SMÅ RENHJORDAR PÅ KUSTEN – Småskalig renskötsel i reda siffror mellan Kalix älv och Dalälven

En snabbgranskning av Tabellverkets statistik på bland annat lokala samiska renägare 1805-35 visar att sådan renskötsel åtminstone är utbredd från gävle- till kalixområdet.

Samer har levt och verkat i alla de aktuella kusttrakterna från åtminstone Älvkarleby till Töre (om vi talar om svenskt territorium, av allt att döma har finska kusten nyttjats och bebotts på samma sätt). Man kan visa på ett cirka 250-400 år långt nyttjande beroende på trakt.

Några sydliga kustnära områden du vanliggtvis ej hör att samer bebott och nyttjat är kanske Älvkarleby; Söderfors; Tierp; Huddunge; Simtuna; Enåker. Till kustbegreppet i sammanhanget hör även älvar och stora sjöar; så t ex Årsunda och Torsåker liksom Ovansjö och – speciellt de nedre – socknarna utefter Ljusnan, Ljungan, Indalsälven och Ångermanälven – och så vidare norrut – bör räknas hit. I ångermanland har Ådalen i alla historiska tider utövat ett intresse på samerna.

Några socknar eller områden/grannskap som kan vara särskilt nämnvärda är

Överluleå-Nederkalix-Nederlule-Pite: Enormt många samer, skötesrenar och egna.
Skellefteå: många samer, både renlösa och med renar: 53 st renägare år 1835.
Ullånger-Nordingrå-Bjärtrå-Nora-Högsjö-Säbrå: Nora hade 13 st samiska renägare år 1825 (Tabellverket); Bjärtrå 6 st år 1835.
Alnö: Rik på all slags samisk historia, Sommar-bete omtalas 1799.
Njurunda-Gnarp-Jättendal: Hela kusten dokumenterat full av samer från 1660 till vår tid. Njurunda har 5 st renägande samer skrivna där 1825 och 3 st 1835. Selånger ej långt ifrån har 5 st år 1830. Attmar har 4 st 1825.
Enånger-Njutånger: Uppemot undratals samer i storsamlingar
Skog-Söderala-Segersta-Hanebo: Likaledes årstidssamlingar
Älvkarleby: Inga renägande samer noterade men 12-20 st renlösa samer i Tabellverket. Här tycks fisket ha varit mer attraherande i de senare tiderna som 1800-talet.

Nämnas bör även Dellenbygden och trakterna kring Ljusdal-Undersvik-Järvsö; men de kan ej betraktas som lika utpräglat kustnära. Ljusdal har 5 st renägande samer år 1820. Men Gnarp har 2 st år 1835; Norrala 2 st 1825 och 1 st 1835.

När länsman och fånggevaldigern lurpassade på samerna som vistats med sina renar i Östervåla i mars 1729 – och förde dessa till Gävle Slottarrest – skedde dessa i sydligaste Hedesunda, på gränsen till Östervåla. Hamrånge har 4 st samiska renägare år 1825; 1 st 1835 och Hanebo 2 st. år 1825.

Än en gång ger vi utrymme till den gamle trickstern Erik Dalbergh; inte för att han är speciellt trovärdig med sitt stormaktsflummiga illustrerande; men för att just denna bilden ter sig förhållandevis trovärdig och tidstypisk.
1730 hade samerna en eller flera kåtor ute på Maludden, strax utanför Hudiksvall.
Ur Suecia antiqua et hodierna.