Finsk-ugriska skinnskrapor i Dalarnas och Hedmarks järnålder och vendeltid

Andra typer av finsk-ugriska skinnskrapor
Andra typer av finsk-ugriska skinnskrapor som den kända S-formiga
med egg i bägge ändar (som fig. 5:2) är belagd redan på 500-talet i
Dalarna. Den fanns på 700-talet där och i Hedmark. Den tycks då
liksom nu ha varit kvinnans redskap (Zachrisson 1997: 204f; Bergstøl
2008: 54). I Nordiska museets samlingar finns åtta S-formiga samiska
skinnskrapor på träskaft: sju är från svenska Lappland, en från finska
Lappland. På Fjällmuseet i Funäsdalen, Härjedalen, är en sådan utställd.
Etnografiska museet har en likadan skaftad skrapa, från chanter (ostjaker)
vid Jugan, en biflod till Ob. (s 52)

Ur Inger Zachrisson ”Okänd och misskänd – skinnskrapan R. 416.
Ombytta könsroller i Mellanskandinaviens yngre järnålder” ………………. 41
I: Arkeologi i norr 14 ( 2014 )