H ö s t p r o g r a m om samernas historia 12.9 – 11.11

H ö s t p r o g r a m om samernas historia

Lite av höstens föreläsningar med undertecknad.
Ett par till datum lär tillkomma.

12.9 Notera också Gåudies (”hela Sápmis historia”) i Sundsvall. Norra berget, Danslogen kl 18. Pris: 100 kr inkl fika.

14.9 Stadsvandring i samiska kvinnors spår, Norrmalm Stockholm (länk till ABF:s bokningssida nedan!) lördag kl. 13, samling Nils Ferlins torg

5.10 Hanaholmen ”Hela Sápmis historia samt nutida hot” (hela titeln i län nedan senare!) på festivalen Nordiska Naetter. Ca 25 min från Helsingfors C.

Kristinestad Gåudies MI 23.9
Kronoby Bottniska samer MI 24.9
Bottniska samer/Gåudies Jakobstad/Nanoq arktiskt museum 26.9
Gåudies

samt Malax 11 nov. Bottniska samer Fler datum kommer

Peter Ericson Föreläsare
Foto: M-B Ericson

Annonser

” — skridfinnarna, som styrs från Hälsingland —” (Adam, mellan amazoner och cykloper. Och en tusenårig karta)

”Jag skall nu ge en kort beskrivning av sveonernas land eller Svea rike: i väster innefattar det götarna och samhället Skara, i norr värmlänningarna med skridfinnarna, som styrs från Hälsingland, i söder det förut omtalade baltiska havet i hela dess längd. Där ligger det stora samhället Sigtuna. I öster slutligen gränsar det till de ripheiska bergen, där det finns väldiga ödemarker och höga snömassor, och där flockar av vidunderliga människor hindrar ett ytterligare framträngande”

Adam av Bremen [IV kap 25], 1070-talet

Kommentar: Det är inte enda gången Adam kopplar ihop Hälsingland med samerna.
Men vi ska komma ihåg att den tidens hälsingebegrepp är snubblande nära dagens norrlandsbegrepp. Det här är så tidigt att man även kan ha betraktat Finland som blott en utväxt på samma Hälsingland (”Helsingaland”).

COTTON WORLD MAP, även kallad Anglo-Saxon World Map eller Mappa Mundi, daterad till 1040-talet (eller lika ofta 1025-1050, sannolikt skapas i Canterbury)=. på bilden överst till höger ser man skridfinnarnas land (”blindtarmen” ovan till vänster i bild), nedan t.h tillsammans med eller i relation till Britannien.
Vänstra större bilden är hela kartan och såvitt förstås hela den i munkarnas och vikingarnas England kända världen.

https://www.bl.uk/collection-items/anglo-saxon-world-map

Torsdag 12 sep – ””GÅUDIES. Om hela Saepmies historia. Sameland i fem länder”. – Peter Ericson om fördrivna folk, glömda vinterbeten och okända bottniska sjösamer och om skogssamerna förr. Hur länge har samiska talats i våra trakter?

FRAMFLYTTAT DATUM:
 
Torsdag 12 sep – ””GÅUDIES. Om hela Saepmies historia. Sameland i fem länder”.
– Peter Ericson berättar om fördrivna folk, glömda vinterbeten och okända bottniska sjösamer och om skogssamerna förr. Hur länge har samiska talats i våra trakter?
I arrangemang av Medelpads Fornminnesförening.
Plats: Danslogen.
Tid: Kl 18.00
Inträde 100 kr vuxen.
Gåudies = ”trumma” på den utdöda samiska språkvarieteten som talades i Gästrikland 1770.
Den i tid närmare föreläsningen söndag 25 aug hålls som vanligt – missa inte den:

25 aug – ”Historiska samer runt Sundsvall. Samiska årstidsläger och boställen på södra Norrlandskusten.”
– Om arkivfynd, intervjumaterial, foton, tidningsartiklar och spännade uppteckningar. Medelpadssamernas livsstil genomlyses och de starka kopplingarna till såväl södra Ångermanland och Höga kusten; till Norrhälsingekusten och Dellenbygdens samt till Jämtland och södra Lappland belyses.
Vilken religion och vilka näringar hade man?
Historiker Peter Ericson med en späckad, intressant föreläsning.

I skrivande stund om knappt tre veckor

Vänstra bilden: Samisk trumma (goavddis) från kemisamiskt område, med brutna horisontala linjer. Via Wikiwand.

Sámi_mythology_shaman_drum_Samisk_mytologi_schamantrumma_050

”warest en stenring är hwilken Broby bona säga att dett i forna tijder har warit lappkåija” – Samisk boplats i arkiven 10 km från Mälaren!?

Invid forna gränsen Uppland/Västmanland har vi i arkiven funnit uppgifter om en möjlig samisk boplats

I Tillinge socken, Åsunda härad. Idag i Enköpings kommun. Inte långt ifrån Blot-Svens Hög!

Ramlade på en av de märkvärdigaste arkivfynden i mitt drygt kvartssekellånga arkivliv: en samisk boplats angiven som gammal redan i oktober 1689.
Mer kommer – här och i PDF-tidningen Saepmie Times.

”Tuist plats.
Effter denne röda iluminerade linien willia
Frösswijbona gå ifrån no 1 till no 2 warest en
stenring är hwilken Broby bona säga att dett
i forna tijder har warit
lappkåija och har
aldrig warit röör, uthan willa gå från röret
no 1 och till no 3, sedan up till hufuröre.

FOTO: Zeth Johansson (Sagån)

Zeth Johansson

 

Originaltext enligt Riksarkivet: 

A16:95

(Rubrik:)
Åsunda häradh, Tillinge sochn och Fröszwij.

(Karttext:)
Engesta egor mötha på denne sijdan.
Nääs egor i Wästmandlandh mötha här.
Måssa.
Wägen mellan Bredzqwarn och Nyqwarn.
Kål täppa.
Kalf tompt.
Fröswij.
Kål.
Linda.
Tompt.
Tall och något granskogh.
Lång myra.
Kiälla.
Ytter-by.
Tibble egor.
Biörck kiärre.
Mählby.
Ern-sta.
Warg kuhla.
Nyqwarns åhn.
Kiälla.
Tuist plats.
   Effter denne röda iluminerade linien willia
   Frösswijbona gå ifrån no 1 till no 2 warest en 
   stenring är hwilken Broby bona säga att dett
   i forna tijder har warit lappkåija och har 
   aldrig warit röör, uthan willa gå från röret
   no 1 och till no 3, sedan up till hufuröre.
Broby torpa eng.
Broby egor mötha här.

Afmätt in october anno 1689
af 
Hans Barckhus.

(Under skalan:)
Scala ulnarum.

Källor och kartor kommer i Saepmie Times no 4/2018, ute kring Nyår

Peter Ericson 12 dec 2018

Samisk boplats i arkiven 10 km från Mälaren!? # 1

Invid forna gränsen Uppland/Västmanland har vi i arkiven funnit uppgifter om en möjlig samisk boplats

I Tillinge socken, Åsunda härad. Idag i Enköpings kommun. Inte långt ifrån Blot-Svens Hög!

Ramlade på en av de märkvärdigaste arkivfynden i mitt drygt kvartssekellånga arkivliv: en samisk boplats angiven som gammal redan i oktober 1689.
Mer kommer – här och i PDF-tidningen Saepmie Times

”Tuist plats.
Effter denne röda iluminerade linien willia
Frösswijbona gå ifrån no 1 till no 2 warest en
stenring är hwilken Broby bona säga att dett
i forna tijder har warit
lappkåija och har
aldrig warit röör, uthan willa gå från röret
no 1 och till no 3, sedan up till hufuröre.

FOTO: Zeth Johansson (Sagån)

Zeth Johansson

Originaltext enligt Riksarkivet: 

A16:95

(Rubrik:)
Åsunda häradh, Tillinge sochn och Fröszwij.

(Karttext:)
Engesta egor mötha på denne sijdan.
Nääs egor i Wästmandlandh mötha här.
Måssa.
Wägen mellan Bredzqwarn och Nyqwarn.
Kål täppa.
Kalf tompt.
Fröswij.
Kål.
Linda.
Tompt.
Tall och något granskogh.
Lång myra.
Kiälla.
Ytter-by.
Tibble egor.
Biörck kiärre.
Mählby.
Ern-sta.
Warg kuhla.
Nyqwarns åhn.
Kiälla.
Tuist plats.
   Effter denne röda iluminerade linien willia
   Frösswijbona gå ifrån no 1 till no 2 warest en 
   stenring är hwilken Broby bona säga att dett
   i forna tijder har warit lappkåija och har 
   aldrig warit röör, uthan willa gå från röret
   no 1 och till no 3, sedan up till hufuröre.
Broby torpa eng.
Broby egor mötha här.

Afmätt in october anno 1689
af 
Hans Barckhus.

(Under skalan:)
Scala ulnarum.

Källor och kartor kommer i Saepmie Times no 4/2018, ute kring Nyår

Peter Ericson 12 dec 2018

” föra them til nästa Slott til at ther arbeta uthi Järn” – 1671 års (alltför ofta bortglömda) fördrivningsplakat emot samerna i Sverige

Samer utom s k (den av staten definierade) lappmarken skulle slås i järn och slavarbeta!

En mer ingående artikel i ämnet kan läsas i Saepmie Times no 3/2018 som utkommer nu i november 2018

Endast ett par år före Johan Graans stora och i samehistoriska sammahang ganska berömda lappmarksplakat kom detta:

1671, ”Kongl. Maij:tz Placat, angående Lapparnes flyttiande ifrån theras hemwister”:

”sampt alfwarligen befalle Wåre General Gouverneurer, Gouverneurer och Landzhöfdingar, at them hwar å sin ort them effterslå, sampt medh them aldeles så förfara, som medh andra Landztrykare och Lättingar effter Tiggare Ordningen förfaras bör, nembligen ther the beträdas, föra them til nästa Slott til at ther arbeta uthi Järn, och thet så länge, til thes the samma någon bättring wijsa, och ther igenom förtiena at ställas på frija fötter til at resa til Lappmarken igen.”

KÄLLA: Stiernmans samlingar vol. I-VI. SSA.

FOTO & ARKIVFYND samt ARTIKEL I SAEPMIE TIMES: Eskil Olsson.

 

Hur dog sydligaste samerna i Sverige ut?

Av Peter Ericson 2018

Så varför dog (så att säga) svenska samerna ut i söder?

Tack vare en sedvanligt genomtänkt fundering av en hedersman och följare M. Sandin på Saepmie Times-sidan på Facebook och det resonemang dom därpå följde, framstod saken i nytt ljus,
Marken mutades in.
 
Av vad vi sett i norra X och (hela) Y-län (ofta ett och samma län i den aktuella tiden, ca 1650-1850) är att samerna ofta fick fortleva och verka trots alla rensningar och trots all den klappjakt och förföljelse som så ofta rådde söderut.

Visserligen tvingades man in i ett väl i deras eget tycke slavliknande sockenlappssystem – med de flesta sockenlappar inom ett område från Siljan nedåt Äppelbo och Bergslagen via nordvästra Uppland och hela vägen upp till och med Ångermanbalen och Hössjö i Ume landsförsamling (inklusive centrala, östra Jämtland med Storsjöbygden
hittade mycket snart ett system där man samarbetade och flyttade runt, nomadiserade enligt helt eller delvis samma system som man hade gjort tidigare.

 
Storskiftena genomfördes ju sedermera upp till Sveriges mitt och en bit till i kustlänen. Efter dessa blev det långt svårare: det sammanfaller ganska precis med bofashetstvången som ledde till det långsamma holocaust som till slut tog kål på kust-, sjö- sydliga skogssamerna och s k sockenlapparna.
Vad som händer efter att kvarvarande sydliga samerna och kust- och kustnära samerna tvingats in i små, dragiga (ofta ohyggligt trånga) torp är att 80-90% av spädbarnen dör; överdödligheten i barnsäng och lungrelaterade sjukdomar tar kål på dessa samer.
 
När sedan laga skiftet kom runt 1825, torde det i ännu högre grad markera slutpunkten för t ex interregionala eller mellansocknes rörelser hos sydligaste samerna.

Peter Ericson 29 oktober 2018

jnilsson ådalsliden

 
BILDEN föreställer Johan Nilsson, kallad den siste s k sockenlappen (åtminstone där). Från Forsnäs i Ådals-Liden, Ångermanland. Via Murberget.

Stadsvandra, smartare, billigare – i samernas fotspår 5-6-7 oktober!

Stadsvandra i samernas historiska Stockholm …
Återskapa 600 år av samisk närvaro kommande helg –
med Peter Ericson, historiker, föreläsare, forskare, författare

I samarbete med NBV-Stockholms län
fre 5 oktober kl. 15.00 – 18.00
lördag 6 okt kl.10.15 – 13.00 (e.m-tur inställd obs!)
sön 7 okt kl. 11.00 – 14.00

Start alla dagar Mariatorget, söder om Tors fiske.

  • Du Prenumerant på Saepmie Times! Du har rabatt:
    Din totala kosnad lördag är 90 kr, och fre/sönd 110 kr.

    NY AFFISCH HELA HELGEN

Minns i september? – Samehistoriska stadsvandringar fre – lör 7 – 8 sep (UPPDATERAD 30/8)

Saepmie Stuehkiesne
Samernas Stockholmiana eller Sápmi i Stockholm

Historien om flera bemärkta samekvinnor och någon man 1413-idag.  – BOKA NU!

 

 

https://www.facebook.com/samernassthlm/videos/234488557235116/?t=1

Stadsvandringar fredag och lördag 7 – 8 september.

Fem turer:

Tur 1. Fredag heldag inkl paus för lunchbuffé (225 kr exkl lunch)
Samling 9.00, avgång 9.15, avslutas kl.15.45. Viking Line till Klara k:a.

Tur 2. Lördagsturen: Viking Line till Norra real (250 kr)
(225 kr om avslutad vid Klara)

Fredag, delsträckor: 

Tur 3. Maria till Klara (k:a) kl 11- 15 (120 kr)

Lördag, delsträckor:

Tur 4. Klara till Norra real (70 kr, tid kommer senare, ungefär som fredag)

Tur 5. Maria till Norra real kl
11– 16
(160 kr)
Samling utanför Cafe Fru Bellman

 

 

Nota bene: 
Alla vandrare får Saepmie Times 1/2018 (värde 75 kr)
där det står om Maria Magdalena Matsdotter!
Dessutom erhålles prenumerationer till halva priset.