 mars* & mån 1 april
* Inget aprilskämt!
Alla 8 utgivna nr
Samt 3 bilagor
400 sidor
Saepmie Times
144 kr
Swish
0729070058
Eller epost saepmietalks@gmail.com
För bankkontonr
Var blev alla samer av, hur omfattande var de etniska rensningarna?
Och var och när talades Petrus Holmbergers gästrikesamiska (L-G Larsson 2018)?
Historiker & hälsingekännare Peter Ericson pekar ut frågeställningar utifrån senaste rönen. Lokalt, nationellt, en smula internationellt över Ålands hav och Bottenhavet behandlas det svindlande tidsdjupet i perioden 200 – 2022 AD mellan Dellen och Ljusnan.
Du som kommer och lyssnar har också chansen att på plats beställa GÅUDIES, essäsamlingen som släppt om ett år.
E T N I S K A RENSNINGAR SOM V Ä X E R I OMFATTNING, JU MER VI FORSKAR!
”Länsman i Bjuråker ser ut att helt enkelt ha klivit in i ett årstidsläger och arresterat hela familjen Tomasson-Claesdotter och konfiskerat deras renhjord.”
De tidigare omtalade etniska rensningarna har alltså visat sig mycket mer omfattande än vi insett!
Etnologen Ingvar Svanberg rotade fram det vi hittills vetat kring 1980, och idag är arkivmaterialet så mycket mer lättillgängligt. Romanigenealogen och projektledaren Sebastian Casinge hittade en lista med deporterade samer då han följde den synkront pågående romska fördrivningen 1728-30. Magnil Eli Olsson förmedlade listan till undertecknad, som nu grävt lite.
Vi följer leksandssamen Bängt Olofsson (född ca 1692) med hustru Anika Siulsdotter i tvångsflyttstransport mellan Falun och Trödje, för vidare befordran till Umeå, sedan åter till Trödje i Hille och han avlider hastigt i TBC (lungsot) hösten 1732 bara trettio år gammal (av frun märks inget i arkivet efter 1730) – även Bängts förmodade svåger Olof Siulsson syns i materialet.
Vi har även följt renägande familjen (40 renar noteras) Olof Thomasson och Marita eller Margeta Claesdotter, vilka är hälsingebaserade, förtecknade på Bjuråker (liksom många samtida sydliga skogssamer använde de många olika aktivitetsområden, men noteras dessutom i Ljusdal 1727 (som tillsammans med sina sex barn Maria, Kerstin, Anna, Anders, Claes och Margreta förvisades till Umeå – fortsättningen är oklar, liksom familjens vidare öden.
Slutligen syns Hindrick Andersson och Maria Claesdotter, den senare med stor sannolikhet syster till Marita ovan och likaledes förtecknad på Bjuråker. Gripandena torde ha skett vid samma tillfälle som ovan, de lär ha hört till samma flyttlag.
Utöver dessa och de flera dussintals andra förflyttade – toppen på ett isberg eller inte – grep länsman och hans uppbåd fyra samiska män ute på skidtur i trakten av Njutånger. Dessa familjer splittrades med berått mod och de gripna männen tycks ha sänts till Västerbottens lappmarker (skriftlig uppgift M.E. Olsson).
Härutöver påminner vi oss dessutom de tvångsförflyttningar som ägde rum från Västerbottens kustnära inland och inemot inlandet i samma län åt 1732.
Länsman i Bjuråker ser ut att helt enkelt ha klivit in i ett årstidsläger (samerna nyttjade Bjuråker säsongsvis och låg ofta där på mid- och senvintern) och arresterat hela familjen Tomasson-Claesdotter och konfiskerat deras 60 renar. Det kan ha varit i trakten av Middagsberget. Möjligen skulle det också i ett samarbete med häradshövdingen ha skett några gripanden i Järvsö i samband med den marknad som sedan ”tidernas gryning” ägt rum där i mars månad. Om inte annat lär man ha hållit ögonen på samerna där. Det är annars känt att myndigheterna genom kyrkans män anordnade husförhörssessioner och därmed även folkräkningar av samer i t ex Färila och Säbrå i södra Ångermanland 1726-28. Tabellverket, som inrättade lite senare, har också visat sig innehålla 1700-talsfolkräkningar av samer.
Konungens befallningshavande, dvs länsstyrelse och länsman (möjligen landshövdingen) i det här fallet påstod sig ha bevis för att de fördrivna skulle höra hemma i norr. Det finns ingenting i det material som vi hittat som skulle tyda på detta. Folk fanns absolut som hade flytt norrifrån och nedåt till t ex Bergslagen; men bland de nämnda finns inga tydliga bevis för någonting sådant … Men letandet fortsätter.
Här är bloggartikeln om de etniska rensningarna:
NATURLIGTVIS kan sameföreningar, samiska förvaltningskommuner samt studieförbund med fördel också boka detta!
In English and Swedish.
Generellt om samernas historia och FÖRhistoria, om sanningskommissioner och sakligt om samernas historia. Vänder upp och ned på perspektiven och har mycket god överblick över dagens forskning.
Kan på t ex gymnasiet gå igenom grunderna för etnicitet och urfolksbegreppen; kan för universitet och forskarutbildningar problematisera metod och gå igenom min källanvändning! Kolonisation!
Detta program kan bokas för alla stadier från åk 6 genom gymnasiet och upp till högskola – universitet. Skräddarsys efter Era behov och önskemål!
Peter Ericson, historiker. Bakgrund: sakkunnig i tre sedvanemål, utredare inför svensk-norska renbetskonventionen, faktagranskare i och medarbetare i Ájttes nyliga utställning om tvångsförflyttningar; undervisar samiska Vägvisarna (skolpresentatörerna under senare år) i samernas historia; universitetsadjunkt i samernas historia, etniska relationer etc på bl a Umeå universitet; ansvarig för stadsvandringar i samiska föregångskvinnors spår i Stockholm. Föreläsare speciellt aktiv 2015-2019 men också tidigare och senare. Har föreläst på en hel del skolor i tex Dalarna och i finländska regionerna Nyland och Österbotten. Ej finska men gärna på engelska!
TEMA: hela Sápmi inkl Norge och Ryssland; annars fokus Sverige och Finland; samisk kvinnohistoria, samisk frigörelse; sanningskommissioner, rättshistoria, ingrepp och tvångsförflyttningar mm mm.
TRETTIO ÅRS ERFARENHET!
Peter Ericson
Boka via sms +46729070058
Epost saepmietalks@gmail.com
Länk till nya beställningssidan:
https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSeKpqwK1PLSVcpzEke5WGC8OkJL4uusWKmEUgvr_M6bwyJj5Q/viewform?fbclid=IwAR34Rj9FtjOWbLAkNta4n8D8H6-CvXr3oipgn8cR3Eikpggpsfyh0JicOGg
Intresseanmälan för boken Gåudies : Essäer om samernas historia
Lite mer om boken:
Gåudies tar form: Om folkvandringstida Högomsriket och tiden före i Midälvaland, ca 200-500 AD, sydursamiskatalarna med tre nya avsnitt till bloggartikelseriens nya, redigerade versioner; förhistoriska ortnamn, mittnordiska och bottniska allianser i det anglosaxiska världen kallar middle iron age; samt massor om samernas ”mellansvenska” historia. Och om sjösamerna i Medelpad, skogssamerna i Hälsingland osv. Vi tar fatt i det nu aktuella forskningsläget – utreder, utvecklar allt därifrån.
Boken innehåller även en hel del om den glömda sydliga samt kustbundna samiska historien och förhistorian i Finland.
Gåudies innehåller också artiklar från historisk tid och en del om den tidigaste organiseringen och samarbetet mellan Carl/Anna Lindhagen och samiska portalgestalter. Som vanligt i mina projekt har kvinnorna en mycket framskjuten plats.
Gåudies kan Du beställa här och nu. Se länken ovan! Lägger in den igen:
Länk till nya beställningssidan:
https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSeKpqwK1PLSVcpzEke5WGC8OkJL4uusWKmEUgvr_M6bwyJj5Q/viewform?fbclid=IwAR34Rj9FtjOWbLAkNta4n8D8H6-CvXr3oipgn8cR3Eikpggpsfyh0JicOGg
Intresseanmälan för boken Gåudies : Essäer om samernas historia
Detalj ur N. G. Nilssons foto från Sollefteå 1898: en vintergrupp med samer från bl a västra Tåsjölandet.
Torkel Larsson Kråik syns i mitten mot höger, längst av alla.
Ha det gott & hoppas Du hjälper mig att få boken utgiven genom att beställa och/eller köpa den!
Dela även gärna detta ”överallt”!
OBS: Förköp med viss rabatt kommer att erbjudas vid varje månadsslut, ibland andra tider.
Det kommer då att röra sig om endast ett begränsat antal förköpare (frakt/porto tillkommer).
Med vänlig hälsning
Bloggredaktör
Peter Ericson
Länk till nya beställningssidan:
https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSeKpqwK1PLSVcpzEke5WGC8OkJL4uusWKmEUgvr_M6bwyJj5Q/viewform?fbclid=IwAR34Rj9FtjOWbLAkNta4n8D8H6-CvXr3oipgn8cR3Eikpggpsfyh0JicOGg
Intresseanmälan för boken Gåudies : Essäer om samernas historia
Lite om boken:
Gåudies tar form: Om folkvandringstida Högomsriket och tiden före i Midälvaland, ca 200-500 AD, sydursamiskatalarna med tre nya avsnitt till bloggartikelseriens nya, redigerade versioner; förhistoriska ortnamn, mittnordiska och bottniska allianser i det anglosaxiska världen kallar middle iron age; samt massor om samernas ”mellansvenska” historia. Och om sjösamerna i Medelpad, skogssamerna i Hälsingland osv. Vi tar fatt i det nu aktuella forskningsläget – utreder, utvecklar allt därifrån.
Boken innehålle även en hel del om den glömda sydliga samt kustbundna samiska historien och förhistorian i Finland.
Gåudies innehåller också artiklea från historisk tid och en del om den tidigaste organiseringen och samarbetet mellan Carl och Anna Lindhagen och samiska portalgestalter. Som vanligt i mina projekt har kvinnorna en mycket framkskjuten plats.
Gåudies kan Du beställa här och nu. Se länken ovan!
Ha det gott & hoppas Du hjälper mig att få boken utgiven genom att köpa den! 
Dela även gärna detta ”överallt”!
Med vänlig hälsning
Bloggredaktör
Peter Ericson
MATERIALET: von Westen, Kildals och Forbus’ (m fl) missionsmaterial från 1720-talet
bearbetat och utgivet av Edgar Reuterskjöld 1910 via Nordiska Museet.
De aktuella passagerna framhävs, och sedan kommenterar undertecknad efteråt.
Fet stil: Underlättar som regel bara läsning. Fet + kursiv: viktiga passager.
Det här bör ses som en inledande iakttagelse om något som högst sannolikt kommer att följas upp inom en någorlunda nära framtid! Vi måste dock nu fokusera på nära förstående artiklar som strax tänks bli klara.
Men försök läsa detta, och sprid görna detta brännande viktiga!
Läst här: Umeå universitets forskningsarkivs digitala version:
https://digital.ub.umu.se/node/596529?fulltext-query=&preview=596529%2F96%2Fsimple%2F0&fbclid=IwAR1ay0BXvVaqu4kldS8VvCaCddWAf7NHMq-LZMx9-WpVs2d9F_7KGeLq5vU
Citerat härifrån (genomgånget) Heimskringla: https://heimskringla.no/wiki/K%C3%A4llskrifter_till_Lapparnas_mytologi_Kap._VI
”uppbrändt 17 st. Offeraltar och afgudabeläten
under sin resa till Pitheå lappmark”
1° Alt hwad här infört är om Lapparnas afgudar, afgudadyrkan, missionen, scholarne med mehra, är till sielfwe meningarne och sammanhanget föreläsit missionarien Hr Jöns Kihldal, wid dess wistande här i Torneå, och af honom besannat så wärkel. wara i Hr Bärgmästaren Seger Svanbergs närwaro.
2° Månde D:nus Kildahl berätta att alle lappar som fara öfwer fiällryg[gen] antingen de danske till wår lappmark ell:r wåra till Norige, äro besmittade med afguderi. Således äro ganska få af wåra lappar frie, mädan de mäst alle fara öfwer fiällryggen till Norrska siökanten, hwarest deras Renar om sommaren för Brömsar och myggor, som i en kallare lufft bättre trifwas, hwarest sådant i löndom bäst kan ske, och äro Offerplatzar uthsedde under höga bärg, uti dahlar wid kärren, dit lappen om sommaren med stor möda komma kan, och beswärl. nog om wintren, på det samma platzar ey måge af annat folk öfwerkommas och upfinnas.
3° Wid fiällryggen skall det mästa afguderi Öfwas mädan den orten är aflägen (sic).
4° Skall D:n Kildahl effter sin berättelse uppbrändt 17 st. Offeraltar och afgudabeläten under sin resa till Pitheå lappmark; för hwilken ordsak han ifrån Luleå lappmarks plats Iockmok intet fördristadt resa, genom Caitoma till Iukasjerf, såsom hans tanka warit emädan Caitomo lappar botat ** honom till lifwet, det han af Pastor Alstadii käresta[1] förnummit.
** Torde vara ”hotat”; vilket också står i den version som Umeå universitet utgivit. Det är dessutom på andra sätt omtalat, att Kildahl ska ha hotats, dvs ha blivit hotad. PE
5° Orsaken till sin resa föregaf D:n Kildahl, att han hade befallning tillsäya swenska lapparna, det de wid Norrska Siökanten intet måge Öfwa något afguderi, ell:r annat syndigt och liderligit lefwerne föra, de danske lappar till ett elakt exempel, förargelse och hinder i Christendommens Öfning och förkofring så framt de wilja hafwa sina renar wed lifwet, hwilka för dem wed siökanten, skola nedskiutas, och de sielfwe tädan förjagas, där de fortfara i sitt förra syndawäsende.
6° Till Torneå kom han d. 4 Martii hwarest han blef öfwer en wekas tid, mädan intet tillfälle gafs att följa wägen upföre, och d. 13 påföljande reste med Befallningman Pippings folk till Pello och dädan till Kengis bruk samt sedan ändafram till Iukasjerf ( Jukkasjärvi / PE) till Mariæ bebodelse dag, tå lapparne den sidsta gången om wintren uti kyrkian allmänt försambla sig, lärandes äfwen Någon af Norrska lappar tå där finnas, med h:ka han tänker begifwa sig till egen ort igen: lofwade och till nästkommande Juhlehögtid inställa sig i Jukasjerf mig på visitationen till möte, där den högste förlänar lif och helsan.
”Orsaken till sin resa föregaf D:n Kildahl, att han hade befallning tillsäya swenska lapparna, det de wid Norrska Siökanten intet måge Öfwa något afguderi, eller annat syndigt lefwerne föra, de danske lappar till ett elakt exempel, förargelse och hinder i Christendommens Öfning och förkofring — ”
ANALYS:
Den här texten härrör enligt Reuterskjöld från 1727. Den ser ut att vara översatt och moderniserad (återkommer i senare artiklar om detta!).
von Westen och hans lärjungar tenderar att alltid lägga största skulden på avguderiet på de svenska samerna. Samtidigt kan han skifta, så att de andra kan lura med andra landets samer ”ned i hedendom”. Oftast synes det dock vara svenska samerna som är de stora Frestarna.
Det som är speciellt är är inte minst punkten 5, där man skriver som så: så framt de wilja hafwa sina renar wed lifwet, hwilka för dem wed siökanten, skola nedskiutas, och de sielfwe tädan förjagas vilket på modernare svenska blir ungefär som så: ”såvitt de vill ha sina renar kvar i livet, vilka annars för dem vid kusten borde nedskjutas och de själva fördrivas därifrån”. Det här kommer lite oförhappandes och låter möjligtvis antyda, att von Westen & co. lägger sig i sedvanerätten på ett till synes totalt obemyndigat sätt.
Raderna om att förjagas och nedskjutas i kombination med de andra specifika misstankarna emot svenska samerna – kombinerat med von Westens brev till det jämtländska prästerskapet samt andra liknande skrivningar visar med all önskvärd tydlighet att svenska samer är något man skjuter in sig på enligt klassisk ”den andre”-demagogi, idag skulle man ha kallat det oförlommerade rasteorier. Svenska samerna skall förjagas och helst skall man skjuta ihjäl alla deras renar. En etnisk rensning ligger så att säga i potten (och pågår söderut i realtid när detta skrivs; det är exakt samma år som dessa tumskruvar dras åt. Kanske bör man närmare studera implikationerna över tid av von Westens härjningar och med denna nya kunskap se igenom det samtida materialet för hela Sápmi, främst i detta avseende (Danmark-)Norge samt Sverige-Finland: finns där dolda fördrivningar och fler fysiska etniska rensningar?
Vi kommer att återkomma till von Westen. Det här var en ordentligt omskakade läsning, som jagl yckats skumma förbi tidigare!
Peter Ericson Helsingfors 6 maj 2021
EXKURS NEDAN
Reuterskjölds inledning (1910)
https://heimskringla.no/wiki/K%C3%A4llskrifter_till_Lapparnas_mytologi_Inledning
Reuterskjölds noteringar om själva källskrifterna:
VI Sex notanda af Forbus.
VII. Forbus’ privata promemoria för ytterligare undersökning af lapparnas afguderi.
Dessa båda liksom numren XII och XIII äro hämtade ur den förut nämnda handskriften i Norske Videnskabers Selskabs bibliotek i Trondhjem (sign. 76/4-to.) Handskriften utgöres af 72 sidor i kvart, hvaraf dock de 4 sista äro blanka. Denna handskrift innehåller först, som ofvan nämnts, beskrifningen, därefter följer »refutationen», som här satts sist som n:r XIII, och därefter i följande ordning VII, VI och XII. Här ha de satts i annan ordning af skäl, som af det följande kommer att framgå.
Alfattniugsåret för dessa nummer kan ej afgöras mer än för n:r VI. Ty af de sista raderna där kan man se, att dessa notanda också äro författade år 1727. Måhända ha de åtföljt den till Horn insända relationen. Om dessa skrifter säger Forbus själf i sin ansökan till Kungl. Maj:t om Limingo pastorat, dat. Torneå d. 8 mars 1730, att han »genom Gudz nåd i liuset bracht, hwad i wårt kära fädernesland Swerige, om lapparues ännu öfliga högst beklageliga afguderi icke så noga bekant warit, såsom min der om författade relation 1727, den Eders Kongl. Maj:tt uti diupaste underdånighet iag understått at comnmnicera, och derpå gifne tillökning 1729, utwisar.» Den här omnämnda tillökningen är den nedan under n:r XI införda. I de intyg för denna ansökan han erhöll af prästerskapet i Torneå likasom af magistraten därstädes och af prästerskapet i Torneå lappmark talas också om, att han bragt afguderiet i ljuset under åren 1726, 27, 28, 29. Efter sin förflyttning till Limingo fick han annat föremål för sina skrifvelser och sålunda ej tid att syssla med dessa ting, hvartill han ja äfven då saknade direkt anledning.
” — så framt de wilja hafwa sina renar wed lifwet, hwilka för dem wed siökanten, skola nedskjutas, och de sielfwe tädan förjagas, där de fortfara i sitt förra syndawäsende”
Självaste året 1732 – året då Linné reste i Sápmi – var ett mycket hårt år för samerna med fördrivningar och fysiskt hotfull mission, som intensifierades igen några år efter trumbeslagen. Dödsstraffen för praktiserade av samisk religion eller sedvänjor hade såvitt vi förstår inte utdömts på några år, men andra metoder togs fram: t ex enskilda fördrivningar enligt protokollet nedan samt – värre metoder (som vi ska dubbelgranska innan de tas upp).
Vi har tidigare sett lokala förordningar emot säsongsutnyttjande och t o m emot vanlig fjällsamisk renskötsel utifrån 1748 års stadganden; men här synes ett liknande förfarande i själva Västerbotten redan alltså anno 1732.
Swar och Resolution till de puncter som H: Prosten Plantin af den 19:de december ingifwit på kyrckioherden H:r Olof Grans wägnar ifrån Lycksele Lappmarck. Daterad 23 december 1732
l:o Angående Lappdrängen Anders Persson ifrån Granbyn, som för nogre åhr sedan gådt i Lycksele LappSchola, men nu skall stadt sig till wallhion hos Bonden Thomas Zachrisson i Tegsnäset: Så emedan Kongl. Maij:ts nådigste intention med LappScholarnes inrättande har warit.at de af LappAllmogens barn som på Kongl: Maij:ts omkostnad fått under-wisning i sin Christendom,så på lappska som swenska, skulle sedan skickas till sine föräldrar och anhörige tillbaka och således till Christendomens fortplantning meddela sine anhörige Landsmän nogen kundskap af det de sielfwe lärdt,så wäl at läsa i bok,som öfningen i Christendomsfrågorne; för hwilken orsak skull äfwen Lappallmogen sielfwe släpt sine barn till Scholan, så har Cronobefallningsman Wälbetrodde Lars Pagander,att genast låta taga denne Lappdräng och föra honom til det lappland han hörer under, eller där han inge föräldrar och slägt har tillställa honom nogen lapp, som dess tienst behöfwer: Och om det be-finnes at Bonden stadt honom till wallhion,bör Bonden därföre tiltalas ffid Tinget,som öfwerträdt kongl. förordningar; äfwen som och de Bonde-pigor och flickor därföre böra ansees wid Tinget, hwilka emot tienstehions stadgan til getande och Husbondens tienst tredskas,och sig undandragas där likwäl för kriget och i den goda tiden, Bondens barn och pigor intet hållit sig där till för goda, som det eij heller bör skie, efter som Matmodren sielf giärna går i sitt fähus, och har omsorg och inseende om sin Boskap: hwaröfwer CronoBetiänte änteligen böra inse och deröfwer hand hålla.
2:do Den blinda Lappens Thure Jacobssons begge Söner, bör Befallningsman låta sig namngifwa, och där de af odygd och wanart finnas hafwa Öfwergifwit sine gamla föräldrar, bör sådant wid Tinget straffas.
3:tio Wid Tinget bör och undersökas om alle sådane som deras Lappland öfwergifwa, och en Specification på dem med sine omständigheter upgifwas; Och så monge som af dem kunna ertappas, genast drifwas till Lappmarcken och deras hemwister igen, derest de unge böra taga tiänst,men de andre gifte besättia Lapplanden; börandes de förmögne af lappallmogen sådane försee med then boskap och bohag, hwilka de andre efter skäligt pris böra betala dem före, så snart de kommit i stånd.
4:to Sammaledes bör och wid Tinget efterfrågas, hwilke af lappallmogen igenom slickt sielfswålligt bortgående stannat i mistning af sitt tienstefolcks betiäning, med namn och ålder på de bortgångne, och hwart de tagit wägen.
5:to Med Östen Pålsson som angifwes at om Sommaren ligga i fiällen, men om Wintern i Juksbyn, och derigenom sig unddrager så wäl den Allmänna Gudstiensten, som Cathechismi förhör. Så bör han XXXXXX holla sig till sin Försambling,och procederas med honom efter Kongl: May:ts kyrckolag. Och hwad hans Hustrus nedergrafwande angår, samt at han emot KyrckioLagen eij welat uppå skedd förmaning föra henne till kiörckogården och låta henne få en Christelig begrafning; Så eger CronoBefallningsman framhafwa honom till Tinget, och lagligen derföre tiltala samt Juksboerne och flere tilsäijas, at drifwa honom ifrån sin skogX och marck till Lappmarcken.
[ — ] [fortsättning följer ev i en Del II]
Umeå d: 23 December 1732 J. Gründel / P: Bursell
KÄLLA:
/ Lycksele kyrkoarkiv: Kongl.Maj:ts och andra Embets Myndigheters Bref och Handlingar tillhörige Lycksele kyrka 1613-1799 (J:l nr 24N Ly via
Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Volym 25:5:k.
Manuskript. Maskinskrivet. Fortsättning av Handskr 25:4. Åren 1724 -ca 1729. k) Kyrkoherde Olof Nicolai GraanPublicerad december 2011. Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se)
LÄNK (Ska hitta en bättre!): https://docplayer.se/10643612-Handskrift-25-kyrkoherde-erik-nordbergs-arkiv.html
* Framhävningar i punkterna av PE
Eller Varifrån kom de sydsamiska språken * ? Och hur nådde de det som är ungefärligen dagens Saepmie?
Några rader till bidrag till kunskapen om fennoskandisk språkmigration.
Uppdaterad 29 nov 2020 och 10 dec 2020
Kom flera av de samiska språkvarieterna från söder och sydost, och isåfall vilka av varieteterna?
Här en inledande diskussion om förutsättningarna, en diskussion som kommer att fortsätta i åtminstone ytterligare ett par andra uppföljande bloggartiklar.
De senaste fem åren har inneburit ansenliga framsteg för forskningen om samerna och de samiska språkvarieteternas historia. Vi ser lite på forskningsläget; ger min bild.
1. Samiska språk och inmarschvägar
De samiska språkvarieteternas enorma och till synes snabba utbredning västerut (ca 4-600 e.Kr. baserat på A. Aikio [2007 etc] och M. Heikkilä [2014]) är slående.
I hög grad sker enligt dagens finländska konsensusbild de s k inmarscherna via Kvarken och Nordkalotten. En av de möjliga språkhistoriska inmarschvägarna skulle kunna anses gå via dagens Nystad (fi. Uusikaupunki) och Åland under folkvandringstid, merovingisk och i viss mån vikingatid (eller om man så vill under järnålder). Några fler centrala regioner här är Åbo, Sydösterbotten med orter som Leväluhta, (Dagens) Jakobstad/Pedersöre socken – och på svenska sidan Norrtälje med Östhammar. Saken behöver utredas vidare under kommande år! Den stora ”språk-autostradan” kan också ha gått över Åland.
Ord som gett avtryck är bl a det baltiska salo, ö på flera olika samiska varieteter, i olika varianter av Sålle-, Sollen etc. Avtrycken går in emot Norge och är exempellöst välrepresenterat i Dalarna; men även i Uppland, där det bör undersökas närmre. En lång rad andra ord och företeelser publicerades av Minerva Piha (2018, 2019) vid Åbo universitet.
Enligt Aikio (”An essay on Saami ethnolinguistic prehistory.” Uleåborg 2016) och Heikkilä (Bidrag till Fennoskandiens språkliga förhistoria i tid och rum. Helsingfors 2014, diss.) ska senast vid pass 5-600 e.Kr sydsamiskan ha anlänt till sina nuvarande platser. Det ska gälla väsentligen även ume– och pitesamiskan; samt – analogt därmed – bör också den av Lars-Gunnar Larsson (2018) utredda s k Holmbergerska samiska (ibland, dubiöst, kallad ”sockenlapska”) språkvarieten inbegripas i just detta sammanhang; även om den synes ha kreoliserats under inte minst 1600- och tidigaste 1700-talet i samband med en hel del nordliga samers flyktande och migrerande söderut.
Under ca halvtannat millennium, ca 300 – 1800 AD hinner sistnämnda språkvarieteten både anlända och dö ut. Sydsamiskan har däremot lyckligtvis revitaliserats; och vi ser små men ändock tydliga tecken på att något liknande kan hända med såväl ume- och pitesamiskan.
Sett i perspektivet av det i omgångar urgamla sambandet mellan nationerna i den fennoskandiska regionen och det gamla stormaktsriket eller storriket/konungariket Sverige, så äger dessa språkmigrationer rum inom ett och samma rike. Möjligen är orsakerna därtill ofta desamma: tryck österifrån. Andra skäl kan vara klimatavvikelsen 535-536 AD, som tillsammans med det dryga millenniet senare inträffande Klubbekriget – nuijasota (fi.) – torde vara de enskilt starkaste skälen för språkmigrationerna ifråga (här mer om 500-talets klimat-dramatik: https://www.historicalclimatology.com/blog/something-cooled-the-world-in-the-sixth-century-what-was-it#). Även om också en fler decennier lång klimatextrem kan vara nog skäl för att också den orsaka en serie händelser som resulterar i ett tryck österifrån.
Mer om inmarschvägar nedan och i kommande avsnitt.
2. Urspråk och ‘protofolk’
Tidigare har någonslags ur-uraliska eller åtminstone proto-östersjöfinska talas vid vårt innanhavs stränder. Det bör ha funnits där senast för ca tretusen år sedan, eller under den senare delen av bronsåldern. Förekomsten av en ursamiska är svårare att belägg; även om uppgifter därom poppar upp nu och då. Också ett äldre indoeuropeisktalande befolkningssubstrat fram till och med senmesolitikum eller äldre bronsålder har varit på tal. De har då gått upp i varandra. Det här blir givetvis utpräglat teoretiskt. Man har ibland velat se en riktigt uråldrig ursamiska nedåt Volgakröken, men bevisen för detta är i det närmaste helt obefintligta: det är en gammal käpphäst inom uralistiken som putsats opp och kommit till heders via valhänta och ofullständiga DNA-övningar. Men författaren till denna bloggpost vill nog mena att dessa språkvaggeteorier torde ha begravts mer eller mindre permanent för inemot tjugo år sedan.
3. Språklig genès
Som vi har framställt här tidigare här kom den egentliga samiska och den egentliga finskan att skapas ungefär samtidigt på vad som förefaller vara var sin sida om Päijänne i Insjöfinland. Det här sker kring 2-400 e.Kr och något århundrade fram.
4. Dialekternas embryon
Men bildandena av urfinskan och ursamiskan av ca år 300 AD, kommer också de huvudsakliga dialekterna i bägge språken (eller ”språkgrupperna”, vilket man föredrar) att utformas redan i början av det första millenniet AD. Den del som kommer att utvecklas till det vi idag kallas syd- och umesamiskan (samt, av det mesta att döma, även den äldre formen av Holmbergers gästrikesamiska) refereras vanligen till
5. Finländsk konsensus om språklig inmarsch österifrån råder i stort sett enhälligt via Piha, Heikkilä, Aikio och undertecknad. Det som återstår nu; är att rekonstruera vinter- eller vattenvägarna och de toponymiska och arkeologiska spåren härav.
6. Måste språket gått med folk så att säga ”på rot”; eller kan det rentav ha varit så, att de södra samerna vid något tillfälle dominerat handel och annat i Bergslagen-Dalarna-södra Norrland, t ex kring 550-700 AD? Denna sista fråga bör man gärna ägna viss eftertanke.
7. Minerva Pihas länge emotsedda avhandling i mer eller mindre exakt detta ämne ventilerades nu i fredags (27 november 2020) och nu väntar vi bara på dess översättning. Den kan läsas här, för den finskkunnige: https://www.utupub.fi/bitstream/handle/10024/150716/AnnalesC498Piha.pdf?sequence=1&isAllowed=y
8. Medan jag nu redigerar detta för tredje gången tänker jag att vågorna av samisk språkspridning kan ha varit flera och sammanhängande med det kvänska innanhavsrikets/nordiska handelsförbundets tilltagande styrka och utbredning. Regionala krig mellan sydösterbottningar och satakundare å ena sidan och kväner/vöråbor och ”proto-österbottningar” å den andra kan periodvis ha försvagat spridningen av den samiska som var allmän i det vi idag kallar Finland vid samma tid. Under samma perioder bör fornsvenskan ha vunnit mark i t ex södra Norrlands jordbruksbygd.
* Här avses pite-, ume-, syd- och gästrikesamiska.
I kommande del: Om följande arbete:
”Combining Proto-Scandinavian loanword strata in South Saami with the Early Iron Age archaeological material of Jämtland and Dalarna, Sweden” av Minerva Piha (skriven 2018, tryckt 2019). Källförteckning och om innehållet i påföljande bloggartikel.
ANDERS FJELLNER (1795-1876). En av sydsamiskans
allra främsta företrädare. Foto av Lotten von Düben 1871.
Nedan: Postbåt i packis av J.A.G Acke 1889.
Spare places and prolonged ”expiration date” = Register at latest Dec 11!
REGISTRATION & PAYMENT:
Attend for 29 USD, 36 Can.D., 270 NOK, 280 SEK, 27 €, 1700 RUB, 1300 PHP, 42 AUS.D.
GROUP OF 3-7 120 USD, 130 CanD, 1080 NOK, 1100 SEK, 95 €, 5 800 RUB, 5 400 PHP, 145 AUD.D.
GROUP OF 7 OR MORE 140 USD, 148 CanD, 1290 NOK, 1300 SEK, 119 $, 7000 RUB, 7 000 PHP, 180 Aus.D.
Approx. 20% Discount when booking Dec 3 – Dec 8!
Fee example:
1 person ……. 23 USD, 218 NOK, 224 SEK, 21 €
Small group ….. 96 USD, 875 NOK, 880 SEK, 76 €
Larger group ….. 112 USD, 1030 NOK, 1050 SEK, 95 €
Want to follow series of a course?
Inbox us at saepmietalks@gmail.com!
USA: Pay per PayPal, CET
BANK DETAILS:
Swish 0724243922
Swedbank 2240045340, clearing 84202
From abroad:
IBAN/BIC: SE2380000842022240045340
BIC: SWEDESS
Swedbank privatkonto (Peter Ericson)
2240045340, clearing 84202
Swish 0724243922 (Johan Ericson)
Uppg från utland: Se härnedan!
PayPal: johanolovericson@gmail.com
Photo: Isokyrö (Fi.) or Storkyro Church from AD 1304. South Ostrobothnia.
Photo by Peter Ericson July 2019.
JANUARY: More info to come
First class in high profile web education on Ethnicity.
SouthSaamiHistory 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.