Lite om samernas historia i en sydsamisk melting pot – Bergsjö-Forsa-Ilsbo-Tuna-Rogsta, Hälsingland. Del 1.

Del 1. Samer och renar 1660-1920-tal.

 

INLEDNING

Emellan 1660-talets renskötsel, omtalad i Hälsinglands hembygdsförbunds årsskrift Helsingerunor 1921 och de renhjordar som passerade decennierna runt sekelskiftet 1900 hann det förflyta mycken tid.
Den sena 1600-talet och första decennierna 1700-talet har vi förbipasserande skogssamiska hjordar; och mest sannolikt även en och annan fjällsamisk hjord från Härjedalen. De jämtländska hjordarna skulle kunna ha börjat angöra lite senare, men det ska vi låta vara osagt. Skogssamerna kändaste hållställen var i Norrbo-Bjuråker på västersidan Dellen. Men Forsa förekom också; liksom Bergsjö. Tuna har alltid varit populärt: det har dessutom varit samlingsställe för gästrike.- och västmanlandssamer, vilka i perioder varit nära släkt med hälsingesamerna. I stort sett i alla tider som kan studeras finns sådana kopplingar.
Från mitten av 1700-talet ser vi s k sockenlappar bli en del av vardagslivet; omnämns från Delsbo och börjar synes varstans efter en trevande början på 1740-talet i Forsa. Under 1800-talet ser vi Bergsjö med Vade bli känt för sin generositet mot samerna. En flyttled tillika vandringsled passerade hit via Hasselasjön. Åter andra gick över Norrbo.
Under mitten av 1800-talet varvar samer från norra, södra Jämtland samt Hörjedalen att flytta hit och ut till kusten. Perioden ca 1850-1920 syns samerna i Jämtland och Härjedalen med sina renhjordar kunna samsas förhållandevis bra om detta kustnära vinterbete.
Västansjö i Bjuråker blir senare ett populärt tillhåll.
Rogsta är naturligtvis ett kapitel för sig; liksom kuststräckan norröver (i det senare fallet tar vi det bokstavligt!).
Vi återkommer!

S.k ”Lappstugan” fotograferad på 1890-talet.
Från Sockenbilder. Accessnr och annat nedan. Bildtext:
Lappstugan nedanför Bålleberget på 1890-talet.Byggd av sockenlappen Lars Rör i slutet av 1700-talet. Rör gick 1804 till kejsaren i Wien med jämtländska renar som gåva. Stugan kom att förfalla under andra halvan av 1800-talet. Lappstugan inreddes några år efter att kortet togs av Hans-Petter Åström. Sonen Jonas ”Lappstu-Jonke” Åström blev den siste i stugan. Huset blev nedbränt en natt av kommunen trots att Åströms släkt ville köpa den. Nu finns villor där och vägen heter just, Lappstugevägen.

Sökord: Lappstugan, hus, natur
Motivkategori:byggnader
Id:7
Fotograf: Per Johan Pettersson Kyrkbyn
Fotoår: okänt
Bildnummer: Be-lal-003
Förening: Bergsjö hembygdsförening

HÄR*  Jon Jönssons bouppteckning, Forsa, från januari 1797, låter ana en livfull livsstil med renen som viktig komponent: renhud, ren. och hästbellingar.

(* bild fallit bort, åtgärdas senare/PE 161218)

LAPPKYRKAN av Sven Norman
Webbadress: https://balinge.wordpress.com/2012/09/15/lappkyrkan/