KARIN STRÖMBERG: Samerna vid medelpadskusten (uppsats 1984)

KARIN STRÖMBERG var en folkbildningsivrare från Sundsvall som engagerade sig förhållandevis intensivt i samerna historia. Hon skrev en uppsats 1984 för Phebe Fjelllström, på Etnologiska institutionen vid Umeå universitet.

Jag återkommer till uppsatsen. Den innehåller en hel del om vintervistelser och förhållandet mellan kustbygderna s k bofasta och samerna som kom om vintern.
Karins metod att spåra renskötsel i ministerialböcker/kyrkobokföring har influerat mig mycket! Återkommer även till detta specifikt.

 

Samer i Mellansverige 1571 – 1717. Del I. Summerande av årtal, namn, socknar och landskap

1571 Västmanland: Pål Lappe – Anna lappska, plus två andra renvaktare under Västerås Slott
1608 Västerdalarna: Lima dombok, samer instämda
1620 Närke: Lappe Thomas i Sirsjön, Grythyttan.
1626 29 april VästmanlandOluff Pärsson, tornesame, dömd för svartkonst i Västerås.
1632 Närke Trolldomsprocess Axbergs socken Närke
1632 2 maj ÖstergötlandEbba Stensdotter, Vadstena rådhusrätt, från Torne lappmark, anklagad för trolleri.
1637 5 juli Värmland: Samer med renar i Liksåsen, Ölme vid Vänern
1643 8 sep VästmanlandDingtuna, samiskt flyttlag
1650 Närke: Dombok Askers härad vid Hjälmaren, same instämd
1660-70 Värmland: Samer i Höljes, Dalby/Norra Finnskoga. Olika sägner plus ortnamn.
1668 Samiskt flyttlag Grythyttan, Domboken, Grythytte Tingslag
1670-1710-tal Samer i Dalarna, Västmanland och Gästrikland med södra Hälsingland (även i norra, men då är vi utanför området!) (socknarna Orsa; By; Garpenberg; Husby; Folkärna; LeksandSkog; Torsåker; Ovansjö; Österfärnebo; ÅrsundaHedesunda; Valbo; Norberg; Hed; Västervåla; Riddarhyttan i Skinnskatteberg) nämnda.
1699: Samer från Dalsland nämns i Segersta, Häls. (uppg Jouni Tervalampi)
1710-talet: Många samer i södra Dalarna; nordvästra Uppland (Söderfors och Östervåla) och Gästrikland
1717 Sörmland: samer i Botkyrka Jöns Thomasson och Cecilia Andersdotter

Fler samer finns omnämnda under 14-15-1600-talen i Gävleborg, Västernorrland, Jämtland med Härjedalen och uppåt.

  

Kartan i Olaus Magnus Historia om de Nordiska folken 1555, Baselupplagan 1567.

[Redigerad version 20150916] Fra fangstbasert til nomadisk reindrift i Rørostraktene. Av Sverre Fjellheim (2004) Del 3 av 3 (inkl pdf)

HELA texten som pdf  20040825 Fra fangstbasert til nomadisk reindrift


Foto: Bente Haarstad https://bentehaarstad.wordpress.com/2015/06/10/the-tiny-reindeers/

PE framhävningar, om ej annat utsäges.

The 13th Nordic Conference Rangifer Report No. 10 (2005)
: 21-30 on Reindeer and Reindeer Husbandry Research, NORs 13. nordiske forskningskonferanse om rein og reindrift, Røros, Norge, 23.-25. august 2004.

Fra fangstbasert til nomadisk reindrift i Rørostraktene. Sverre Fjellheim.

Opplysningene om broren Niels er mer sparsomme. Men det står at han lå ved Savalen. Det står også i dokumentet at bøndene hadde funnet samene ikke lenger enn 2’/2 «små mil» fra Tynset, og at bøndene hadde ranet til seg 100 rein fra Niels og hans sameby. Det fortelles at bøndene gjorde dette fordi de hadde til hensikt å jage samene vekk. Det sentrale i disse dokumentene i denne sammenheng, er at det her fortelles at det på midten av 1600-tallet var minst to samebyer i Nord-Østerdal. Dessuten er det funnet en runebommehammer i Rendalen som viser at det må ha vært en samegruppe som hadde tilhold i disse traktene i hvert fall på 14- 1500-tallet (Pareli, 1991).

Funnstedet for denne runebommehammeren er også markert på kartet (Fig. 4).

Til slutt har vi kartets område F.

I 1706 engasjerte kong Fredrik IV en mann som hette Paul Resen til å foreta undersøkelser om samene i Norge. Etter reisene sine skrev Resen et brev til kongen der han også gir flere interessante opplysninger om sørsamer, bl.a. at det for «nogen tid siden» var samer nord og nordvest for Driva, og at disse samene hadde «mangfoldige» reinsdyr. (Bergsland, 1992: 73). Deretter får vi en detaljert beskrivelse av at noen fra bygda hadde gått sammen og stjålet samenes penger, sølv og kobber. Ved hjelp av bjøllereinen fikk bøndene også med seg en tamreinflokk på 100 dyr som samene hadde, og i følge Resen hadde det aldri bodd samer i disse fjella etter at dette skjedde. Han forteller også at det aldri siden har vært villrein i disse fjellene. Det må bety at villreinen var så godt som utryddet, og underbygger det vi har drøftet tidligere, nemlig at nomadisk reindrift ikke er forenlig med en større villreinstamme i ett og samme område. Dermed kan vi konkludere med at det fantes minimum seks «samebyer» eller grupper av samer fra Sylene i nord til Dovre i sør som drev fangstbasert og/eller nomadisk reindrift i Rørostraktene på 1600-tallet.

Avsluttende sammendrag

Kunnskapen som er presentert og analysert i denne artikkelen, gir grunnlag for å trekke følgende konklusjoner, den første om Rørosområdet spesielt, den andre om kontinuiteten i reindriftskulturen mer generelt: 1) V i har hørt at bøndene i løpet av 1600-tallet framsetter en rekke klagemål på at samene i Rørostraktene overbeskattet viltet. Samtidig får vi vite at samene hadde til dels store tamreinflokker.

Dersom vi kobler disse opplysningene sammen med bl.a. reindriftskunnskap og klimaforhold, gir det oss et godt grunnlag for å hevde at overgangen fra fangstbasert til nomadisk reindrift i Røros¬ området sannsynligvis startet fra omkring midten av 1500-tallet, og at denne prosessen varte noen generasjoner slik vi kjenner det hos skoltesamene. Det blir derfor sannsynlig at også reinnomadismen i Rørostraktene utviklet seg fra en lokal fangstkultur slik det har foregått i de andre samiske områdene. 2) Min analyse med eksempel fra gamle fangstanlegg og sammenlikning med dagens ekstensive reindrift, sannsynliggjør at denne overgangen representerer en kontinuitet og ikke noe egentlig brudd i reindriftskulturen. 29

Referanser
Bergsland, K. [1943] 1992. Røros-samiske tekster. Norsk Folkemuseum. Oslo. Bergsland, K. 1974. Synsvinkler i samisk historie. – Historisk tidsskrift: s. 1-36. Bergsland, K. 1992. Bidrag til sydsamenes historie. Senter for samiske studier. Universitetet i Tromsø. Clutton-Brock, J. 1981.
Domesticated Animals from Early Times. London.
Clutton-Brock, J. 1989. Introductions to pastoralism. -1: J. Clutton-Brock (red.). The Walking Larder. Patterns of domestication, pastoralism andpredation, s. 115-155. London. Einbu, T. 2001. Massefangst ved ”Klympe”, Slådalen. Lesja. Upubl. notat med skisser og foto.
Fjellheim, P. 1983. Bygselsamer vest for Femund. – Åarjel-saemieh/Samer i Sør. Snåsa. Fjellheim, S. 1996. Reindriftslov og samisk rett. Dobbeltkronikk i Adresseavisen 15. og 16. januar 1996.
Fjellheim, S. 1999. Samer i Rørostraktene. Snåsa
Haarstad, K. 1992. Sørsamisk historie. Ekspansjon og konflikter i Rørostraktene 1630-1900. Tapir forlag. Inderøyboka. 1973. Bind I. Steinkjer.
Jordhøy, P. 2004. Nyregistrerte massefangstanlegg rundt Slådalen i Ottadalen Nord villreinområde. NINA. Upublisert rapport.
Junge, Å. 1996. Geografiske spor etter samisk etnisitet i Midt- og Sør-Skandinavia. To historieoppfatninger i debatt 1970-1975. Hovedoppgave Geografisk Institutt. NTNU, Trondheim. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar nr. 27. 1983. Beråttelser om samerna i 1600-tallets Sverige.
Lundmark, L. 1982. Uppbørord, utarming utveckling. Det samiska fångstsamhellets dvergång till rennomadism i Lule lappmark. Arkiv avhandlingsserie 14. Lund. Mundal, E. 1996. The perception of the Saamis and their religion in Old Norse sources. – I: J. Pentikåinen (red.). Shamanism and Northern Ecology. Berlin, New York.
Mølmen, Ø. 1999. Beskrivelse, skisse og div. foto av fangstanlegget ”Klympe” i Slådalen, Lesja kommune. Upubl. rapport. 22s..
Narmo, L.E. 2000. Oldtid vedÅmøtet, Østerdalens tidlige historie belyst av arkeologiske utgravinger på Rødsmoen i Åmot. Åmot Historielag. Åmot.
Nickul, K. 1955. Det samiska samhållet såsom jag lårde kånna det hos suenjelskolterna – Sameliv – Samisk Selskaps Årbok 1953-1955. Oslo.
Norsk meteorologisk institutt (NMI). 1993. Temperaturnormalhefte. Klimaavdelingen. Oslo. Pareli, L. 1991. Runebommehammeren fra Rendalen – et minne etter samer i Sør-Norge i middelalderen. – Åaejel saemieh/Samer i Sør. Snåsa.
Reitan, A. [1936] 1967. Ålen. Ålen. Schweingruber, F.H. m.fl 1988. Radiodensitometric-dendroclimatological conifer chronologies from Lapland (Scandinavia) and the Alps (Switzerland). – Boreas – an international journal of Quaternary research 17. Norwegian University Press.
Sturlasson, Snorre. 1979. Norges kongesoger. Den norske bokklubben. Gjøvik. Tøsse, S. 1987. Bygdebok for Tydal. Bind 1. Tydal.
Vorren, Ø. 1981. Kritiske avsnitt i samisk kulturutvikling på Nordkalotten. – I: Det Norske Videnskaps-Akademis årbok.
Wishman, E. 1995. Beiteforholdene for reinsdyr i Rørostraktene på 15-1600-tallet. Brev til Sverre Fjellheim av 05.12.95.

HELA texten som pdf  20040825 Fra fangstbasert til nomadisk reindrift

”Samerna i Hälsingland” och ” ~ Gästrikland” och min medverkan. Del II av II. Inventeringar och framtid

1974-idag Ingvar Svanberg arbetar med Samer i mellansverige
2000-idag Jouni Tervalampi kartlägger samerna i Mälardalen och Bergslagen
2001-03
Studiecirkelträffar och föredrag i bl a Delsbo, Naggen, Valsjö, Ovanåker.
2002 Vandringsutställningen Vuelielaante – Samer i Hälsingland sjösätts.
Vanja Torkelsson är samisk referensperson och skicklig släktforskare etc.
Den visas på t ex Tönnebro och flera håll i Ljusdals kommun.
Rapport: Samer i Hälsingland : inventering, studiecirklar, utställning : Hälsingland,
2003-06
Bevarande av samiska kulturarvet, ny omgång
Nationell träff i Hälsingland med exkursion på Hornslandet.
Rapport inventering samiska kulturmiljöer, Arkeologicentrum (Edvinger pdf)
Rapport Kåtudden, Söderala. http://www.arkeologicentrum.se/sites/default/files/rapporter/JA15_Katudden.pdf
2008-2011 Samer i Gästrikland, samarbete PE – Länsmuseet Gävleborg
Inventering arkivstudier, Sandviken, Ockelbo kommuner.
Framstötar gjordes mot Dalarna, men hittills utan framgång.
2010-2012 Pjäs om etniska rensningarna, program text om bergslagssamerna
2011-idag Undersökningar pågår om fjällsamernas vinterbetesplatser, div uppdrag
2012-2013 PE föredrag i tex Österfärnebo, viss inventering
2014 Skriver och forskar om samerna i söder (PE)
2015 PE startar SouthSaamiHistory-bloggen.
2015 Samerna i Hälsingland återstartar
2015 Minst två föredrag i Hälsingland planeras inom närmsta framtiden, artiklar sänds ut.

…. Och seiten då? Jo, den var fin.
Men inte säger man vars en sån finns.

FRAMTIDEN? Den diskuterar vi om? Härnedan!?

Små och medelstora renhjordar på svenska kusten parallellt med fjällsamernas vinterbete

BILDEN: Cherstin Olsdotter, strävsam ”svärdsjösamiska”,. dotter till skogssamen Ol/Olof Thomsson, född i pingsttiden 1710.Död 1776 i Hamrånge. Mor till tio barn, fyra söner och sex döttrar. fadern till barnen var sockenlappen Jon Jönsson i Järvsö.

Här är anteckningen om Cherstins födsel; som inte stämmer med hamrångeprästens felaktiga info. Svärdsjö C:2 (1701-1746) Bild 143 / sid 279 (AID: v132013.b143.s279, NAD: SE/ULA/12229)

I kustnära trakter och utefter kustbanden längs Bottenhavet har vi kunnat konstatera en småskalig renskötsel från 1600-talet till medio 1800-talet.
Dvs detta så långt bakåt vi kan se i de skriftliga källorna

Senare finns även lokala hjordar ända in på 1900-talet; en sådan är t ex känd (minst 4-500 renar eller halva Torkel Larssons Kroiks renhjord (TLK berättar själv om detta i ett brev till ULMA 1945, som svar på Frågelista M207). han sålde den till Nils Leonard Nilsson Slounk som bådde på Långudden vid Saltsjön i nordligaste delen av Bjärtrå socken). Denna hjord ska ha fortlevat inemot 1960-talet, om jag är rätt underrättad. Ett foto av hjorden finns; men det är en rätt okänd företeelse, vilket kanske säger något  om vilka ytor det handlar om där på ”fjället”.

Kring år 1820 är enligt Tabellverket dessa lokala renhjordar som störst; och det skvallrar om att de s k sockenlapparna ej åtlytt de stränga förmaningar som oupphörligen lästs upp i kyrkorna genom 1700-talet. kanske fanns en tyst överenskommelse lokalt om att det var bra med denna kontrollerade skogsrensköstel, eftersom där alltid fanns ett matförråd.

Runt 1800-1840 finns fortfarande många renlegoarbetare i alla de aktuella landskapen – Ångermanland, Medelpad, Hälsingland, Gästrikland samt i Uppland och Dalarna. Så är det även genom hela 1700-talet.

Det här motsäger ju till viss del mina ord om att samerna tvangs varastationära. Men likafullt var det de s k lapptorpen som var basen, dragiga och TBC-skapande. Av allt att döma fann man kåtalivet hälsosammare och for ut och nomadiserade mesta möjliga. Detta studiefält bör undersökas närmare.Ett intressant område vore då t ex Nora i Ångermanland, där dussintalet små renöäare, alla samer, fanns förtecknade i tabellverket åren runt 1820.

För närvarande håller jag på med ett updrag som rör Samernas historia i södra Hälsingland. jag vill inte yppa alltför mycket av det ännu; dock kanske  det kommer en bloggtext närmsta dagarna ändå. Detta är den uppdatering jag puffat för.

Det vi kan säga så här långt, är att Sörhälsinglands lokala samer; skogssamer, sockenlappar och renlegoarbetare; de släktas från de skogssamer som rörde sig mellan övre Dalarna och centrala/Södra Dalarna samt Gästrikland och noprra Västmanland och delar av Uppland. Om detta vill jag fördjupa mig mer. I någon form kommer ni säkerligen att få veta mer!

Peter Ericson, ‘Nedre’ landet 7 sep 2015

Medelpads samer i arkiven, min gamla sammanställning från 2001 (inkl angränsande i Häls. och Ång.) (pdf)

Inklusive Makhte Lasa. Ulla Kristofersdotters släktkrönika s 37
och Topografiskt ordnat register över sockenhantverkares m fl ansökningar
om att få bedriva näringsfång

Tvåhundra samiska kulturmijlöer/uppgift om/tradition i Medelpad
och en jädra massa samiska namn.

Kanske man skulle bygga på  lite på denna.

Hopkok som är i all hast sammanställt sista dagarna innan projektpengarna plötsligt tog slut i dec 2001 på Murberget.

http://collectiveaccess.murberget.se/media/ylm_ca_system/images/3/9/7/65087_ca_object_representations_media_39763_original.pdf

åh skog

Bild från Stormörtsjökullen 559 möh, Torps sn.

Lappstenen vid Amungen, Alfta Finnskog, sydvästligaste Hälsingland

Kallas rekonstruerat 1600-talssameboställe.
Ligger i ett urgammalt samiskt aktivitetsområde.

Amungen är en stor sjö med en del i Dalarna, och en i Hälsingland.
Mitt i sjön finns en ö som heter Sollen.

Bildkälla och copyright: http://www.wildlifephotographer.se/blog/2013/07/en-mas-pa-irrfarder-i-halsingland/ (rekommenderar en titt på den bloggen!)

Mer info om Alfta Finnskog: http://www.finnskogsriket.com/sevardheter.shtml

Bild: I Fiske.se

Rekommenderar en tur utefter Väg 50……