”Their names are Sigree and Anea, and they are natives of Jockmo Lapmark.” Ur kapten Consetts resekrönika (1789), hur blev samiska säljägar- och sockenlapps- samt jönsdöttrarna Anna och Sigrid från Iggesund äventyrare? Del 1 av 3. Utkast till essä för GÅUDIES 2 (Editerat 14 sep 2023)


Certain it is, we had no difficulty in perfuading them to undertake
this Enterprize. They immediately accepted our offers and relied
with the greateft confidence on our profeffions.
As their minds were entirely uncorrupted by
the Influence of foreign Intercourfe, as they had never
travelled beyond their native mountains, as their return
was at leaft uncertain, it is very remarkable that they
fhould fo eafily be prevailed upon to leave their friends
and connexions, their Huts and their flocks, to undertake
a dangerous, or at leaft a tedious, Journey and Voyage,
to vifit a country of which they were ignorant, and refide
among a People whcfe manners and cuftoms they could
not know. This probably may in forne meafure be accounted
for from the poverty oftheir own country. Yet
flill wc find in the Hiftory of the human race, an Inclination deeply
rooted and ftrong, towards our native home.
There is fomething in the very word Home that fills us
within expreffible affeftion. And if, according to the old
Englifh Maxim, it be everfo homely, flill our wants and
our wifhes center there.
Consett 1789

Sedan rör man sig i rätt snabb tack söderut via såväl Falun – Avesta – Sala,
en vanlig rutt inte minst för resenärer som hade koppling till industrialismen.
Consett bygger för att senare i boken berätta om de samiska ”flickorna”.


Kort passage från Stockholm:

In Stockholm, as in other cold countries, the cuftom of
drinking Spirits prevails rather too much. Even Ladies,
who by no means deferve an improper Epithet, comply
with this pernicious cuftom. It is ufual in this country,
previous to dinner, for the company to aflemble ‘round
the Side-board, and to regale themfelves with bread, butter, cheefe,
or any thing of that nature, which preface is regularly followed in both fexes by a bumper of brandy.

This cuftom in the fair fex reminds me of a fet of Rules
which I have feen for the regulation’of a Ruffian Affembly. It concludes with this remarkable Injunction—
” N. B. Ladies are not to be drunk before ten o clock.”

Emot slutet av boken kommer redogörelsen för de samiska kvinnorna och åtagandena:

LETTER XLI.
I made you a promife, that before I concluded my corrcfpondence, I would fend you fome account of the
two female Adventurers that accompanied us from Lapland. It is now my Intention to give you that Intelligence.


The motives which induced Sir H. G. L. to bring them fo
very far from their native home are fufficiently known.
His Humanity and particular Attcntion to them when in
England, his great care that they fhould meet with no accident in their return,
and the comparative opulence with which he fent them back to their native mountains,
do credit to that heart which planned the whole Journey.
Many unfair and uncharitable cenfures, I know, have been
thrown upon thefe innocent Laplanders. The voice of
bufy (busy) rumour is not often filent upon fuch fubjects.
An eafy (easy) conflitutional temper, joined to good Health and good Spirits,
is very apt to be mif-interpreted by the morose
and cenfon That this was the only foundation for
any reflections upon the Lapland Girls, I dare venture
to affirm. It is therefore cruel Malevolence to attempt to
depreciate Innocence from mere Sufpicion.


Sgird och Anna Jönsdotter avbildade av (Sir) Thomas Bewick, publicerat 1789. Ur boken.



We firft met with our two female Travellers at Igfund,
a fmall Town, the Property of Clas Grill, Knight of the

Order of Vafa, and chief Director of the Swedifh Eaft India Company.
Their names are Sigree and Anea, and they are natives of Jockmo Lapmark.
With refpect to their perfons, they are low in ftature with broad features like the reft of their country-women. We muft not, however, meafure the Beauty of a Laplander by the ftandard of other countries. Cuftom, in many refpecfs anfwers the purpofe of a more perfect model. And there is no doubt but a
Laplander or a Negro would prefer the fubftantial Beauties of the one
or the fable charms of the other, to the Alabafter Skin or glowing tints of the moft celebrated Englifh Belle. That you may have fome Idea, however, both of their Likenefs, Drefs and Perfons, a drawing taken
in England will accompany this Letter.


We first met with our two female Travellers at Igsund, a small Town, the Property of Clas Grill, Knight of the Order of Vasa, — chief Director of the Swedish East India Company. Their names are Sigree and Anea, and they are natives of Jockmo Lapmark.


The female Laplanders, with three more as companions,
walked on foot with the five Reindeer near fix
hundred miles by land before they reached Gottenburg,
where we met them, and embarked altogether for England.


Sex ska dock renarna, minst, ha varit till antalet. Men här slutar vi för denna gång.

I NÄSTA DEL: Varför gjordes denna resa? En titt på bakgrunden.
I SISTA DELEN: Hur gick det sedan för Sigrid och Anna Jönsdotter, och hur var deras liv före brittiska resan?

Renbruksplaner – bör uppmärksammas mer!

Till alla exploatörer: granska renbruksplanerna först, innan Ni planerar exploateringar. Och annars: planera helst inga exploateringar i Sápmi ändå.

”Renbruksplaner är samebyarnas verktyg för att beskriva sin markanvändning. Den kan användas vid dialog och samråd och kan skapa ökad förståelse för renskötselns behov hos andra markanvändande aktörer.

Sedan 2000 pågår arbetet med att upprätta renbruksplaner som är tänkt att bli ett webbaserat verktyg för rennäringen. Projektet Renbruksplaner som tidigare ägdes av Skogsstyrelsen har sedan 1 januari 2016 gått över i Sametingets regi. Sametinget ska på uppdrag av regeringen ansvara för verksamheten och fortsätta arbetet med att införa, ajourhålla och kvalitetssäkra renbruksplanerna.”  (Skogsstyrelsen)


SAMEBYARNA OCH RENBRUKSPLANER 2022
Sameby för sameby
https://www.sametinget.se/samebyar

KÖP ÅRTIONDETS BOK OM SYDLIGA SAMER OCH MITTNORDISK FÖRHISTORIA!

SKRIV, SNÄLLA, UPP DIG OM DU VILL KÖPA!

Jag behöver veta hur stort intresset är!

SouthSaamiHistory

Jag ska ge ut denna essäsamling! Vill Du köpa och läsa den? Visa Ditt intresse nu omgående, så går jag snarast till tryckeriet! – Här kan Din Intresseanmälan göras, till boken ”Gåudies: Essäer om samernas historia”! Mittnordisk historia och förhistoria från Åland över Oppdal, Helgeland över Kvarken och Saimen till Ornö.

Länk till nya beställningssidan:
https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSeKpqwK1PLSVcpzEke5WGC8OkJL4uusWKmEUgvr_M6bwyJj5Q/viewform?fbclid=IwAR34Rj9FtjOWbLAkNta4n8D8H6-CvXr3oipgn8cR3Eikpggpsfyh0JicOGg
Intresseanmälan för boken Gåudies : Essäer om samernas historia

Visa originalinlägg 201 fler ord

”Jag vägrade lyda. Jag sprang igenom. Jag trotsade flaggorna och bröt mig ut — Jag var i fällan men bröt mig ur den och utan byte får jägarna stå”. VYSOTSKIJ MOT PUTIN

Jag vägrade lyda. Jag sprang igenom.

Jag trotsade flaggorna och bröt mig ut.

Min livstörst var starkare än flockens lagar,

nu hör jag jägarnas förvånade tjut,

och strupen brinner, jag springer, jag springer,

men allt är inte idag som igår.

Jag var i fällan men bröt mig ur den,

och utan byte får jägarna stå.



Vi vilar från det samiska ett par dagar. Ukraina är i fokus.
Dvs undertecknad fortsätter skriva, men bloggar ingenting samiskt på åtminstone tre dagar.


Vargjakten

Rysk originaltext och musik: Vladimir Vysotskij

Svensk text: Carsten och Ola Palmaer.

Strupen brinner. Jag springer, springer,
men idag är allt som igår.

De har oss i fällan, de har oss i fällan.
Vi springer i cirkel, i blodiga spår.
De lyfter bössorna, de skrattar och siktar
och luften stinker av blod och av bly.
Vargarna snavar. Vargarna stupar.
Vi kan inte hugga. Vi kan inte fly.

De skjuter vargar, ohoj, de skjuter vargar!
Nu ropar jägarna, ny ylar hundarna.
De skjuter honorna, de skjuter ungarna,
och snön är röd som deras flaggor av vårt blod.

Kampen är ojämn. De skjuter ur bakhåll,
och ingen darrar på handen idag.

De stänger vår frihet med röda flaggor,
de känner vargarna och vargarnas lag,
de vet att vi alltid följer flocken,
att när vi var ungar och mor gav oss di,
så fick vi i oss med modersmjölken
att röda flaggor går ingen förbi!

De skjuter vargar…

Våra ben är snabba och käftarna starka,
så svara mig ledarvarg, svara mig du,

varför låter vi oss hetsas och slaktas,
varför lyder vi flockens tabu?
Vi kan inte, får inte bryta mot lagen.
Min stund är inne. Jag blundar när
han som ska bli mitt öde
ler och lyfter sitt blanka gevär.

De skjuter vargar…

Jag vägrade lyda. Jag sprang igenom.
Jag trotsade flaggorna och bröt mig ut.
Min livstörst var starkare än flockens lagar,
nu hör jag jägarnas förvånade tjut,

och strupen brinner, jag springer, jag springer,
men allt är inte idag som igår.
Jag var i fällan men bröt mig ur den,
och utan byte får jägarna stå.

De skjuter vargar…

Via Enn Kokk! http://enn.kokk.se/?page_id=1253

Min livstörst var starkare än flockens lagar”





Och en briljant ungersk tolkning av den likaledes legendariska Laszló ”HOBO” Földes från dennes 77-årsfestkonsert söndagen den 13 februari 2022.

Public Domain, stamp from 1999.

KÖP ÅRHUNDRADETS (?) BOK OM SYDLIGA SAMER OCH MITTNORDISK FÖRHISTORIA! Red. 15 jan 2024

Jag ska ge ut denna essäsamling!
Vill Du köpa och läsa den?
Visa Ditt intresse nu omgående,
så går jag snarast ”ASAP” till tryckeriet!
– Här kan Din Intresseanmälan göras, till boken ”Gåudies: Essäer om samernas historia”! Mittnordisk historia och förhistoria från Åland över Oppdal, Helgeland över Ångermanna lappmark, Kvarken och Saimen till Ornö.

Länk till nya beställningssidan: 
https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSeKpqwK1PLSVcpzEke5WGC8OkJL4uusWKmEUgvr_M6bwyJj5Q/viewform?fbclid=IwAR34Rj9FtjOWbLAkNta4n8D8H6-CvXr3oipgn8cR3Eikpggpsfyh0JicOGg
Intresseanmälan för boken Gåudies : Essäer om samernas historia

Hövdingasvärdet, detalj, Högom, Selånger socken. Foto: Gunnel Jansson, ATA.
Originalfotot ägs av Sundsvalls Museum.

GÄSTFÖRFATTARNA: Minerva Piha i en alldeles ny, banbrytande artikel med arbetsnamnet
”Från det ursamiska urhemmet till centrala Skandinavien – Översikt över sydsamisk lingvistisk förhistoria”.
Piha är finländsk arkeolog och språkvetare och har varit verksam i Åbo, Uppsala och nu på NORDuniversitet i Levanger. De övriga gästförfattarna, Magnil Eli Olsson och Bernt Ove Viklund, presenteras närmare med sina arbeten under de närmaste två månaderna.


Lite mer om boken:

Gåudies tar form: Om folkvandringstida Högomsriket och tiden före i Midälvaland, ca 200-500 AD, sydursamiskatalarna med tre nya avsnitt till bloggartikelseriens nya, redigerade versioner; förhistoriska ortnamn, mittnordiska och bottniska allianser i det anglosaxiska världen kallar middle iron age; samt massor om samernas ”mellansvenska” historia. Och om sjösamerna i Medelpad, skogssamerna i Hälsingland osv. Vi tar fatt i det nu aktuella forskningsläget – utreder, utvecklar allt därifrån.
Boken innehåller även en hel del om den glömda sydliga samt kustbundna samiska historien och förhistorian i Finland.

Gåudies innehåller också artiklar från historisk tid och en del om den tidigaste organiseringen och samarbetet mellan Carl/Anna Lindhagen och samiska portalgestalter. Som vanligt i mina projekt har kvinnorna en mycket framskjuten plats.

Gåudies kan Du beställa här och nu. Se länken ovan! Lägger in den igen:
Länk till nya beställningssidan: 
https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSeKpqwK1PLSVcpzEke5WGC8OkJL4uusWKmEUgvr_M6bwyJj5Q/viewform?fbclid=IwAR34Rj9FtjOWbLAkNta4n8D8H6-CvXr3oipgn8cR3Eikpggpsfyh0JicOGg
Intresseanmälan för boken Gåudies : Essäer om samernas historia


Detalj ur N. G. Nilssons foto från Sollefteå 1898: en vintergrupp med samer från bl a västra Tåsjölandet.
Torkel Larsson Kråik syns i mitten mot höger, längst av alla.

Ha det gott & hoppas Du hjälper mig att få boken utgiven genom att beställa och/eller köpa den!  
Dela även gärna detta ”överallt”!

OBS: Förköp med viss rabatt kommer att erbjudas vid varje månadsslut, ibland andra tider.
Det kommer då att röra sig om endast ett begränsat antal förköpare (frakt/porto tillkommer).

Med vänlig hälsning
Bloggredaktör
Peter Ericson

KÖP ÅRTIONDETS BOK OM SYDLIGA SAMER OCH MITTNORDISK FÖRHISTORIA!

Jag ska ge ut denna essäsamling! Vill Du köpa och läsa den? Visa Ditt intresse nu omgående, så går jag snarast till tryckeriet! – Här kan Din Intresseanmälan göras, till boken ”Gåudies: Essäer om samernas historia”! Mittnordisk historia och förhistoria från Åland över Oppdal, Helgeland över Kvarken och Saimen till Ornö.

Länk till nya beställningssidan: 
https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSeKpqwK1PLSVcpzEke5WGC8OkJL4uusWKmEUgvr_M6bwyJj5Q/viewform?fbclid=IwAR34Rj9FtjOWbLAkNta4n8D8H6-CvXr3oipgn8cR3Eikpggpsfyh0JicOGg
Intresseanmälan för boken Gåudies : Essäer om samernas historia



Lite om boken:

Gåudies tar form: Om folkvandringstida Högomsriket och tiden före i Midälvaland, ca 200-500 AD, sydursamiskatalarna med tre nya avsnitt till bloggartikelseriens nya, redigerade versioner; förhistoriska ortnamn, mittnordiska och bottniska allianser i det anglosaxiska världen kallar middle iron age; samt massor om samernas ”mellansvenska” historia. Och om sjösamerna i Medelpad, skogssamerna i Hälsingland osv. Vi tar fatt i det nu aktuella forskningsläget – utreder, utvecklar allt därifrån.
Boken innehålle även en hel del om den glömda sydliga samt kustbundna samiska historien och förhistorian i Finland.

Gåudies innehåller också artiklea från historisk tid och en del om den tidigaste organiseringen och samarbetet mellan Carl och Anna Lindhagen och samiska portalgestalter. Som vanligt i mina projekt har kvinnorna en mycket framkskjuten plats.

Gåudies kan Du beställa här och nu. Se länken ovan!

Ha det gott & hoppas Du hjälper mig att få boken utgiven genom att köpa den! 🙂 
Dela även gärna detta ”överallt”!



Med vänlig hälsning
Bloggredaktör
Peter Ericson

Finlands starka kvinnor – Farmor Annas fotoskatt

Jouni Tervalampi är nu inne på ett mycket intressant projekt!

tervalampi

Min farmor Anna Liimatinen 1904-2001

Finlands starka kvinnor – Farmor Annas fotoskatt

Av Jouni Tervalampi, 8 februari 2022 tervalampi(a)mail.com

Päijänne-Savolax – den lilla ellipsformade cirkel är stort sett min farmors rötter.

Savolax – den lilla ellipsformade cirkel är stort sett min farmors rötter

Stor del av mina rötter från norra Savolax är från min farmor Anna Liimatainen, gift med med min farfar Arturri Tervalampi (ry. Artemy Timiev). Stora delar av hennes rötter finns utlagda på hennes mamma Maria Liimatainen (1884 – 1961) – Genealogy (geni.com)

Av Jouni Tervalampi 2022. Annas mamma Maria Liimatainen 1884-1961 och pappa Kalle Pöntynen 1874-1938 . | tervalampi (wordpress.com)
Min farmors Annas mormor Anna Stiina Johansdotter Liimatainen (Hänninen) (1857 – 1936) – Genealogy (geni.com)
Av Jouni Tervalampi 2022. Annas mormor Anna-Stiina Johansdotter Hännenen 1857-1936 | tervalampi (wordpress.com)
Min farmors Annas morfar Matti Kallenpoika Liimatainen Kyrkbokens svenska Matts Carlsson Liimatainen (Limatain) (1853 – 1939) – Genealogy (geni.com)

Visa originalinlägg 200 fler ord

Om hälsingesamerna Annas och Sigrid Jönsdotter. 1. Avtryck i nordengelsk lokalhistoria, del 1/3


Sunniside lokalhistoriesamfund är baserade i Whickham Library i Newcastle. Njutångersdöttrarna som for på äventyr till just Newcastle-upon-Tyne besökte tekniskt sett North Durham och Northumberlansd, och därutöver några andra brittiska orter (vilka är inte helt utrett ännu) i samband med uppvisningsresor. Det här är vad Sunniside komit fram till på sin sida:

Henry Liddell, son of Sir Henry Liddell, became the 4th baronet, and was raised to the peerage in 1747 with the title Baron Ravensworth, of Ravensworth Castle, in the County Palatine of Durham. Like other members of his family before him he took an active interest in the politics of his day and in the General Election of 1734 was elected M.P. for Morpeth and entered the House of Commons at the early age of twenty-six. A man with a broad outlook on life he was ”. … a foe to jobbery and corruption, the steady friend of political honesty and religious tolerance, and an earnest advocate of progress in agriculture, and protection to the coal trade.” His efforts on behalf of his fellow men were sincere and upon his death in 1784 his loss was generally lamented: (forts. nedan)

It would seem that they are not of the lowest order of the people of their country, as they can both read and write their own language, dance gracefully, and work prettily with their needle. Their language is a species of Swedish – – –

Kentish Gazette, Tuesday Sep 19, 1786.



He left only a daughter, thus the first Barony of Ravensworth came to an end. Henry George Liddell, his nephew, became the next baronet, and acquired the estates at Ravensworth and Eslington. Sir Henry also inherited the spirit of adventure which distinguished his early forebears. On one occasion with a Captain Fothergill of the good ship ”Gottenburgh Merchant” and a number of close friends he sailed for Denmark, Sweden, Finland and finally explored the icy wastes of Lapland. As proof of his visit to these northern regions he brought back two girls, natives of Jokmo, named Sigree and Anea, and a collection of reindeer. Their presence at Ravensworth aroused considerable curiosity and many were the gifts bestowed upon the two outlandish ladies. After a brief stay in England they returned to their homes at Sir Henry’s expense taking with them an additional present of £50 from the intrepid baronet, a sum of money they considered a fortune. The reindeer at Ravensworth continued to breed, but unfortunately every animal perished during a severe winter a few years later, through neglect upon the part of those to whom they were left in charge. Thomas Bewick, the celebrated wood engraver, visited Ravensworth Park when in search of illustrations for his ” History of Quadrupeds.” Sir Henry’s grandson, named after him, the Very Rev. Henry George Liddell, D.D., LL.D., D.C.L., was Hon. Chaplain to Queen Victoria and Domestic Chaplain to Prince Albert. He was Vice-Chancellor of the University of Oxford 1870-74 and was Dean of Christ Church 1885-91. It was Dean Liddell’s daughter, Alice, and her two little sisters, who inspired Lewis Carroll to write his ” Alice in Wonderland,” and ” Alice through the Looking Glass.” Carroll, whose real name was Charles Lutwidge Dodgson, was then teaching at Oxford.

https://www.sunnisidelocalhistorysociety.co.uk/ravensworth.html


Nu ska vi inte låtsas som om historielaget fått alla uppgifterna rätt – det vore f ö ganska osannolikt, dels med tanke på att sidan inte redigerats på ganska länge och att uppgifterna om Sigrid och Anna, dvs de uppgifter som vi känner, är högst fem år gamla.


natives of Jokmo, named Sigree and Anea” …

Varifrån kom Sigrid och Anna Jönsdotter?
De växte upp i det som nu är Hudiksvalls kommun och rörde sig i ungdomen med föräldrarna mellan Hög och Forsa; och i sin tur mellan Forsa och hamnarna utanför Hudiksvall och Iggesund. Pappan hade en kåta i Enånger och till synes åter en på Mössön; deras huvudboställe kom att bli i en skog i Njutånger. Anna föddes 1760 och Sigrid år 1763. Mamman föddes i Bergs kommun med föräldrar som hade väldigt vidlyftiga nomadiseringsvägar; möjligtrvis påverkade av de etniska rensningarna 1720-32 söderifrån. Pappan ser av allt att döma att ha sörhälsingsk bakgrund. Morfadern och mormodern, Jonas Larsson, oftast kallas Jon och hans hustru Segri Jonsdotter hade ofta i sina flyttlag och angränsande sijter folk med ursprung i Dalarna eller sydligaste Hälsingland – men också tidtals, t ex kring 1750 med samer från Järvsö och andra platser.

Vid tiden för den engelska resan var fadern Jöns Andersson sockenlapp för både Njutånger och Enånger. Medan de brittiska kolmagnatssönerna som visslade fram genom Norden i rask takt, medan de åkte bekväma vagnar, vandrade de hälsingesamiska systrarna till fots i ca en månad med start sista veckan i juni 1786 från sitt älskade Njutånger via Gävle – där de fick passen påstämplade – och vidare ner till Göteborg, där färjan skulle ha avgått i slutet av juli, men i väntan på förlig vind fick den bida till 12 augusti. Matthew Consett beskrev resan i sitt bokverk från 1789. Resten har arkiven hjälpt oss med.

Nästa gång: lite mer om resan, och om vad som hände efter hemkomsten, hur deras liv utformade sig.


Sigrid och Anna Jönsdotter, äkta hälsingesamer som presenterades som om de hade kommit från Lappland

Bild såsom den publicerades i Consetts bok om resan anno 1786.


It would seem that they are not of the lowest order of the people of their country, as they can both read and write their own language, dance gracefully, and work prettily with their needle. Their language is a species of Swedish —-

Från ett värdshusbesök för uppvisning i Newcastle. Mer nästa gång.