2017 års föredragstitlar tar form! Boka nu?

”Det våras för turnéplanerna”

ARRANGÖRER! Samiska förvaltningskommuner! STUDIEFÖRBUND!
Föreläsningsföreningar! GALLERISTER, samiska konstnärer! MUSÉER! Bibliotek!
SKOLLEDARE! Föräldrar, SKOLRÅD! Sameföreningar ! Med flera!


Teman och ämnen för mina föredrag 2017:

A Saami Exodus? Fördrivningar från söder och norr
Sockenlappar
Samekvinnor – pionjärer – organisationshistoria
Sedvana och vinterbete
Nordens urfolk – fördrivna från Trollheimen till Petersburg?
I höst (ev från mars!) : Samerna i kustlandet
Samt: DUBBELFÖRELÄSNING med Bernt Ove Viklund!

Hela Sverige: fokus Mälardalen och södra-mellersta Norrland våren 2017

FINLANDSSVENSK/FINSK TURNÉ kan bli verklighet, om intresset är nog stort.

Höstens (2016) ”Tusen samiska år” kommer kvarligga, *ren*odlas
– samt främst erbjudas i skolsammanhang!

Torkilstöten_Panorama_Jule_2013 (1).jpg

ross

Krylbo
Exakta titlar kommer närmaste veckan!

  • Hör av er för offert!
  • Nota bene: de flesta titlar går att få på engelska!


Peter Ericson
SouthSaamiHistory

Årsunda, mars 1749: Gamle skogssamen Olof gick till sista vilan (Gästrikland)

Årsunda, Gästrikland har en förhållandevis rik samisk historia

Årsunda 1749. En gammal skogssame, Olof Clementsson, 72 år,  går till sista vilan i mars månad. Södra Gästrikland, hans vinterland. Tveksamt om han orkade nomadisera sista åren.
Idag södra delen av Sandvikens kommun.

Årsunda C:1 (1704-1764) Bild 174 / sid 505 (AID: v137285.b174.s505, NAD: SE/HLA/1010241)

Karta: http://www.isjakt.se/kartor/kartor.htm

Bildresultat

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

BOKA ”Ljusminne”, dubbelföredrag ca sex datum lediga okt-dec!

Slutet v 43 eller slutet v 48:
27-30 okt eller 30 nov-4 dec

Nya rön om sydsamernas äldre historia
– 1200 år på 45 minuter

Bildresultat för christine av sachsen
Peter Ericson är forskare, författare. föreläsare, ofta anlitad som sakkunnig.
Talar om sydsamernas medeltidshistoria; ӊgda
samer”, trolldomsprocesser med dödsdomar, etniska rensningar. Fjäll-, kust- och skogssamer från Ammarnäs tilll Ölme och Ösmo (Värmland/Sörmland) samt om starka kvinnor och de s k konungz lappas urgamla vana att gå till kungs. Om kunskapsläget och källorna: om s k sockenlappar, lite om hur olika fördrivningar tillika samernas flykter ägt rum i olika riktningar. Även om lappfogdeväsendet och sedvanerätten (just detta koncept erbjuds bara i detta sammanhang!).

 

I renen och renskötarens spår – från fjällen till kusten

 Foto från Vändåts facebooksida: https://www.facebook.com/V%C3%A4nd%C3%A5t-152976804743030/


Bernt Ove Viklund har sina rötter på sin mammas sida i södra Lappland. Sedan barnsben med ett varmt intresse för renskötarkulturen och arbetar sedan många år som arkeolog. Idag räknas han som en av de allra mest erfarna vad gäller det samiska landskapet.
Vid föredraget presenteras arbeten utförda i områden från norska sidan av gränsen och ned till kusten. Klargörande bildspel berättad på ett livfullt sätt.

Kontakta oss för offert! Tfn 0706076232


Foto: Jörgen Heikki, SR/Sameradion

BERNT OVE OCH UNDERTECKNAD (PETER)


Bilderna överst från vänster till höger:
Kristofer av  Bayern gav Jämtland i morgongåva till barnbruden Dorotea år 1445 (Bild 2); tredje bilden föreställer Christine och sista hennes morfar Albrecht, mottagen av ”gåvan” (som bestod av en jämtlandssamisk man som tillfångatagits på jakttur).

(edit 201607) ”–Uti Dalarna kläckta och borna — ”, om etnisk rensning och sockenlappssystemets början

Del 1 i en serie bloggtexter om de sydligaste samernas historia.
En interimistisk version, ny reviderad serie kommer närmaste månaderna.

Vi ska här titta på fördrivningarna *  av samer från mälarlandskapen, Bergslagen, Dalarna och de län vi idag känner som Gävleborg och Västernorrland. I det aktuella skedet handlade det främst om de sydligare landskapen. De mest omfattande och konkreta försöken att deportera samerna – dvs att etniskt rensa Mellansverige – skedde 1720-1730.
Man skulle också kunna kalla detta för Exodus av samerna från centrala delarna av Sverige (eller, med Svanberg; från Mellansverige) 1929-30.

* Alternativa termer som här används är etnisk resning respektive exodus.
På sikt fick dessa tilltag en oerhörd betydelse.

utstallning_2007_3

En av ackjorna i Äppelbo, Dalarna.
Från en utställning 2007 och appelbo.net
http://arkiv.appelbo.net/foreningar/hembygd/utst%C3%A4llningar_2007.asp

Det förflöt år av ovisshet innan de renskötande skogssamerna fick veta att beslutet om fördrivning upphävts (ca 1735 tycks det utifrån flyttmönstren; vi har inga officiella dokument. De får slutligen stanna i de norra delarna av Dalarna, ovanför Falun (Sundborn och Svärdsjö mot Enviken samt understundom Bjursås hamnar de flesta), men de får inte jaga eller lägga fällor. [8] Ett flertal suppliker, böneskrifter, sändes alltså till kungs (såväl av samer som av bönder) i samband med detta bland annat i maj och juli 1730, sistnämnda dato skrev samerna att de var uti Dalarna kläckta och borna, därest våra förfäder jämväl över 100de år hava haft sitt tillhåll, och således så väl uti det rätta lapska språket, som uti deras seder oförfarna, skola vi nu efter förbemälta publikation oss till Lappmarken begiva, så måste vi nödvändigtvis så väl till vår andliga, som timligha välfärd lida skeppsbrott.” Mellan  sep 1720 och densammas förnyande 29 okt 1723 [9] som vi möter samerna i den fångvagn som i Sista Upproret (mer om pjäsen senare i kommande bloggtext) kallas ”lappvagnen”. De tänktes då förpassas till Gävle slottsarrest för vidare befordran mot Jämtland eller ännu längre upp i landet liggande lappmarker. Vad vi vet; är att de flesta stannade i området eller fastnade för norra och östra Dalarna som huvudtillhåll sommarhalvåret. Till det fick man också alltså en slags statlig välsignelse. Andra samer hamnade i landskapen efter vägen, och åter andra återvände till Västmanland eller Gästrikland. Redan i 1740-talets början synes de västmanlandsamiska flyttningarna ånyo i full fart.
Hantverk samt hästslakt – symbios och slavsystem Det är alltså i och från norra Västmanland och centrala Dalarna och andra jordbrukande delar i trakter angränsande till Bergslagens kärn-näringstrakter som sockenlappsväsendet kom att breda ut sig; i ett bälte upp genom Gästrikland-Medelpad-östra Jämtland med Storsjöbygden och uppåt Lit-Strömsund. I kustlandskapen går den reella sockenlappsgränsen vid Nordmalings norra gräns – dvs gamla ångermanlands- och västernorrlandsgränsen – även om vi vet att t ex 1769 dokumenterats sockenlappsliknande näringar ändå uppåt Frostkåge norr om Skellefteå. I nybyggartrakter som Härjedalen, västra och nordligaste Jämtland och östra, norra och västra Dalarna samt egentliga Bergslagen fanns inte sockenlappar (däremot kan t ex stads- eller brukslappar där ses). Dess utbredning följer antagligen exakt hästköttstabut som rått bland den äldre jordbrukande befolkningen. En länskungörelse 1756 av landshövdingen i Gävle blir startsignal för konfiskerande, dvs beslagtagande,av skjutvapen från 14 mars (Olofsmäss) till 29 juli, detta under fyra år i följd. Ren- och sockenlapps-proletariatet; lappdrängar och lappigor hotades härvid med tvång på årstjänst såsom allmogen redan var föreskrivna. Slav eller slav alltså…. När Torsåker och Ovansjö samer trotsat jaktförbudet och undkom bössbeslagen och iallafall jagade, blev resultatet fängelse. De bägge sockenlapparnas i fråga Jonas Jonssons och Thomas Jonssons hustrur Sigrid Jonsdotter och Lisa Klemensdotter skrev en borgensansökan. Där menade man att männen skulle friges mot borgen av orsaken att allmogen i deras hemsocknar: hava av oss beställt arbete med nottågor med mera, som de nu denna vårtiden ganska nödvändigt betarva, och därför sådan högeligen påfordra.” Dessa mer kustnära samers produkter var alltså av central betydelse för fiskenäringen, genom att de ofta var skickliga repslagare, vars notögen nyttjades av t ex gävlefiskarena till fiskenät och not. Härutöver bedrevs många andra hantverk; där ofta redskap, verktyg och korgar framställdes av trä och metall. Ene, kråkris och tallrötter var huvudråvaror. Kvinnorna samlade och kunde ofta göra botande dekokter och salvor. Den ryske antropologen Khazanov menar att en symbios uppstått mellan Eurasiens bönder och nomader. Men att det var ett slavsystem som dessutom utrotade alla samer söder om Sveg-Idre och Ångermanland ska vi också titta närmare på. I denna blogg och i artiklar, som jag just nu håller på att skriva. Sockenlappsväsendet omfattade hela området mellan norra Västmanland och Nordmaling; och vi ska titta mer på det i detalj framöver.
En av Äppelbo bägge ackjor, som anses vara lämningar efter de dalasamer som långt fram i tiden flyttade med renar i västra delarna av landskapet. Kanske även till Värmland. Foto: Äppelbo hembygdsförening.

EPILOG/PROLOG:

Redan 1646, 1648 och 1652 förvisades samer från delar av samma områden -samt möjligen från delar av Härjedalen; enligt landstingsbeslut i Hudiksvalls län osv. Dessa tidigare fördrivningsförsök ska vi titta nörmare på senare i serien, mot dess slut.
Något finns skrivet i bloggen härom under bl a rubriken Ivar Nilsson Natt och  Dag. Begagna gärna sökfunktionen, överst till höger.

PE 13 juli 2016

SAMISK EXODUS 1729-30: ”och att wåra förfäders fäder härstädes äro födda och in till deras dödsdagar sitt uppehälle här haft, — ”

EXODUS (Edit 12 juli 2016) I de etniska rensningarnas (av samerna) eller EXODUSENS kanske mest pressade tidevarv – åtminstone i de ”svenska” samernas sjuttonhundratal

I maj 1730 sände dalasamerna denna supplik (böneskrift) till Kung Fredrik:

-för någon tid blifwit publicerat i predrickstolarna i stoora Kopparbergs höfdingedöme, det wij Usla och af wärlden helt föracktade Lappmän skola ifrån denna orten medföra hustrur och Barn afskickas och til Lappmarken försändas, hwarest wij aldrig warit hafwer fast mindre någon ägendom därstädes äga, icke heller kunna wij sen, uti wår Elendighet och stoora enfaldighet. utt wij därstädes kunna försörja och nära oss. utan blefwo satta å sådant sätt i det stånd, såsom de, hwilka til spillo gifna woro; och ehuruwäl wij därom giort ansökning hoos högwälb:ne H:r Baron och Landshöfdinqen Danckwardt, å hwilken wij här tils wistande warit, som och att wåra förfäders fäder härstädes äro födda och in till deras dödsdagar sitt uppehälle här haft, det wij och hade förmodat, få samma Konql. Nåd och frihet at hugna oss wid.

Notering: Språkbruket går igen vid Linnés möte, i Jättendal med skogssamerna 1732. /PE

Via Svanberg 1981, 1986, 1999. Han uppger följande källor:

Axel Boethius 1923: ”Några anteckningar om lapparna i Dalarna, deras slöjd och skadliga djurfångst.” Dalarnas hembygdsförbunds tidskrift 3, s. 20-26; den fortsatta framställningen bygger, där ej annat anges, på arkivalier i Uppsala Landsarkiv: Kopparbergs länsstyrelses arkiv. Landskansliets handlingar A I b, No 68a (8/4 1730), D I, No 14 (l3II1 1730); Härnösands Landsarkiv: Gävleborgs länsstyrelses arkiv. Landskansliets handlingar D I a, No 19, No 20; Riksarkivet: Topographica vol. 575- 576. Lappmarken; Uppsala Universitets Bibliotek: S 161 aa:55. Haegerma!”cks samling rörande Hälsingland

Det kan nämnas, att samerna i Hälsingland också ska ha skrivit liknande suppliker.

Samtida karta av Homann (1730)

Uppförstoringsbar version

BILD, NEDAN: FIB Kulturfront 26 okt 2015
http://www.fib.se/item/3139-kallak-befolkas-lagret-tar-fart
Filmklipp med polisingripanden i länken

kallak-flyttapaer

PM: Sjösamiska (?) Sidonia (Libanon, bibliskt); fynd i Nyköping & Norrtälje

ROSLAGEN: Fynden i Tystberga; Häverö samt Österhaninge/Ornö ( m f) socknar.

Eller samer förmodat baserade i Stockholms ytterskärgård, i Östersjön.
Hennes dopnamn har satt igång funderingsmaskineriet.
11 februari 1672.
En gammal Lappkäring (begrofz). Sidonia wid nampn 

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Senaste fynd eller indikationer:

Lappgrufvan, i Häverö sn; med de omgivande terrängnamnen
Lappskogen. Lappgrufvan skrivs 1601 och åter 1640.

Fler och liknande explicita lapp-terrängnamn i Tysteberga socken,, idag inom Nyköpings komnun

Samt Sidonia i Österhaninge 1672,  och hennes sannolikt bibliskt inspirerade namn
Valt av en grupp samer aktiva under 1500-talet.
http://www.ancient.eu/sidon/  (i t ex Lukas 4: 26)


”Lappgruvan antas vara upptagen 1601 av Hans Proberaren, föreståndare vid Ortala bruk (Studiecirkel Kuggwassengen etc). Nya Lappgruvan upptogs 1727. En stånggång byggdes 1780 för att kunna länspumpa gruvan. Den drevs av en vattenkonst vid Bredsund. Vid vattendraget söder om Bredsundsviken finns rester efter denna.” (källa nedan)
Herräng, Häverö sn, Norrtälje kn, Upppland, Stockholms län.

Karta från 1640.

Var dom sjösamer?
Forskningen går vidare:

 

Samernas historia i Roslagen skymtar. I. År 1488-1672, öar och kärr

Sjösamer, ursprungliga.. ?
Indikationer om samer i och kring Roslagen år 1488-1672, Stockholms ytterskärgård

egl2 Österhaninge socken (sn.), Sörmland i Stockholms län:

1672. den 11 Feb. En gammal Lappkäring (begrofz). Sidonia wid nampn 

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Vad är det här för människor? Är det finska samer? Är det sjösamer?
Det mesta pekar på ett havsburet folk. kanske finns det kopplingar mellan de havsburna sjösamerna och de landbaserade småskaliga skogssamerna.
Hoppas på arkeologernas och antropologernas hjälp här.

Vi har nu i sökandet nått ner till Sorunda, Nynäshamn. Det är – av vad vi vet idag – det sydligaste som samer med en ursprunglig näring rört sig.

Jag tycker mig se tre olika system: ett  de yttre öarna, ett i de inre och större samt ett fastlandsbaserat. I övrigt vågar jag ej yttra mig mer ingående ännu.

Sökandet fortsätter

LPKÄRR
Boo sn, Nacka kommun; tidigare Värmdö sn.

LappwijkenBjörkö-Arholma församling, fordom i Vätö sn.
Fjärran ögrupp i Norrtälje kommun (kn).
Källa från 1670: ”Lapp wijken”.

ÖH

Österhaninge församlings äldstta ministerialbok, 1665-1717.
Sidonia skulle kunna ha  varit aktiv ute på Ornö? Sökandet fortfar.

egl


   O. J. Hagelstam 1806

Saamis @ 62′-ett Interreg-projekt: MEDAKTÖRER och FINANSIÄRER sökes

MEDAKTÖRER och FINANSIÄRER sökes i Sogn of Fjordane, Möre og Romsdal, Oppland, Hedmark; Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsingland och Medelpad. I Norge och Sverige! Södra Saepmie! På kartbilden framgår vilka län som är berättigade till medfinaniering.

Om SOUTHERN SAAMIS @ 62′ Projektet ska stå på fyra ben: (1) Forskning kring samerna runt 62:a breddgraden – inte minst näringarna hos de gamla skogs-, kust- och fiskesamerna samt s k sockenlapparna och de egendomslösa, (2) Samverkansdelprojekt över gränsen, dels täta, gränslösa möten i form av ambulerande symposier (i ett andra projekt-år kan dessa symposier utvidgas till Finland, Karelen och Ryssland), (3) Koppling till markrättigheter och sedvana och utredningar kring detta, (4) Koppling till den simultant pågående Sanningskommissionen om tidigare begångna övergrepp. Informationsprojekt med tillgängliggörande av kunskapen stäms av löpande i delmål och delprojekt. Projektet tänks två- eller treårigt.
I mån av tid – dvs att projektet hinner komma igång –  kan även konstruktiva arbeten till Svensk-norska renbeteskonventionen komma ifråga.

Utgångspunkten idag, 16 april, är att vi börjar med en förstudie.
Anmäl vänligen ert intresse idag till Astrid Kalvemo eller undertecknad!

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279 (min yrkesfacebook)
Kartbild_Interreg_Sverige_Norge_2014_2020

Från Botkyrka september 1717 över Uppland-Västmanland-Ljusdal 1652 till Arjeplog 1937

Vårliga upptäckter om Värmland, Sörmland, Uppland, Västmanland, Hälsingland, Härjedalen och Norrbotten samt Medelpad.

Denna vecka har jag börjat gå igenom mer udda handlingar samt mantalslängder och jordeböcker och annar judiciellt materiallt i Härjedalen-Jämtland. Det senare ska jag be att få återkomma till. Till stor nytta har Kyrkans räkenskaper varit på olika håll.
Här ett axplock av de tre veckornas fynd:

Samer i SVEALAND är ett begrepp! Det är mer av en syntes.

Utländska medborgare (inklusive samer?) arresterades i Ljusdal 1620-30.
Gränsen till Konungariket Danmark-Norge gick ju ca Kårböle.

Fördrivningarna 1652 omfattade även samer i Härjedalen, oklat vilka kategorier.
Sannolikt renlösa.

Samer fanns i Ljusdal 1651-52 och utbytte synes ha skett mellan bofasta  och samer senast tidigt på 1700-talet.

I Enåker, Uppland (Västmanlands län), fanns ett nomadiseringssystem som kan ha gått över Mälaröarna. År 1733 synes en samisk samling med klart östlig prägel där. Cecilia Andersdotter bör vara hon som är i Botkyrka 1717. Wenich Ersson, vars spår jag ånyo korsar, tycks efter ungdomens mer vittfarna flyttningar och statens övergrepp 1729 ha upptagit en mer lokal nomadiseringssystem runt dagens Sala och Enköping.

Elva flyttvägar för samer i Möklinta, Västmanland; hängde ihop med nyssnämnda.
År 1652 förekommer samer i socknen: samiska kvinnan Kerstin Pedersdotter dör 31 jan, maken hette Mons. Ett annat fynd från 1726 stärker banden mellan Hälsinglands och Västmanlands samer ytterligare.

1889-90 pågick tvångsförflyttningar av karesuandosamer, de flesta hamnade runt dagens Kiruna. Fler sådana s k dislokationer äger även rum efter år 1922.

Det verkar gå en gräns mellan terrängnamn på lapp– och inte ungefär mitt i Värmland.
Det kan också handla om en språkgräns. Finnskogen heter ju i alla tradition samma sak även innan finnarna kommer.

Från informanter i Ljusdal:
– Vinterflyttningar skedde förbi Hasselasjön. Det var härjedalingar som flyttade till Sundsvall. Här gick också fattiga samer till Vade, Bergsjö (minnesbanken, Jämtlands läns museum).
– Ytterhogdal; Letsbo och Ramsjö synes ha urminneshävd
– En lång rad fina tips kring Ljusdal och Järvsö kom också den 2 april

Konklusionen och insikten om att Vemdalen synes ha haft urminneshävd 1810-1933 ska också läggas på de senaste tre veckornas konto.

Påminner även om en lång rad statliga övergrepp i norr på 1930-talet. Det handlar om mass-nedslakting av renhjordarna i Norrbottens södra lappmark. Detta är ingen nyhet; men väl värt att påminna om.

Källor på begäran. Det kommer mer om allt detta i andra former.

 Botkyrka kyrka i oktober 2012.

Botkyrka kyrka. Här har författaren varit på bröllop, minsann!
Här förrättades begravning av ett samiskt barn september 1717.
Det var Jöns Thomasson och Cecilia Andersdotter. Namnet på barnet –
en stackars liten som dör bara ett halvt år gammal – anges inte,
men dopbevis ska ha medförts från pastor i Nora, rimligen Upplands Nora.
Ska reda ut detta. http://aforum.genealogi.se/discus/messages/83800/249996.html?1176284232